bloggheader caroline

Visa alla inlägg skrivna mars 2017

Vargen kommer

Skrivet av Caroline Eriksson 31.03.2017 | 1 kommentar(er)

Aldrig förr har jag kollat väderlekssidor så ofta som jag gjort denna höst och vinter. Det känns lite som att spela på lotto när jag slår in fmi.fi på datorn, för att se resultatet för Petalax by.

Ibland vinner man, oftast småsummor. Vilket betyder att man fortsätter att spela, tills den där huvudvinsten är vid ens fötter.

 

I måndags och tisdags, de dagar jag arbetade utomhus på tomten, vann jag. Det var lovat skitväder med snöblandat regn, men istället strålande solen starkt och höll en varm båda dagarna. Det var så fint, att varje väderleksrapport som lovat snö, viftade jag bort.

Lite som med ”vargen kommer”. Till sist tror man inte på något FMI säger, och lever på hoppet att det ska bli sommar och sol nu.

Och det trodde jag verkligen. Speciellt när jag lyckats få ett par fräknar på näsan.

 

Igår pratade många om snön som skulle falla under natten. Jag såg på den bara asfalten och blåa himlen å ba: ”NÄÄÄÄ, he blir no bra väder”.

Tji fick jag. Vaknade upp till ett vitt vinterlandskap, och jag har som verkligen inte tid med snö nu. 

 

 

Var är ni, min  hemliga  klubb  som ba vill ha sommar och sol?

Passligt till fredagen så tycker jag vi tar och dansar en ordentligt soldans som får snön att försvinna. 

 

resizedimage800533 IMG 2494

 

Det här får bli bilden jag visar vid varje takatalvi.

 


Gör vad du vill med din kropp, typ.

Skrivet av Caroline Eriksson 30.03.2017 | 1 kommentar(er)

Jag läser Jessicas blogginlägg om ”kvinnor och smink”, och tänker tillbaka till inlägget jag skrev om min epilator. Som jag föreställde mig så dök det upp en kommentar om att ”Natural ftw gäller”. En kommentar som visade den andra sidan av den jag står på, som menar att det ska vara så naturellt som möjligt med en kvinnas kropp.

Tänker på alla gånger någon sagt till mig hur jag ska se ut, för att se finare ut, och får typ nackspärro av varför jag skulle göra något annorlunda med mitt utseende, bara för att göra någon annan mer bekväm. Räcker det inte med att man försöker vara snäll och leva i harmoni på denna jord?

 

Jag både sminkar mig och går osminkad. Låter håret växa fritt på kroppen medan jag andra dagar tar en epilator för att bli len. Gör det som känns rätt för mig.

 

Kan man inte svänga på hela den här diskussionen att en kvinnas kropp, ska kvinnan själv få bestämma över? Att man ska få göra vad man vill med sin kropp, utan att någon ska säga vad som är rätt eller fel. Vad som är accepterat eller snyggt.

Eller att man skulle vara finare utan smink.

 

 

Just idag arbetar jag utan smink, för jag bloggar istället för att jämna ut hudfärgen, MEN. Jag skulle absolut känna mig finare med lite foundation och färg på kinderna. Just idag.

 

Men jag är mycket väl medveten om att den kropp jag lever i, är politisk. Varje steg jag tar får jag tänka en extra gång på, bara för att jag är kvinna. Varje ord inte tas lika mycket på allvar, och jag lättare ses som tjatig och något som måste kollas upp en femte gång "bara så det stämmer".

Att det är lättare att döma mig efter utseendet, än hur man dömmer en karl.

 

Visst finns det även den gruppen som försöker fortfarande att anpassa sig och gömma sig själv bakom trender och hundra lager foundation, men världen är så mycket mer, och alla har vi väl gått igenom faser då vi förlorat oss själva?

Nu vill jag lyfta de som väljer att leva sitt liv, efter sin egen magkänsla. Som gott och väl använder smink och bestämmer över sitt eget utseende, utan att vara ytliga.

 

 

Istället för att uppmana någon att gå ut utan smink, eller sluta raka benen, så tänker jag uppmana dig till att:

Gå  ut,  med  en  rak  rygg.  Låt varje steg du tar ta dig framåt, och lyft andra samtidigt.

 

12321455 10153819397483880 7222730586198014322 n

Jag gillar att experimentera och skapa konst, även med smink.


Så vackert att jag vill fälla en glädjetår.

Skrivet av Caroline Eriksson 29.03.2017

Jag hade planer på att åka hem, duscha och sen sova några timmar efter arbetet. Kanske har de senaste veckorna, månaderna, hunnit ifatt mig - men idag var tröttheten maximal. Vore ju konstigt om jag inte vore trött. 

 

Men istället för att sova åkte jag vidare för att pröva nya arbetskläder. Min nya klädsel blir en vacker rosa tunika, med en vacker namnskylt med mitt namn på. Och så stödstrumpor, för jag ville sätta sprätt på de sista pengarna man fick använda.

Sen mötte jag upp en vän och vi gick och plockade kattguld vid tomten, och pratade om livet.

 

Man skulle ju tycka att de dagar då det inte ska göras något vid bygget, så hålls jag hemma. Men sanningen är att den här platsen känns som hemma.

 

IMG 4299

 

Just idag var det så otroligt vackert, att jag hade kunnat fälla en glädjetår. Hela platsen utstrålar kärlek och fyller kroppen med en fridfull känsla.

 

 

Så den trötthet jag känt försvann och fyllde mig istället med kärlek och värme. Jag tog ett glädjeskutt på sockeln, och omfamnade platsen och livet.

(och  sa  hej  till  några  åskådare)


Nu är husgrunden isolerad, och redo för huset!

Skrivet av Caroline Eriksson 29.03.2017

Ett tecken på att huset är på väg, är att jag nu bloggar om sånt vi gjort på tomten, dagen efter det har hänt. SPÄNNANDE.

 

Gårdagen blev en rama start med massor att göra, men såna stunder blir jag nästan ba mer peppad. Vill som få saker gjort. Noga, men ändå snabbt. 

Och så hade jag grävaren Skinnars och hans grusförare Kalle till hjälp. Vem behöver ragga talkohjälp när man har dem?

 

28.3.2017 1

 

Vi skulle alltså isolera husgrunden. Det ni inte ser på bild, är patolevy längs sockeln, och sen routa-styrox flera lager långt ut. På långsidan av huset var det svinenkelt att få det på plats, medan på kortsidan där det är hörn, plintar och dräneringsrör, så fick man ha lite hjärngymnastik och pussla för att få allt bra. 

 

Det blev perfekt.

 

28.3.2017 2

 

Sand på allting.  Eftersom det är vindstilla på tomten och styroxen blev tätt (viktigt!) så flög de inte omkring. Styrox som flyger omkring är inte så peppande.

 

När sambon dök upp efter arbetet hade vi nästan isolerat hela husgrunden, men var på kortsidan av framsidan av huset, och där behövdes hjärngymnastik igen. Då var det härligt att sambon har mer tålamod än mig, och är mer noggrann så han tog över så jag fick vila lite.

 

28.3.2017 4

 

Det dyker upp massor av åskådare till bygget, och de här typerna till vänster var faktiskt de första åskådarna som faktiskt hjälpt till. Det gör mig glad och tacksam, eftersom man annars mest ba känner sig som ett djur på zoo, när andra står och glor medan man arbetar.

Nu fick det bli min tur att glo, hehe. Snälla karlar som hjälpte till och berömde platsen. Tack! 

 

Om någon undrar var de gör, så är det att få rören för elen att hållas på plats under tiden Skinnars fyller på med sand.

Till höger är Kalle som ser till att allt hålls på plats och blir bra.

 

28.3.2017 5

 

Efter idag så tar det en liten stund innan vi ser grävaren igen. Hade det varit sista gången hade jag säkert gråtit en skvätt, men än är det arbete på tomten, så vi möts igen. <3 Då blir det att få tomten att faktiskt se ut som en tomt, istället för en byggplats. Med gräsmatta, mer jämn gård och stenmuren som ska fixas till.

Men husgrunden är klar nu, vilket betyder att...

 

..VI ÄR REDO FÖR HUSET. HERREGUD.

 

28.3.2017 7

 

Så här såg det ut innan jag och sambon städade upp, för att sen fara hem en normal tid och äta mat på normal tid.

Nu resten av den här veckan ska jag njuta av att ha en lite mer normala dagar och ha på mig mer normala kläder, och mindre grus på kroppen.

 

Och så ska jag pussa extra mycket på kärleken. <3

 

 


Tips till er som bygger, och andra tankar.

Skrivet av Caroline Eriksson 28.03.2017

Vänta ba tills jag får rama internet till bygget, eller börjar blogga från ipaden, så jag kan var en mer aktiv och trevlig bloggare som delar med mig av mina tankar. 

 

För tillfället har jag dock inga tankar alls, än att jag behöver rama massage över hela kroppen. En kall cider hjälpte inte, och jag orkar inte med fotbad, så fortsätter tjata på sambon om massage.

Dock är det något positivt med min träningsvärk, eftersom den värsta värken finns i benen. Det betyder alltså att jag trots allt arbetar med just benen, och inte ryggen. Ni vet, man måste ju vara lite ergonomisk. 

 

Men det blev en lite kortare arbetsdag idag vid bygget. Ba nio timmar, och  NU  är vi redo för huset. Riktigt på riktigt. Känns skönt och halvt tomt på samma gång. Nu finns det inte mycket mer jag kan göra. Ba vänta på nästa vecka och passa på att vila lite. 

 

 

(mer text fortsätter under bilden)

 

Skarmavbild 2017 03 28 kl. 20.59.08

 

Så här har jag sett ut idag. Inbakade flätor, som till sist spärrat åt varsitt håll. Håret har växt som ogräs, och nu undrar jag om jag ska klippa kortare igen, eller låta håret leva sitt eget liv?

Söndriga händer med blåsor och lite blod, och en kniv innanför byxlinningen. Plåstret du ser på tummen är dock från då jag skulle grilla korv i helgen, och skar mig med kniven.

Har tydligen fått några sår på armen också och sågat grenen i byxorna (höhö). Märkte inte av något innan jag kom hem. Nästa gång jag gör något vid bygget får jag har på mig de rosa snickarbyxorna. Yey!

 

Hela dagen har jag multitaskat, multiburit saker och ting, och isolerat hela grunden till huset. Samt vilat på styrox i väntan på mer sand och grus, och det var riktig härlig vårsol idag. 

Ett  tips  till  alla  som  bygger:  Bygg ett fyrkantig hus. Skippa plintar till terrasser. Sak samma om det är snyggare med andra husformer, för det är förjäkligt och tar längre tid än nödvändigt, att isolera så snyggt hus som vi bygger.

 

Men daaamn, vad snyggt det blir.

 

Och jo, ett annat tips till alla som bygger: Gör ni något som inte är så roligt, som typ isolera husgrund: bli sur, för då går det undan. I alla fall för mig. Sen är ju tankens kraft typ allt, och då tänker du ba att du inte behöver göra det här igen på läääääänge.

 

 

Så he va he. Inatt sover jag gott.


Effektiv dag vid bygget.

Skrivet av Caroline Eriksson 28.03.2017

Man vet att det har hänt otroligt mycket vid bygget, när jag knappt hunnit ta några bilder alls under dagen. Vågar jag ens säga hur många timmar jag spenderade vid bygget igår? 

Elva. 

 

Okej, då var det sagt. Men det var elva helt otroligt roliga timmar. 

 

27.3.2017 1

 

Dagen började med att jag träffade upp rörmokaren vid bygget, som förlängde röret till bergsvärmen så den kommer upp på rätta stället. En liten stund senare var vår fantastika grävare Skinnars på plats, och han hade med en lite mindre leksak denna gång. Men OBS! Storleken har ingen betydelse. Den här rackaren är en kraftfull vibrerare. 

 

Jag var dock lite orolig över vädret. Alla väderlekssidor hade lovat regn och snö (?!?!) men det visade sig bli en alldeles underbar dag, med solsken. Trots att det var hård vind, så var det fortfarande så gott som vindstilla vid tomten. Allt hemåt.

 

27.3.2017 2

 

Först började vi med att fylla på med finare sand (jag har blivit halvt expert på alla grussorter nu) över rör, och sedan fylldes sockeln med större grus. Vi kontrollmätte varterter att alla rör kommer upp på rätta stället, och flera gånger hann jag fundera hur litet hus vi egentligen bygger. 

 

Det är inte stort, MEN, allting ser så pyttesmått ut vid det här stadiet. Och så känns det och ser ut för alla, tydligen. Huset kommer nog att räcka till gott och väl sedan när det är på plats och färdigtbyggt.

 

27.3.2017 3

 

Det är alltid intressant att se hur Skinnars arbetar med grävmaskinen. Otroligt hur man kan få en sån stor maskin att arbeta så graciöst. Än en gång vill jag ba skriva hur otroligt tacksam vi är för honom. Detta hade inte gått så smidigt och bra utan honom. Han är snäll och verkar förstå vilken vision vi har, och så litar han på att jag klarar av att arbeta.

En redig och härlig människa alltså.

 

När det första lagret grus var på plats, fick jag börja vibrera. 

Sen hände det rätt så mycket, för sju timmar senare var sambon vid bygget för att ta denna bild.

 

27.3.2017 4

Sambon fotograferade denna bild av mig, när han kom till bygget efter arbetet.
Jag hade kommit i ett sånt bygg-flow att jag inte ens tänkt tanken på att fotografera mera under dagen.

 

Måste säga att det gick riktigt bra att gå runt med vibreraren hela dagen. Började dock utan skydd för öronen vilket är "aja baja". Så efter att ha ropat (trodde jag talade) att det var dags för lunch, så for jag och köpte mig ett par rama hörselskydd. Försäljaren tipsade nog om några hörselskydd med musik i öronen, men jag ville gärna ba ha det tyst. Vore det musik hade jag knappast koncentrerat mig som jag gjort idag. 

 

Och med hörselskydd gick allting prima,

Skinnars fyllde på med ett lager grus och jag vibrerade så allt skulle bli stadigt.

 

Det är alltså två olika grussorter i husgrunden. Ett grövre och ett mindre och finare. Det var betydligt lättare att vibrera det ni ser på bild, jämfört med det som är under. På det här ska styrox, slingor för golvvärmen, armeringsjärn och betong.

 

Och så huset förstås. Talade senast idag med husfabriken, och fick reda på exakt dag och tid de levererar huset. *wihiii*

 

27.3.2017 5

 

Och här är mannen i mitt liv, som fick en liten stund vibrera grunden. 

I bakgrunden ser du röret för vår öppna spis, längre bort i bakgrunden avloppsröret och jag tar en djup och härlig suck för att vi har klarat av detta så prima.

 

Idag fortsätter jag och grävaren igen från morgonen. Dock med nya arbetssysslor. Jag gillar att det är så omväxlande, och är tacksam för allt nytt jag får lära mig.


Det här är en vibrator.

Skrivet av Caroline Eriksson 27.03.2017

Vet att jag har bloggat om vibratorer förr. Nå, nu gör jag det igen.

Det här, gott folk, är en riktig vibratior.

 

IMG 1521


CARRO FOR PRESIDENT

Skrivet av Caroline Eriksson 27.03.2017

Jag tar en matpaus i byggandet (herregud annars vad roligt arbete det är idag!) för att slänga iväg ett blogginlägg till er.

Ni kanske minns att jag skrev någon gång förra året att jag blivit tillfrågad att ställa upp i kommunalvalet. Nå, det skippade jag av några orsaker, den största för att jag hellre bygger hus och tar hand om psyket genom att inte ta på mig mer än det nödvändigaste.

Men man kan ju alltid drömma hur det hade sett ut om jag istället stod i finkläder och sålde korv för att fånga röster, än i husgrunden med grus upp till knäna.

 

1. När jag hör ordet politik tänker jag: På sura gubbar som vänder kappan efter vinden. Men så är ju inte allt ba negativt eller svart och vitt med politiken. Det ska ju vara ett sätt att kunna få fram en förändring. Till det bättre, även om man inte kan få alla nöjda.

2. Jag tror att unga avstår från att rösta, eftersom.. det behövs fler yngre inom politiken, som har hunnit vara med i arbetslivet och vet vad de pratar om. Känner du ett samband med en kandidat så är det lättare att du röstar på hen.

3. När jag väljer min kandidat inför valet brukar jag tänka på: vad hen står för och vilket parti hen är med i, och vad partiet vill få fram. Just under valtider säger folk lite vad som helst för att få en röst. Måste erkänna att jag det här året inte lagt en tanke till kommunalvalet eller vem som skulle få min röst.

4. Om jag sku få driva en valkampanj skulle jag: Vinna.

5. Om jag sku få ändra på något i mitt närsamhälle skulle jag ändra på: Mycket. Mest så att alla, speciellt de som arbetar dygnet runt och låginkomsttagare ska få bättre arbetsvillkor, istället för att man ba ska dra ner ännu mer från de områden i arbetsmarknaden. Jag skulle säkert göra fågelskådare arga och försöka få fram en bilväg till ön som villan finns på.

De områden jag skulle vilja arbeta för är vården, skola och vägarbeten.

 

Och jag skulle vara en politiker som är snäll, med mycket GRL PWR.

 

 

Nåja, nu har jag drömt färdigt. Nu är det dags att fortsätta arbeta vid huset. Det är typ det roligaste som finns.

 

CARROSOMPRESIDENT


Förberedelser, kärleksord och möss vid bygget.

Skrivet av Caroline Eriksson 27.03.2017 | 1 kommentar(er)

Vet att jag sagt det flera gånger nu, men nu är det faktiskt riktigt nära till Simons hus kör in, genom vår tolv meter breda infart, till tomten för att få husets utsida på plats. Än finns det lite kvar att göra, men det kommer att gå undan. 

 

Igår var både jag och sambon lediga och utomhus var det otroligt vackert väder, så vi valde att ta vara på dagen. Även om det stormade något, så är platsen vi bygger på den bästa platsen på jorden, eftersom det är nära inpå vindstilla där. Otrolig känsla att ha nästan blåst iväg, till att stå stadigt med båda fötterna på jorden vid det som ska bli vårt hem.

 

För att få huset på plats, behövs lite jordpålar, och det var det som vi pysslade med igår.

 

26.3.2017 1

 

Eller, jag lät sambon räkna och såga, medan jag fotograferade. 

 

26.3.2017 2

 

Jag och sambon kompletterar varandra väldigt bra på många plan, ett av dem är just hur vi arbetar.

Medan han har tålamod med att räkna och se till att vi har det som behövs för att få något gjort, är jag mest bara på hugget att få det gjort. Så räkna med att jag gärna skitar ner mig och arbetar för att få upp mellanväggar och tak, medan det är han som har räknat att mellanväggarna faktiskt kommer upp på rätta platsen. 

 

Vi fungerar riktigt bra tillsammans, och det är ju tur. <3

 

26.3.2017 3

 

Kärleken sågade snabbt som bara den alla jordpålarna.

 

Så snabbt att klockan var fortfarande mitt i dan då vi var klara, och vädret var så fint att vi ville stanna längre. Så jag la igång grillen så vi kunde grilla korv, och så inspekterade vi och njöt av platsen vi ska bo på. 

 

26.3.2017 4

 

Jag tog fram markeringssprayen ur "byggbilen" (som röda faran blivi omdöpt till nu), och hoppade innanför sockeln för att skriva peppande ord på grunden till vårt hus. Jag tänker som så att även om det redan nu är en hel massa härlig energi vid platsen vi bygger på, så skadar det inte att skriva drömmar och kärleksord på marken där huset ska stå.

 

Mitt i allt fortsätter jag med detta under byggtiden, och när husert väl är klart så finns det små hemliga kärleksord lite överallt i huset. 

 

 

Och nu ber jag er känsliga tittare att blunda och skrolla en gång, sen lovar jag att det ba är söta bilder att se.

 

26.3.2017 5

 

Eftersom vi bygger vid en naturnära plats så betyder det även att det finns djur där. Som typ möss.

Jag hade redan planerat att ladda upp med massor av mössfällor under byggtiden, tills våra katter får flytta in.. men det verkar som att vi redan har en hemlig besökare som jagar mössen åt oss!

 

På den sten vi planerat att använda till något annat, så har ett djur fångat och ätit ett möss där! Det var jag tacksam över. 

 

26.3.2017 6

 

Och jag lovade er lite sötare bilder efter den döda musen, så ni får se Mr Fantomen.

 

Jag och kärleken hade just kommit hem när våra vänner ringde och frågade om vi var vid tomten. Eftersom vi redan var påklädda och gärna spenderar tid vid bygget, åkte vi iväg för att ge dem en rundtur. Vi tog med Mr Fantomen på den resan.

 

Först var han lite skraj, men det gick om riktigt snabbt.

 

26.3.2017 7

 

Efter den här bilden började han utforska och gilla läget, och jag tror verkligen att våra katter kommer att ha det riktigt underbart vid vårt nya hem. Betydligt mindre bilar, ljud och människor och ett hus så pass stort att varje katt får en alldeles egen plats att mysa på. Utomhus en hel skog med vacker natur att utforska..

.. och möss att jaga.

 

 

Idag fortsätter jag, tillsammans med grävaren, de sista förberedelserna. Sen är det fritt fram för vöroboan att köra hit det som ska bli mitt och kärlekens hem. Jag är redo. 

 

 


Första besöket vid bygget för Mr Fantomen.

Skrivet av Caroline Eriksson 26.03.2017

Det här blev tydligen veckan då tiden rusade iväg. Sen torsdagsmorgonen har jag knappt hunnit med själv. Så blir det ibland. Dessutom förlorade inte bara jag, utan många andra också, en timme under natten och nu är det sommartider igen.

Vore det inte dags att nån i regeringen, eller valkandidater, ba bestämmer sig för att man nu kan skippa att vrida klockan fram och tillbaka? Det, om något, borde ju kunna fiska fram lite röster hos folket.

 

Men trots att man "förlorat" en timme, så var den här dagen den dag jag faktiskt fick stanna upp lite, utan att vara på väg någonstans. Har tillbringat i stort sett hela dagen vid tomten och bara njutit av det vackra vädret, tillsammans med kärleken. Det skriver jag mer om i morgon.

 

 

Det jag ska skriva om nu är Mr Fantomens första besök till tomten,

som blev en succé!

 

Fantomens första steg var något nyfikna och försiktiga, men det tog inte länge innan han kände igen doften som våra kläder doftat de sista veckorna, och börja inspektera marken.

Snabbt märkte han att det fanns en skog så grön och grann och började gå dit, med mig efter. Han fick gå dit han ville och snusade sig fram genom skogen. Hoppade upp på varje trästubbe och över varje kvist i ett skutt.

 

fanttisiskogen 1

 

I skogen bredvid vår finns en gammal träkoja, som min sambo var med och byggde som liten. Det är inte så mycket kvar av kojan idag, men det störde inte Mr Fantomen.

När han såg träkojan blev han, som fyller 10 år om en vecka, som en liten kattunge igen. Han började klättra i trädet kojan en gång varit i, och utforskade den millimeter för millimeter.

 

fanttisiskogen 2

 

Här hoppar han ner från trädet för att skutta vidare i skogen, med mig efter. Han hade knappast försvunnit ifrån oss, men det var säkrast att ha honom i koppel.

 

Efter att han var nöjd med skogen gick han tillbaka där vi började. Där huset ska stå. Han gick och strök sig uppefter sockeln och lämnade tasstryck på plintarna som ska vara grund för terrassen. Han älskade att vara på platsen och hade gärnat vara där i flera timmar.

 

På vägen hem var han nöjd i min famn, och har sovit sen dess på soffan under en filt.