Visa alla inlägg skrivna januari 2017
Varför beskattas mensen?
MEEEEENS. Ja. Ni kan gissa vad jag ska skriva om nu. Ett ämne som berör de flesta, och som alla har en åsikt om. Om man ser till kommentarsfältet till denna artikel. Verkar som att lika många män är intresserade av detta ämne, som de som klassar sig som kvinna.
VAD ÄR MENSSKATTEN?
Det finns egentligen ingenting som heter mensskatten. Det är ett roligt namn för produkter som hälften av jordens befolkning köper från 12 års ålder, tills de opererar bort sin livmoder eller hamnar i klimakteriet.
I finland beskattar vi mensskydd till 24%, medan den siffrar kan vara olika beroende på var i världen du befinner dig. Till exempel köper engelsmännen sina bindor i ett land där sanitetsprodukternas moms har legat på 5%. I Frankrike köper du tamponger till en moms på 5,5%.
Så för varje månad en människa har mens så betalar personen 24% skatt för mensskydden hen köper. Det blir en hel massa pengar.
VARFÖR HAR VI EN MENSSKATT?
Pengar måste väl in någonstans ifrån. Men dessa karlar som sitter i regeringen tycker det är bättre att ta bort skatten helt från godis (!!) än att ens lägga en tanke till mensen. Därför är det fint att en politiker väljer att göra det.
I detta land har vi redan hunnit reducerat skatten på till exempel djurpark- och restaurangbesök och dylikt. Vet inte hur det är med er, men jag blöder mer än äter dyr mat på restaurang. Jag lägger inte pengar på djurparksbesök.
Det vore inte vara så svårt att klassa mensskydd som hälsoprodukter, med lägre moms, eftersom mensen ändå är något som påverkar ens hälsa varje månad. Något som inte är en lyxprodukt, som vissa vill kalla det, eftersom jag tror fler skulle ta illa vid sig om ingen använde mensskydd överhuvudtaget.
Vill du veta vad mensen kostar för en menstruerande människa så KLICKAR DU HÄR där jag räknat ut alla siffror och kommer med lite fina förslag.
Annos. har du fått nog av bindor som irriterar och tamponger som torkar ut? Vill du inte köpa produkter varje månad som berörs av den höga momsen?
Använd menskopp.
Sist, men inte minst, passar jag på att svara på lite kommentarer som dykt upp på internätet.
”Skulle kvinnor haft värnplikt och inte män skulle det ha varit jämnlikt för flera år sen.”
Vad har det med mens att göra?
”Och öl för jämnlikhetens skull.”
I Finland betalar vi en punktskatt för alkoholprodukter. Sen har inte alkohol något med mens att göra.
"Hur blir det med ”mäns skydd”...?"
Är det så att du har urininkontinens så räknas de också till bindor. Har du dessutom remiss på att du inte alls kan hålla tätt, så får du dina skydd billigare (Om inte rentav gratis, beror på kommun till kommun.).
Sen vill jag ba lägga till att när det kommer till urininkontinens så är detta vanligare hos kvinnor där orsaken kan vara t.ex efter vaginal förlossning eller försvagade bäckenbottenmuskler efter klimakteriet.
Orsaken hos en man som plötsligt har svårt att hålla tätt, är prostatan och i värsta fall någon tumör.
Kattdregel och lite livsvisdom.
I somras berättade jag roliga historier från mitt liv åt er, och en av dem var denna:
”Bruden dreglar?!”
"En av de första nätterna jag och kärleken sov tillsammans så hände detta. Kärleken vaknade upp och märkte att hela hans arm var nerdreglad. ”Vad har jag hittat för brud?!” tänkte han. Tills han märker att mellan oss ligger Mr Fantomen. Frassen dreglar mycket när han mår bra."
Igår skulle jag ta en selfie med Fantomen när han hamnade i plötsligt mys-mood och började dregla.
Bilden gör sig inte sin rättvisa, men visar på ett ungefär hur mycket dregel en katt kan producera på en sekund. Älskade frass.
Och från dregel till något annat. Idag har jag mycket på gång. Så länge jag fortfarande har samma energi som jag har i skrivande stund. *tidsinställer alla inlägg som publiceras prick sex på morgonen*
Men jag känner mig produktiv, kreativ och som att allt skulle kunna vara möjligt. Så varför inte ba prova på då?
Ha en underbar och är det något du vill göra: JÖ E! Det värsta som kan ske är att du aldrig vågade.
Kaj älskar dig!
Det ni kommer att skåda nu är en helt normal facebook konversation mellan mig och min mor.
Jag delar upp den i några delar för att det ska vara lättare att förklara vad som pågår.
Mamma vill ha ny frisyr och hade frågat sin enda son, min bror, om han kunde tänka sig att klippa henne.
Han vågade inte.
Här kommer jag med goda tips och råd hur man kan få honom att klippa hennes hår.
Här hade jag samma känsla som då folk började skriva BAE och YOLO, och jag trodde alla hade fått dyslexi. Vad menade mamma egentligen med "untarn"??
Ps. I mina yngre dagar kallade jag trosor för UNTARE.
Men jag tror mamma funderade exakt samma om mig.
Tog några sekunder innan jag själv förstod vad "untarn" egentligen betydde.
Sen skrattade vi en bra stund till i en videochatt. Mindes tillbaka till gamla goda tider då jag menat skriva "Jag älskar dig!" till henne, men som blev till "Kaj älskar dig!".
Och så skrattade vi lite till.
Hur går det?
Jag har börjat röka igen.
Hahhaha, neeej. Tänkte bara stressa upp er som vill bli stressade för några sekunder.
Idag har jag varit en vecka rökfri och tänkte uppdatera er om läget. Om jag orkar säger jag till er varje måndag jag är rökfri. Så, hur har det gått egentligen?
För en vecka sen rökte jag min sista cigarett, och sen dess har jag väntat på ett bakslag. Sånt man får läsa om i böcker och höra av andra människor om hur det ska vara att sluta röka.
Man blir mer irriterad, sötsuget ökar och man går runt med ångest i kroppen. Under denna vecka borde jag ha upplevt minst tre episoder av kraftigt röksug. Plussa till huvudvärken, sömnlösheten och konstant småätande.
Typ sånt man upplevt de andra gångerna man slutat röka. Denna gång har jag inte öppnat någon bok eller lyssnat till andra människor.
Istället har det gått förträffligt bra. Jag passade in mitt rökstopp till en vecka då jag hade det lugnare. De första dagarna fick jag vara ledig och i helgen har jag jobbat natt. Trodde att nätterna skulle bli långa, men det har gått undan.
Förutom vid PMS, så tål jag inte sötsmaken, så har besparats av ett sötsug. Äter inte heller mer bara på grund av att jag har slutat röka.
Är fortfarande mig själv till sinnet, och har inte varit mer irriterad än vanligt. Inte har jag haft ångest heller. Har inte känt begär efter en tobak och har besparats huvudvärken.
Sömnlösheten berodde endast på att jag fick betalt för det.
Vill man sluta röka så tycker jag man kan ge det ett försök. Var inte hård på dig själv (det håller jag fortfarande fast vid), och ta det i din egen takt.
Eller viktigaste: Hitta det sätt som fungerar för dig själv. Inte vad andra säger du ska göra, för de kan ha en helt annan upplevelse av livet.
Under denna vecka var det endast kassatanten såg förvånad ut när jag sa nej till tobak, när hon frågade hur många paket jag skulle ha.
Obs! Det är en liten by så de lär sig snabbt vad man brukar handla. De uppmuntrar alltså inte en. ;)
Så här glad är jag för en ny vecka, med nya möjligheter. Eller, sådär glad var jag för någon månad sen på bild. Idag är jag nog glad, men mindre sminkad och iklädd mjukiskläder. Jag har semester halleluja!
Börja veckan med ett skratt.
Jag har lätt att skratta och finner något roligt i det mesta. Till exempel, ser du på ett tråkigt tv-program, zappa inte vidare! Istället lägger du ba av ljudet och dubbar skådespelarna så det blir ett bra program.
Är det så att du är utan fantasi för stunden? Då har andra redan gjort arbetet åt dig, och nu kan man äntligen skratta åt att Trump är president. För en liten stund i alla fall. ;-)
Min (instagram) vecka.
Jag börjar se ett mönster på mitt instagram-konto, och det är inget som ger mig tusentals följare med endast ljusa och vackra bilder med perfekt smink. Nej, det är nog ba verkligheten, med massor av kattbilder och selfies, med eller utan smink. Den här veckan har jag varit mer utan än med smink.
De här bilderna får representera min instagram-vecka. Bilden uppe i vänstra hörnet är från förra söndagen, och bilden i högra hörnet där nere är tagen för nån timme sen.
Min instagram-vecka:
- Jag spenderar nog min vakna tid på andra platser än soffan, men det är svårt att tro när man se på instagram. Dock är soffan en mycket bra plats att instagramma och mysa på.
- Tidigare i veckan hälsade jag på kompis och bebis och la ut bilden du ser uppe i högra hörnet. Roligaste kommentaren jag fick då var att någon snabbt trodde jag la ut en bild av en gravidmage. HAHHAA.
- På nedre raden, i mitten, ser du mig igår. Halvt krapula efter första vaknatten, och lite kattmys innan andra vaknatten. Det har gått bra, som vanligt, att jobba natt denna helg. Men nu är jag trött. Trots att jag sov till klockan tre på eftermiddagen idag.
- Sista bilden, den jag tog för någon timme sen är den bild jag tog för att fira semestern. Med en dreglande frass på bröstet.
Hoppas ni har haft en bra vecka. I morgon är det en ny vecka, med nya tag.
Puss.
Hon är kär
Den här katten är kär. På riktigt.
Den gråa frassen jag trodde var hemlös med rabies, var ingendera. Och det visste jag ju innerst inne.
Istället är det vår nya granne, och Mohicanas pojkvän och kompis.
Hon vill ut hela tiden, och hoppar på framtassarna till dörren. Hon hoppar inte högt, men hon hoppar i alla fall av lycka. Känner knappt igen katten, för hon vill mest sova och äta mat vanligtvis.
Men är glad att hon är glad. Mer kärlek åt (katt)folket ba.
Blev ingen gubbvila idag, så nu ber jag till universum för lite energi.
Uppdaterar knappast bloggen så mycket under helgen, men på söndag så får jag SEMESTER HALLELUJA. Ba så ni vet.
Ta hand om er och hoppas ni får en förträffligt underbar helg. <3
En hel dag med mig.
Jag hade försökt mig på det berömda ”Ett foto i timmen” igår. Nå, det gick sådär. Är ni nyfikna på hur en ledig dag på riktigt ser ut för mig, så får ni fortsätta läsa. Det blev ba mer spännande för varje timme som gick. Här är får ni följa med mig i 24 timmar.
10:00 Vaknade och såg på ”Tinykitchentm” på instagram. Så rogivande att se på miniatyrmat med mysig bakgrundsmusik.
11:00 Drack mest kaffe, fixade i ordning ett blogginlägg och hoppade i duschen.
12:00 Sminkade mig. Hade tänkt fara till tomten efteråt, men lämnade på soffan.
13:00 Funderade på att bli en författare.
14:00 Funderade på dataspel och sjöng lite.
15:00 Gravid kompis kom på besök och vi satt i en timme och talade hus, livet, barn och katter.
16:00 Sambon kom hem från arbetet. Vi drack kaffe.
17:00 Tittade till tomten, inga träd som fallit efter stormen, halleluja. Handlade mat.
18:00 Åt mat.
19:00 Matkoma.
20:00 Shoppade dopkläder och övade på att hålla andan. Fick personligt rekord. Har prima lungor.
21:00 Såg en live-video på instagram, och blev själv inspirerad. Gillar att videon liksom försvinner efter att man har sänt klart. Hur snabbt man kan få kontakt och svara till människors kommentarer.
Men vad skulle man göra på en live-video? Ha högläsning ur en bok? Visa katterna? Berätta en vits eller två?
22:00 Tittade på undervattensvideor på youtube och funderade på att ta dykarcertifikat. Släppte tanken när jag tänkte på alla fiskar som finns i vattnet.
23:00 Tittade på hysteriskt roliga youtube-videos och skrattade så tårarna sprutade.
23:45 Tog in katterna men blev överraskad. Mohicana kom in först, med en okänd frass efter sig. Han var lugn och ville in. Jag ville inte ha in honom. Även om han kanske var en hennes första pojkvän.
Funderade först om det var en vildfrass, eftersom han var magrare än våra katter. Sen ska man kanske inte jämföra våra katter med normala tamkatter. Dessutom var han ju inte rädd, bara lite blyg, och såg för övrigt frisk ut. Men jag tog fram dramaqueenen inom mig och såg framför mig hur han hade rabies. Funderade hur i hela friden andra människor tar in okända katter eller matar dem. Gör inte sånt! Inte fastän de skulle heta Fantomen.
Fantomen för övrigt, satt och grät och morrade på grillen. Den nya frassen vaktade vår terrassdörr med stor svans. Leila var rädd och gömde sig någonstans.
Tuffade till mig och schasade bort den nya frassen. Fantomen slutade gråta och vågade sig in. Leila dök upp en stund senare. Katterna fick godis och vi somnade.
00:30 Dementa Fantomen glömde att han var rädd och skulle ut igen. Jag steg upp yrvaket och släppte ut katten.
00:35 – 09:50 Snarkat gott hela natten. Övade upp mig för att jobba natt och tvingade mig att sova länge. Gråter lite inombords över att det är först i morgon bitti jag får sova på nytt.
Om jag inte tar en liten gubbvila under dagen.
Kanske tar jag och prövar mig på, på riktigt, att ta ett foto i timmen nästa vecka. De kommande dagarna kommer mina dygn att vara så långa att jag inte ens vill tänka tanken på hur många bilder det blir.
En stark själ.
Jag försöker mig idag på att ta ett foto i timmen. Går så där, även om det för mig bara har gått två timmar av denna dag. Lediga morgnar är underbart tröga utan händelserika moment. Jag får ba ta det lugnt, och det njuter jag av.
Hade jag försökt mig på samma sak igår hade det mest bara blivit bebisbilder. For på förmiddagen till min vän och älskade bebisen för att umgås. I flera timmar umgicks vi, åt lunch och jag underhöll bebis medan mamman bakade bröd och pysslade inför dopet.
Bebis är nu fyra månader och vill inte mysa lika mycket. Istället är det mer intressant att ligga i famnen och se på Tant Carro som gör roliga miner. Som försöker intala sig att det redan har hunnit gå fyra månader. Tänkt hur snabbt tiden går.
Den där rädslan jag hade i början för att röra henne, för jag trodde hon skulle gå sönder, är helt och hållet borta. Den här ungen klarar mycket och är en stark själ.
Och höni. UNDERBARA MÄNNISKOR som redan hunnit samla in 8120 underskrifter till medborgarinitiativet för Vasa Centralsjukhus. Helt galet! Fortsätt! Jag vet att vi kan. Har man inte tillgång till bankkoder eller att identifiera sig på annat sätt, så går det att skriva till pappers att man kräver lite rättvisa här i världen.
FORTSÄTT SKRIV UNDER HÄR.
Puss.
