Visa alla inlägg skrivna maj 2017
Jag byggde en fågelholk!
Eftersom jag fick högt blodtryck av att se Fredrik klättra igår, och inte kunde göra så mycket annat är ge lite verktyg och bräder mellan varven, passade jag på att göra något vettigt. Det vettiga var att bygga en fågelholk av restbräder från när huset monterades.
Det är ju en hel del bräder, och jag vill ta vara på det mesta.
Jag har aldrig byggt en fågelholk, men tänkte: "Hur svårt kan det nu vara?".
Eftersom jag inte trodde det skulle bli till något så fotograferade jag inget under tiden, utan bara spikade, sågade och spikade lite till. Fick hammaren på pekfingret och ropade så det säkert hördes ner till byn.
Men skam den som ger sig, och tack vare det sjuka pekfingret blev det nästan "blod, svett och tårar" på riktigt. Men jag grät inte.
Jag gav inte upp och det gick bra, trots att jag inte tittat på eller följt någon ritning.
Det här är resultatet.
Jag fick två exakt lika stora bräder som skulle bli sidan av fågelholken, och sågade till en passlig vägg. Det blev ett snett tak, som jag sett att fågelholkar har.
Både i taket och på golvet av insidan av huset hade jag lagt vindskyddskiva så det skulle bli lite varmare och tätare. Lyxig fågelholk alltså. Nästa fågelholk kanske får isolerade väggar till och med? :-D
Istället för att ba ta en bräda och försöka få ett runt hål på ett magiskt sätt, så pusslade jag träbitar så det blev till en öppning för fåglarna.
Och nu i efterhand så vet jag att det ogärna ska vara en bräda eller pinne vid fågelholken, eftersom andra dumma djur kan få för sig att sitta där och vänta på att äta upp fåglarna. Så lugn ba, den ska jag såga bort.
Måste säga att min första fågelhok någonsin blev riktigt söt. Bohemiskt och personlig. Det är min fantasi som har designat den, och nu hoppas jag att åtminstone en fågel vill bo i den.
Högt blodtryck när sambon bygger.
Förra veckans onsdag fick vi äntligen betonggolv. Då hade jag mardrömmar, men måste säga att det varit ett lugnt hjärta som har dunkat i min kropp sen dess. Ja, förutom då Fredrik började klättra igår, och jag började göra en fågelholk för att lugna nerverna. Men fågelholken bloggar jag om senare idag. Typ... tolv-tiden. :-)
Nu till huset och vad som hänt där.
Igår hade golvet fått vila i sex dagar, och var redo för torrslipning. När jag dök upp vid huset, var arbetarna redan i full fart. Och då var jag ändå rätt så tidig på plats.
Eftersom lutningar för golvsilar och sånt är rätt så viktigt, så är det lugnast att låta andra sköta det, som hållit på med detta i många år.
Jag vet inte hur många gånger de sist och slutligen slipade golvet, men nu är det så fint och alla golvsilar syns fint och har de rätta lutningarna som de ska ha.
På bild ser du dock slipdamm.
Vi hade ju plastat in golvet under alla dessa dagar, men tog bort plasten igår kväll så det inte skulle vara någon fuktig yta på betonggolvet. Sånt är inte bra för slipmaskinen.
Golvet hade torkat fint under natten, och det var inga fåglar i huset idag, tack och lov.
Det här är slipmaskinen. Jämfört med den som jämnade ut betonggolvet, så hade den här rama oljud. I bakgrunden ser du en ordentlig dammsugare som samlar upp allt skräp.
Efter att arbetarna var klara, fick jag börja på med att ta bort alla polyuretanremsor som skyddat väggarna. Det var en ganska härlig arbetssyssla, och lite som terapi att skära bort alla remsor.
Sen satte jag mig utomhus för att sola lite och njuta av det otroligt vackra vädret.
Efter att Fredrik slutat arbetet och vi fått i oss kaffe åkte vi tillbaka till huset.
Och det är här då Fredrik gav mig högt blodtryck.
Det skulle fast vindskyddsskivor på två ställen i huset, där det inte fanns några, och jag var så nervös.
1. Det var ju så jäkla högt upp, och 2. Det var lite pusslas. Och som en tredje nervös-orsak så blev jag lite höjdrädd när jag skulle klättra upp för stegen för att ge några bräder åt Fredrik.
Men han gjorde ett bra arbete, och jag lugnade ner mig genom att spika ihop en fågelholk, de gånger jag inte höll i stegen eller räckte bräder och verktyg åt honom.
Och nu är det bara att vänta på rörmokaren som ska fixa ventilationen åt oss. När det är fixat så får vi ge järnet på att få taket på plats. Nu börjar det verkligen ske saker, gott folk, även om det händer något varje dag. <3
Vad gör man med ormar?
Sen dess att vår blivande granne berättat att han sett en huggorm en bra bit ifrån där vi bygger huset, så har jag lämnat att fundera på ormar. Inte så att jag ligger vaken på natten eller drömmer mardrömmar, men så pass att jag vill veta mer. Och verkligen inte gå på promenad utan en järnspade.
Om jag har förstått det rätt, så är inte huggormen fridlyst i Finland, om man jämför med t.ex Sverige där man får böter om man avsiktligt dödar en huggorm.
Nu tänkte jag ju inte gå på huggormsjakt, men tänkte inte heller bjuda in en massa ormar på taklagsfest. Finns det något som man kan göra för att göra ens tomt icke-ormvänlig?
Har ju som sagt en enorm stenmur, så där sket det sig. Men har även myrstackar så det räcker och blir över. Men är det kanske ba en myt att om det finns myror så håller sig ormar borta?
Finns det några växter som ormar verkligen inte tycker om, som jag kan plantera överallt?
Får ja ba ta och acceptera att huset står i skogskanten, och det kan finnas ett och annat djur som lever i marken vi äger? Tänker som mest på djur och barn som kan ta verklig skada av arma huggormar.
Eller får jag ta och meditera att örnen vi har i skogen äter alla ormar?
En huggorm från tre år sen tillbaka.
Naturen är inte så rolig alla gånger.
Jag skrev ju för en tid sen om talgoxarna som flyttat in i fågelholken. Nå, för två dar sen verkade det som att någon annan fågel helt kallt tagit över holken. Jag hade lite problem att identifiera fågeln, och fick hjälp på instagram-stories av hjärtliga människor som tog sig tid att skriva till mig vilken fågel det handlade om.
En svartvit flugsnappare.
En flyttfågel som tydligen far vintertid till Afrika.
Tydligen är karlarna helt svartvita medan honorna är mer brungråa. Hanen har lite bråttom att ta över flera bon, eftersom han har många brudar på gång. Dock får älskarinnorna ta hand om ungarna helt själva, medan den ursprungliga bruden får hjälp av hanen att föda upp ungarna.
Och nu kommer jag till det som är ännu tråkigare, än älskarinnorna som lämnas helt ensamma..
Den svartvita hanen, i förrgår.
Igår hittade vi den död i huset.
Hur den lyckats ta sig in i huset, har vi ingen aning om. Men vi har våra misstankar.
I förrgår vädrade vi i huset, och jag som var överlycklig att ha fått reda på vad det var för fågel, sökte fram dess ljud på youtube.
Så jag satt där vår terrass ska vara och spelade upp ljudet, medan fågeln kvittrade tillbaka.
Sen blev det dags att städa undan vid bygget och vi lämnade dörren obevakad. Under den tiden måste fågel-stackarn ha varit snabb och flygit in i huset, utan att vi märkt av det.
Stackarn kanske fick för sig att jag var en ny älskarinna, för gud vet vad fågeln på yotube kvittrade. Och nu har jag lite dåligt samvete. Jag håller alla tummar att tår att åtminstone honan, som förhoppningsvis finns i holken, klarar av att ta hand om alla ägg om det är såna på kommande.
Mat har hon precis utanför fågelholken, för jag har köpt det bästa från butiken.
Sist och slutligen så är det här väl naturen. Även om det inte är roligt alla gånger.
Sol, värme, kärlek och långa kramar.
Det känns tråkigt att skriva detta, men jag ser min mamma alldeles för sällan. Det känns dock inte som det, eftersom vi har så gott som daglig kontakt, men efter dagar som dessa så önskar jag att jag kunde ta familjen och åtminstone flytta dem lite närmre byn.
Men idag fick vi träffas, och det var härligt. Vi möttes upp i Vasa och spenderade 6 timmar tillsammans. Och jestas vad jag har värk i magen efter vad vi har fnissat, och träningsvärk i benen efter allt vad vi har gått.
Vi är som aldrig riktigt tysta när vi träffas, utan pratar om allt och har himla roligt.
Lunchade på 1h + kök. Goo föödo.
Det var en underbar dag,
med sol, värme, kärlek och långa kramar.
MIIN MAMM E BÄST.
Jag har nytt hår, halleluja!
Jag är en impulsiv person, och när jag har bestämt mig för något så ska det ske. Gärna med detsamma.
Så när jag igår fick för mig att klippa pannlugg, var jag nästan fem före att göra det själv. Skickade en bild till mamma och frågade om det var svårt att klippa själv.
I den stunden förstod mamma, som hälsade på i Vasa idag, att jag skulle ha pannlugg. I hela mitt liv är det ba hon som har tagit hand om mitt hår. Förutom då jag försökt själv, och gråtit senare åt henne, på grund av eget moka.
Så idag var en speciell dag, då någon annan än mamma, skulle göra en stor förändring på mitt hår.
Ni vet frissasalongen på andra våningen i Rewell center? Nå, vi gick in dit och möttes av trevliga Nadya. Jag frågade om det fanns tid för att klippa pannlugg åt mig, och inom tio minuter så satt jag i stolen. Visade bilden på det hår jag ville ha och så började Nadya klippa.
Hon frågade om jag tänkt länge på det här, och ja ba: "Näääe. Igår kom jag på det här." Fick som svar att det är då det brukar bli bäst. Man ska följa sin magkänsla.
Det tog inte alls lång tid att få till en snygg pannlugg. Även om det var första gången vi träffades, så var hon hur cool som helst, och gav mig det hår jag önskade.
Och nu då? Nu känner jag mig så jäkla tuff, fin och härlig igen.
Pannluggen är lite ovan, och behöver någon dag på sig att falla rätt utan att jag ska påminna den. Men så här ser jag ut nu. Länge sen jag gjorde en förändring till håret, och den här blev perfekt för mig. <3
Skönhet och ishockey
Ishockey och skönhet är väl sånt man inte kan blunda för i den här världen. Vare sig du är intresserad eller inte, så existerar det och pågår. Eller ja, nu är i alla fall ishockey slut för i år.
Kollade på de viktigaste matcherna av Finlands ishockey, och jag var inte imponerad, om man säger om så. Igår var jag rent av sur på mig själv att jag höll mig vaken tills matchen var slut, speciellt då man ska upp sex på morgonen.
Det räcker inte till att man ger järnet endast de sista sextio sekunderna av en timmes match. Nå, guld är inte allt i världen och nya tag nästa år.
Skönhet då? Veckans tema på Sevendays är skönhet, och nu först på två veckor har jag något att säga till om saken. Eurovision och resor är inte riktigt min grej.
Det här är skönhet för mig: Skönhet för mig är när jag känner mig fin i mig själv. Har kommit fram till att det krävs varken kläder eller smink för att få fram den känslan, den ba kommer inifrån.
Mina bästa skönhetstips: Gör det din kropp mår bra av. Jag använder ytterst lite kemikalier på min kropp, och tar bort sminket med en ögonpad från Enjo. Inte sponsrat eller för egen vinnings skull, utan vill tipsa om världens bästa uppfinning. Man böv ba tillgång till vatten och så tar den lila saken bort det vattenmastaste smink skonsamt.
Så jepp, mitt bästa skönhetstips är hur man tar bort smink.
Dagens skönhetsideal är: Vad är ens dagens skönhetsideal?
Jag motarbetar/följer skönhetsidealen på det här sättet: Jag ba är mig själv.
Min skönhetsrutin: En arbetsdag så ser jag ut lite som vad som helst. Vissa dagar har jag smink (foundation och lite rouge) medan andra dagar är jag helt och hållet sminkfri. Dock får ja ba av en konstig anledning höra om jag mår bra?!!
Samma sak är det på lediga dagar. Vill jag sminka mig göra jag det, annars låter jag det va. Ser mer smink som något att leka med och som kan visa bra hur jag mår. Behöver jag tuffa till mig, slänger jag lite glitter på kinderna.
Senaste gången jag upplevde skönhet: I morse när jag vaknade och såg mig i spegeln.
En person som är vacker: Jag tycker precis varenda en är vacker. Får man lära känna en person, så avgör personligheten om de blir ännu mer vacker eller ba neutral i mina ögon.
Speciellt i PMS-tider så snyftar jag över hur vackra varenda en på denna jord är.
Nu ska ja ti stan å umgås me mamm. He e no skönhet he. <3
Det här är till dig, Fredrik.
Maj är en speciell månad för mig. Jag som knappt minns vad jag åt igår (världens godaste sallad och korv) kommer ihåg varje dag och vad som hände varje dag, för sex år sen.
Hur det pirrade i kroppen när vi träffades. Du fångade min uppmärksamhet genom hela rummet, och jag tyckte du var fiffig som gav mig ett liters stop vatten, när jag bad om vatten när du frågade om jag ville ha en drink.
Hur jag inte var ett dugg nervös för spelningen i Jakobstad, utan all min energi var på grund och fokuserat på dig. Du, som kört 140 km till en stad du aldrig besökt. Bara för att se mig.
Hur du samma natt körde hem mig 140 km. Jag frågade dig om man fick äta i bilen, och bjöd dig på en jalapeno. Hur jag skrattade när jag fick lära mig att du inte tycker om stark mat, lika mycket som jag.
Att den första maten du gjorde till mig, dagen efter jalapeno-incidenten, var grillat kött med sötpotatis och vanliga potatis i ugnen. Än idag var det den godaste potatisen jag ätit. Och jag åt LCHF på den tiden.
Minns hur jag sprang runt i panik, den där kvällen du frågade om jag skulle komma ner på en rökpaus, när jag egentligen ba satt i pyjamas och försökte hänga med i Eurovision-contesten. Var det kanske Azerbajdzjan som vann? Du doftade i alla fall gott.
Hur svettig min hand var under ishockeymatchen, då Finland vann guld i ishockey-vm. Du släppte inte taget.
Min första 3D film såg jag med dig. I en ljusröd spetsklänning flinade jag upp mig för dig i 3D-glasögon, och du tog en bild. Dagen efter kallade du mig en ängel (jag var väl rätt så harmonisk, höhö).
Du överraskade mig med en hel påse citroner, ba för att du mindes att jag sagt jag älskar citroner.
Och jag minns hur jag stod framför dig på balkongen, den 21 maj 2011, och vi blev riktigt på riktigt tillsammans. Den kvällen dansade du med mig.
Idag är det sex år sen. Samtidigt som allt det här känns som igår, så känns det som att det alltid har varit du och jag.
Det är som en självklarhet att det är du jag ska dela mitt liv med.
Jag älskar dig, Fredrik.
Bild från flera år sen, då vi körde cab runt i Tammerfors. Idag har vi firat vår årsdag vid huset vi bygger tillsammans.
Oj huhhu, vad kärlek kan vara härligt.
<3
He va rama pengar he!
Jag läser om den amerikanska kvinna, som spillde Starbucks-kaffe på sig och fick ett skadestånd på 100 000 dollar.
Det är ju olyckligt hela historien, samtidigt som man blir lite begeistrad hur mycket pengar man kan få ut av att stämma folk till höger och vänster i amerikatt. Tänk hur rik jag vore, som istället för att stämma folk, spiller lite till höger och vänster. Det är ju som inte för skojs skull vi har valt material till huset som är tåligt och går att tvätta. ;-)
Men jag känner lite med den där kvinnan som spillde hett kaffe på sig. Jag har varit med om ungefär liknande situation.
Jag hade mensvärk, och tänkte trösta kroppen med varmt te ur en vacker muminmugg. Råkade spilla, och fick varmt tevatten över bröstet.
I flera månader gick jag runt med någon slags brännskada på vänstra tissen. Google säger det var andra gradens. Och det var inte mitt fel. Det var muggens fel.
Var är mina pengar?
Gener av spiderman
Idag fick träffa en typ från Simons Element som hälsade på i Petalax. Typen fixade terrassdörren. Den var inte sönder eller något sånt, men behövde justeras lite, och det tog han hand om.
Samtidigt passade han på att ta bort två hemliga paket som varit inlåsta i badrumsfönstret. Paketen innehöll de verktyg som behövdes för att få upp fönstret. :-D
Det var ju inte svårt att justera dörren, men det hörde till huspriset och då får gärna andra göra det.
Så här ser det ut i huset nu. Golvet är inplastat så det inte ska torka för snabbt, för då spricker det tydligen. Jag är fortfarande lika begeistrad över våra enorma fönster. Den känslan kommer knappast att försvinna i det första taget.
Och vilket fotoljus huset har! Trots att det är halvmulet så är det det vackraste ljuset i huset.
Plasten vi använder oss av var de som täckt och skyddat väggarna under tiden golvet blev gjuten. Återanvändning istället för att ba köp nytt.
Tydligen har de gener av spiderman på Simons Element. Finns fina fotspår uppe på väggarna. :'D
Och nu önskar jag er en riktigt trevlig helg. Blir det tyst här så är det ba för att jag arbetar.