bloggheader6

Visa alla inlägg skrivna maj 2017

Om du ser det här, så ska du veta att du är underbar.

Skrivet av Caroline Eriksson 31.05.2017

Idag är en bra dag, på många sätt. Men den största orsaken är den känsla som omger mig. Jag är ganska lugn, harmonisk och känner att allt är liksom möjligt. Och vad som än sker, så är det okej. 

Här är några punkter jag speciellt glädjer mig extra mycket för idag:

 

- Såg min brors namn på ot.fi bland utexaminerade människor. Jäklar vad du är bra!

- Jag gjorde en dream-map, eller vad man nu kallar det, idag. Man klipper ut allt det vackra från tidningar. Sånt man drömmer om och vill ha i sitt liv. Fastnade för texten "Jag är värd att bli omtyckt som jag är, utan att behöva göra alla nöjda först.", och det ska banne mig bli mitt nya motto för livet. 

- Känner mig fri, och det är något jag också upprepar för mig själv som ett mantra. Speciellt om jag märker att jag stör mig på något som jag inte kan göra något åt, eller som ens har något med mig att göra. Varför stressa eller lägga energi på hur andra väljer att leva sina liv?! Istället säger jag ba "JAG ÄR FRIIII!" och så känns allt bättre. Det borde alla prova på ibland. Ta ett glädjeskutt och säg "JAG ÄR FRIII!".

- För en tid sen, typ så länge det tar för ett paket från Kina att anlända i Petalax, klickade jag hem billiga grejsimojs från internet. Igår fick jag hem ett klistermärke som visar Jesus som kramar om en katt. Den kostade 10 cent.

Fick också hem ett något dyrare paket som innehöll ett set med klistermärke att pryda min macbook med. Det skulle tydligen vara eco-friendly, men det tror jag inte på för fem penn. Men nu är alla sidor av min dator i vacker rosa marmor, och det höjde min inspiration att sitta vid datorn betydligt mer.

 

Dessutom lyckades jag få på allt utan luftbubblor eller nervsammanbrott. Härliga tider vi lever i.

 

IMG 5606

IMG 5619


Trädgårdsdrömmar

Skrivet av Caroline Eriksson 31.05.2017 | 4 kommentar(er)

 Jag blev glad när Pernilla skickade och frågade vad vi har för trädgårdsdrömmar, för det är väl något jag inte har bloggat om? Huset blir ju 120 kvadrat, och vi äger 6500 kvadrat skog  (i början sa jag hektar, så de flesta bönderna höll på att bli till sig av hur mycket mark jag ägde, haha!),  så det är ju en hel del att pyssla med. 

I det här förhållandet är det Fredrik som är den med gröna fingrar. Visst, jag har lyckats hålla gullrankor och elefantöron vid liv, men annars är det han som pysslar på med trädgård och växter.

 

Men nu när jag ändå är skogsägare och husägare, så har det vuxit fram något slags intresse för inredning och det gröna livet. Jag kommer nu att visa er en fjärdedel av den mark vi äger, och vad vi tänker göra med den. Samt mina fina paint-kunskaper. ;-)

 

huusi 1 2

 

Välkommen till den tolv meter breda infarten! Vi fick den vackra nummern 25 som husnummer, och vår bästa grävare Skinnars tog fram den vackraste stenen som fanns under all skog som hussten. Nu är vi på jakt efter STORA siffror, gärna i svart, att fästa på stenen. 

På sidan om husstenen så har Fredrik radat en mindre mur av stenar. Nu i sommar ska vi plantera marktäckare, från vår nuvarande trädgård, vid de stenarna. 

 

Det kommer att vara ett projekt i sig att gräva upp allt som vi nu har i trädgården, för att få till huset, men det är så värt det. Det ska liksom kännas grönt, skönt och välkomnande att komma hem. 

 

huusi 1

 

Från vår gård har vi fixat en liten väg ner till den svingamla ladan och det som en gång i tiden varit en infart. Vi vet inte vad vi ska göra här.

Infarten ska vi i alla fall öppna upp igen, och använda den när vi är lata och vill köra raka vägen till huset. ;-)

 

I sommar så ska vi  (läs: grävaren)  i alla fall fixa till stenmuren så den blir jämn och fin, samt ta dit jord så vi får en gräsmatta att gå på. Grus blir lite för grått för min smak.

 

huusi 3

 

Här är vi på det som ska bli gräsmattan och den plats man kan springa av sig. Här ska det finnas en terrass, som jag först funderade på att glasa in. Men har märkt nu att det blåser absolut ingenting vid vår tomt, även hur mycket det skulle storma, så det är helt onödigt. Glaset skulle väl bara spricka sönder av hur varmt det blir, om det redan nu känns som söderriket? 

 

Istället börjar jag leka med tanken att ha en badtunna, som Fredrik längtar efter, bland buskar och körsbärsträd.

 

huusi 2

 

Det räcker som inte med att vi ska bygga hus och biltak med förråd, utan vi ska även fixa ett växthus av gamla fönster att odla gröna saker i och mysa i. Platsen du ser är det vi ser från vardagsrumssidan och tvättstugan. Vi ska hugga ner lite mer träd och njuta av solsken.

 

Fredriks kollegor har redan varit givmilda och lovat oss syrenbuskar och körsbärsträd, så jag är så lycklig. Jag älskar att äta körsbär och syren doftar så himla gott.

Är det några bärbuskar jag vill ha här så är det rödvinbär. MUMS! Vi har även nu massor av jordgubbsplantor, så de får flytta med oss.

 

 

 

huusi 4

 

Fotot är taget från där vårt biltak med förråd ska stå. Vi har som tänkt rada en massa stenar mot det som nu är en brant kulle, och bygga en trappa som går från garaget upp till huset. 

Men nu behöver jag era tips och råd. Hur ska man bäst bygga en trappa som inte blir livsfarlig och hal? Hur skulle man kunna göra det snärtigast?

 

 

Det här var alltså lite hur vi drömmer om hur gården ska se ut. Vi hinner säkert ändra oss flera gånger innan vi börjar på, utan passar mest på att känna in naturen nu och vad som blir bäst för oss. 


Nu kan du läsa artikeln om oss!

Skrivet av Caroline Eriksson 30.05.2017 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

..även om ni inte kan lyssna på oss i radion idag, utan får vänta snällt tills i morgon, så kan ni redan nu läsa artikeln om oss.

Klicka  HÄR  eller på bilden för att slippa till artikeln. 

 

14 svyle 342462592d4b624b798

Bild: YLE / Peter Fahllund

 

Det här är den underbara bilden av oss två. <3

 

Känns fortfarande bra, om inte till och med bättre än någonsin, att bygga det här huset tillsammans med världens bästa Fredrik. Vi vill ju som samma sak, och arbetar mot samma mål med det här huset. Och när det har kommit till hur huset ska se ut och vilka färger samt annan slags inredning, så har vi bara varit överens. 

Vi vill båda ha lite retro stuk på inredningen, så har du snygga möbler i retro-stil (50- tidigt 70-tal) som du vill bli av med, skicka ett mejl eller skriv en kommentar! Dock vill vi inte ha mörka färger som vi har nu, för jag vill få en ljus tillvaro, men sånt går ju att fixa lätt. 

 

Obs! Huset kommer inte att vara grått, utan vi siktar på femtio nyanser av vitt. ;-)

 

 

Idag blev ventilationen i huset riktigt på riktigt klart, så det är fritt fram för oss att trolla fram ett tak till huset.

Rörmokaren var snäll och lät oss låna en stor byggstege, så det underlättar för oss att arbeta uppåt. Härligt med snälla typer.


Inte ännu, men i morgon!

Skrivet av Caroline Eriksson 30.05.2017

Lyssnar ni på Radio Vega och tror ni ska få höra mig och Fredrik idag? Jö int he. 

Eller, lyssna på radio om ni vill, men fick mejl nyss om att både artikeln och intervjun publiceras och sänds först i morgon, mellan 13-15. 

 

Så nu har vi he på rade. :-)
Nu ska jag fortsätta förbereda för ett annat blogginlägg åt er. Puss å kram.


Kan du hjälpa mig?

Skrivet av Caroline Eriksson 30.05.2017 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Hörni. Det finns så mycket jag vill, men inte får eller kan sätta orden på. Det är som skrivkramp blandat med lite allt möjligt.

 

Tills jag får ord på allt jag vill skriva om, så tänkte jag att ni får ta och hjälpa mig. För det vore tacksamt med lite hjälp.

Vill ni ha en frågestund? Typ, ni frågar och jag svarar endera med text eller i en video? 

Har ni önskeinlägg om något speciellt ämne, typ, precis vad som helst?

 

Jag bits som inte, och skriver gärna om allt som har med livet vi lever att göra,

ba jag får en röd tråd någonstans ifrån.

HÄR  kan du hitta flera inlägg från då jag förr bett er om hjälp, ni har levererat, och det har resulterat i ett blogginlägg.

 

 

Det här under då? 

Något kreativt projekt som jag påbörjade igår kväll.

 

 

1


Intervjun gick bra. I morgon sänds det i...

Skrivet av Caroline Eriksson 29.05.2017 | 1 kommentar(er)

Åh jestas, hur ska det gå för mig att arbeta natt om några dagar, när jag redan nu är så färdig att jag skulle kunna gå och sova? Det går ju inte för sig  (började skriva detta inlägg för nån timme sen, nu går det att sova).  Nå, jag har i alla fall tid på mig att svänga om dygnet. 

 

Har varit en rätt så händelserik dag i alla fall idag, och det är kanske därför jag är slut som artist nu.

Började med en arbetsdag där jag fick mycket uträttat. Sen rusade jag hem för att tvätta upp mig och få ett ansikte på plats. Förstår att folk inte menar illa, utan ba kanske bryr sig eller något, men.. fick frågan från flera håll idag "om jag är trött", när jag egentligen ba var utan smink. Jag var ju trots allt rätt så pigg från morgonen, så man blir lite trött ibland av att höra om man är trött, när man ba inte orkat sminka sig sex på morgonen.

 

Men sen någon gång mellan fyra och sju så tappade jag all energi. Kanske slappnade jag av efter intervjun med Radio Vega, eller busade så mycket med grannens barn efteråt. 

Världens sötaste, och åttmånaders barnet skulle jag kunna ha dygnet runt. Så lugn och snäll, så man kunde klona barnet.

 

Intervjun gick i alla fall bra. Världens bästa Fredrik gjorde radiodebut, och jag är stolt. I morgon mellan 13-15 sänds inslaget i Radio Vega  (om ni missade vilken kanal det är).  Sen blir det nog någon artikel av det hela, och jag håller tummarna för att Peter  (reportern)  använder sig av den mer roliga bilden av oss båda.

Jag håller om Fredrik och sparkar med ett ben, sådär filmiskt, men det såg ju bra ut. :-D

 

Skarmavbild 2017 05 29 kl. 20.09.40

 

Och här får ni en riktigt supernärbild av oss båda två.


Radio Vega besöker bygget idag!

Skrivet av Caroline Eriksson 29.05.2017

Idag får vi  fiint  främand  av Radio Vega till bygget. Det är ju inte bara ni, utan även radion som ska följa med hur det går i byggandet. Flera har frågat mig när de ska intervjua oss nästa gång, och idag är alltså dagen då det sker, så länge inte något kommer emot.

Vi är i alla fall redo.

 

Och  jämfört  med  sist,  då jag stod i en röd halare med grillad korv och en kniv i fickan, tänkte jag vara lite snyggare denna gång. Tydligen knäpps det bilder, även om det är radio, så det gäller att borsta håret.

Dessutom så är Fredrik med denna gång, och han gör debut i radion. Det ska bli roligt, och vi har massor att prata om eftersom mycket har hänt sen mitten av mars. Då var ju inte ens huset på plats, nu har ju mycket hänt!

 

Det här är vad som hände i helgen.

 

 

FREDAG

Redan på torsdagskvällen hade Fredrik frågat av mig om jag kunde fara in till stan för att hämta en vindstrappa, men då kände jag mig så trött så jag sa "nej". Men efter tolv timmars sömn, vaknade jag upp på fredagen och var superpigg.

Kände för att överraska världens bästa Fredrik, och tog med mig svärmor in till stan för att shoppa smink och en vindstrappa. Var envis och bar den svintunga trappan uppför den brantaste backen vid huset, för att han skulle bli överraskad när vi tittade till huset..

 

..men kunde inte hålla mig, utan kvittrade om att jag handlat en vindstrappa samma sekund han steg innanför dörren. Han blev glad. 

 

 

LÖRDAG

På lördagen var det dags att att montera fast vindstrappan. Vi räknade och hade oss för att få den på rätta platsen i huset. Eftersom vi inte har några väggar att gå efter, och den preliminära dörren inte heller är på exakt samma plats som vår riktiga, var det ba att till sist våga spika den där brädan  (av alla)  som skulle hålla den på plats, även om det kändes lite spännande.

Men man får som ba känna tillit att det blir bra, och våga. Annars blir ju inget gjort.

 

27.5.2017 1

 

Har i alla fall märkt av att jag blir lite höjdrädd när jag närmar mig takstolarna. Jämfört med Fredrik, som är mer av en klätterapa, så börjar mina ben skaka något oerhört högst uppe vid stegen. 

Jag botar de fasonerna med att ändå tvinga mig upp. Visst skulle det vara olyckligt om jag svimmade högt uppe i taket, men hittills har det gått bra. Snart klättrar jag väl också som någon värre apa.

 

27.5.2017 2

 

TADAAAAA! En vindstrappa är på plats! 
Vi kommer att bygga ett litet vindförråd, för julprydnader och sånt som man ba har fram en gång per år. Ju mindre förråd, desto mindre skräp samlar man väl på sig? Eller så blir man ba skicklig på att rada lådor ovanpå varandra.. ;-)

 

 

SÖNDAG

När jag frågade hur Fredrik ville fira sin födelsedag, så ville han till huset. Så igår picknickade vi vid huset och han fixade en lucka för att slippa upp till mellantaket vid framsidan av huset. På baksidan finns det en lucka färdigt monterad, så det är ett mysterium hur det inte fanns en på framsidan. 

Jämfört med dagen före, så kom vi betydligt snabbare igång igår. I ett huj hade Fredrik fixat en fin lucka av restbräder från då huset monterades, och jag grillade korv och njöt av att elda.

 

28.5.2017

 

NU?

Nu ska tak plastas in och vi ska få bräder på plats. He tar se, sa pyroman.

Berättar mer om intervjun senare.


En lugnare födelsedag (för kärleken)

Skrivet av Caroline Eriksson 28.05.2017

Idag är det exakt ett år sen jag ordnade min första, och förmodligen sista, överraskningsfest någonsin. Det höll liksom på att gå dåligt när sambon tyckte jag betedde mig mer underligt än någonsin, och inte fick han heller duscha när han ville. På sin egen födelsedag och allt, och där stod jag och bestämde över en vuxen man, och sa "Lita på mig, å ga dusch nu!". Men det slutade ju bra, vilket är huvudsaken, och hela kvällen kan du läsa om  HÄR. 

På ett år hände mycket. Hälften av vännerna har blivit föräldrar, och vi har blivit med hus. Därav en lugnare födelsedag i år.

 

I morse sjöng jag och Mr Fantomen sjöng upp kärleken, med presenter och kaffet som var färdigt kokat. Sen fortsatte dagen i ett relativt lugnt läge.

Jag frågade vad han ville göra av dagen, och vi hamnade vid huset med picknick och en födelsedagsdrink. Han fixade en lucka så man slipper till mellantaket, medan jag grillade korv och eldade som någon värre pyroman. Sen har vi även ätit god restaurangmat tillsammans med svärmor, kört runt och tittat på naturen..

..och nu sitter jag här.

 

Vart försvann den här helgen? Jag hade ju tänkt blogga om så mycket, men har gjort så mycket mer. Vilket är ju bra. Men bloggen får ta nya tag i morgon. Då, gubbar och gummor, händer det grejer!

 

 

Fredrik ska t.ex få vara med om sin första radiointervju tillsammans med mig,

och jag har lite ett och annat att blogga om - enligt kalendern. 

 

Skarmavbild 2017 05 28 kl. 20.01.06

 

Dagens födelsedagsmiddag, för världens bästa Fredrik.


Det häftigaste som hittills hänt idag.

Skrivet av Caroline Eriksson 25.05.2017

Det är en speciell känsla varje helgdag då jag arbetar. Det är som att hela byn är så stilla den bara kan va. Ingen som har bråttom någonstans och vägar ingen kör på. Allt är ba fridfullt, förutom den där minuten jag talade finska med en tydligt påverkad person som undrade vart närmsta butik är. I Malax finns den, om någon undrar.

Sen gick personen och kissade i en buske, och jag fortsatte min arbetsdag.

 

Och det var väl det häftigaste som hittills har hänt idag. Nu tar jag helg, halleluja. Tänker ba pyssla om i hemmet, fira kärleken som fyller år i helgen och ba ha det riktigt härligt.

 

IMG 20170525 134652 345 resized 20170525 014932063


Svävande män utanför fönstret.

Skrivet av Caroline Eriksson 24.05.2017

För sju år sen började jag tydligen dagen med att ha svävande män utanför fönstret. Hade nästan glömt hur bekväm man blev av att bo ovanför markytan, i en hyreslägenhet. Man blev liksom chockad och lite förvirrad varje gång man såg svävande typer som ba gjorde sitt jobb, men fick se lite mer än jag var beredd på. 

 

Började dock ha persiennerna nerdragna, när jag såg vad en person, på andra sidan kvarteret, åt för mat. Elller pussades hen kanske med sin partner? Då hade jag en supersyn, jämfört med idag då både synen och minnet inte är lika på topp. 

Jag kallar alla mina sinnen lite sådär halvt selektiva. Lugnast så.

 

Skarmavbild 2017 05 24 kl. 22.22.26

 

Idag är jag dock inte lika nervös och brydd om eller vad folk ser, om de nu vill se in till lägenhten. 

Kommer de för nära ropar ja ba "nej".