blogghedaear

Visa alla inlägg skrivna augusti 2017

Vi har bara varandra.

Skrivet av Caroline Eriksson 21.08.2017

Förutom igår, då vi hade en behövlig vilopaus efter en mycket rolig lördagskväll, så har jag och Fredrik haft ett otroligt flow vid huset. Huset som vårt liv har kretsat kring ett år nu. Ett hem, och en fast och trygg punkt, att fortsätta vår framtid tillsammans.

 

Första tiden spenderade vi med att först och främst finna den där platsen. Sen hitta huset som fyller våra behov och krav. 

Jag har nästan förträngt evighetsarbetet med bygglovspappren. Hur jag satt vid kommungården och halvt fick spunk då jag upptäckte att ett papper ännu inte var ifyllt. Oron som dök upp inför undantagstillståndet, och det riktigt mötet som gav oss godkänt.

Sen den dagen vi fick godkänt, har vi bara tutat och kört. Inte tittat tillbaka. Förrän nu.

 

Det är som först nu vi faktiskt har vågat se tillbaka på den tid som gått, och gett varandra en klapp på axeln för att säga "Vad vi är duktiga". Man måste våga ge sig själv den där bekräftelsen.

För även om inte allting blev som vi tänkt oss, och livet ville lite annat, så har vi gjort det riktigt bra. Bara jag och Fredrik.

 

Vi har bara varandra.

 

19.8.2017 1

 

Och det är inte så "bara" att få vara tillsammans med denna karl. Det är helt underbart.

 

Förutom en dörröppning vi glömt bort, så har vi gipsat fast alla väggar. Spacklat nästan alla väggar. Och så övar vi på lite kreativa lösningar för att få ett så funktionellt hus för våra behov.

Det du ser Fredrik göra på bild är att fixa till ett speciellt hörn till vardagsrummet, som vi ska hitta en snärtig list till, så vi har extra uttag för bakhögtalare till tv'n. För det tänkte vi inte på när vi gav det sista godkännandet på elritningen.

 

19.8.2017 2

 

Det är så många tips jag skulle vilja dela med mig av, när det kommer till husbygge, men det här är i alla fall ett: rita ut mer eluttag än du tänker att du behöver - för du kommer ändå att behöva dem.

Vi löste detta problem på detta sätt. Även om det sist och slutligen aldrig var ett stort problem.

 

19.8.2017 3

 

För om det är något jag har kommit fram till det här året, så är det är sist och slutligen ganska lite som är värt att stressa upp sig för. Har man inte makten över en skild sak, så är det att endera släppa taget och gå vidare. Eller så finner du lösningar som får dig att fortsätta framåt. Vara lite kreativ.

Jag har lärt mig att släppa taget.

 

Och när jag står där och målar väggarna vita, så tänker jag tillbaka på den tid som varit - och den som är på kommande, och jag är förväntansfull. Tacksam. 

Tacksam att vi bara har varandra. Att vi har det så bra.

 

 

När vi skulle börja bygga hus sa många att "Oj vad ni kommer att gå varandra på nerverna!",

men saken är den att jag har blivit lite mera nykär. Hur bra är inte det? 

 


Det är kärleken jag vill ta vara på.

Skrivet av Caroline Eriksson 20.08.2017 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Det har varit en av de bästa, samtidigt som en av de märkligaste helgerna på länge.

Den bästa, eftersom jag har fått skratta så tårarna sprutat och det är bara bra.

Den märkligaste, eftersom det är så massor av olika sidor av människor jag fått skåda, speciellt via den virtuella världen vi kallar internet.

 

Och vet ni vad? Jag blir matt.

 

Jag blir matt av den här attityden att det enda rätta sättet att leva, är den stig man själv har valt att gå på. Lever någon annan på något annat sätt, så ger man inte upp innan man känner att man vunnit en envis dragkamp om rätt och fel.

Att man är förlåtande, men glömmer aldrig.

Dömer alltid.

Hur man snabbt normaliserar svinaktigt beteende, och inte ser allvaret i att män sitter och skriver hagga och fitta till kvinnor. Offentligt och via privatmeddelanden.

Hur människor mister älskade människor.

Hur man påminns om hur skört detta liv kan vara.

 

Samtidigt som jag kunde ge efter för allt elände, så blir jag stärkt.

 

Stärkt när jag ser människor på instagram som vandrar på Stockholms gator och skriker från tårna att ”BB är för alla”.

Som sätter ner foten för något som borde vara en självklarhet, men inte är det.

Jag blir stärkt av att se alla människor som fortsätter leva utan rädsla.

Står upp för andra människor, som de känner och aldrig har mött.

Som dansar, går på konserter, möter andra människor och omfamnar dagen och sig själva.

Som tillåter sig känna glädje, även hur eländigt en situation kan vara.

Som vågar prata med sina medmänniskor, även när det kan handla om tunga saker. Som inte känner behovet av att ha utan alla svar, utan istället sitter bredvid och lyssnar. Finns till.

 

För det är då vi verkligen kommer tillsammans. Då vi vågar se varandra, acceptera varandra för den vi är och gå sida vid sida. Så olika, men ändå lika.

 

 

Även hur matt jag kan bli ibland av denna värld och detta liv, så är det kärleken jag vill ta vara på.

Alltid.

Kärlek.

Kärleken.

 

Du är kärlek.

 

11999714 10153403780583880 4769083518509489627 o

Norrskenet som påminner mig om det fina i livet. Fotograferat 9 september, 2015.
Snart möts vi igen, Aurora.

Festa med bloggare.

Skrivet av Caroline Eriksson 19.08.2017 | 1 kommentar(er)

Rubriken kanske låter som någon slags tävling. "Skriv en kommentar, och vinn en fest med bloggare".

Nå, detta är inte en tävling, men det var jag och många andra Sevendays-bloggare som samlades igår för en sommarfest. För de som var med från starten var detta tredje sommarfesten i rad vid Faros. För mig var det andra.

 

Jag hann precis i tid. Tycker inte om att vara den som är sen, och höll på att få nippran när jag körde via Söderfjärden som skulle vara den "snabbaste vägen", eftersom bilarna framför mig bromsade in i varje kurva. 

Men jag hann, och möttes av detta härliga gäng.

 

faros 1

 

Jämfört från förra året då det blixtrade och dundrade ett tag, så var det behagligt väder igår, och vi kunde ha vårt välkomsttal och drink på terrassen.

 

faros 2

 

Något bubbligt med en jordgubbe i.

Sen tappade jag lite fokus eftersom en trut flög riktigt nära de närmsta borden på terrassen. Den betedde sig så mystiskt att jag visste det var något som var fel. 

 

På ena bakbenet hade den fast ett fiskeflöte (sa mina bordsgrannar, jag var utan glasögon och trodde den brutit benet), och den hade verkligen ha behövt ha hjälp. Var som fem före att starta en räddningsaktion, innan fågeln gav upp hoppet att de personer den flög nära skulle hjälpa den, och flög vidare.

Sen såg jag inte fågeln på resten av kvällen, och tänker på den ännu idag.

 

faros 3

 

Så istället för att rädda fåglar, gick vi ner i restaurangen vid Faros för att börja äta. 

Mina bordsgrannar var Linnea och Alfred, som var  förra   årets  bordgrannar  också,  och Sandra, Linda och Nina som var "nya" bordsgrannar. Riktigt härliga personer att vara nära en kväll, som vågar skoja.

 

faros 4

 

Det bjöds på trerätters middag, och märks att jag sällan är på restaurang.

Då denna rätt serverades först med endast det vita och gröna, tänkte jag att "på fina ställen serveras små portioner", och var fem före att hugga in innan en rödbetssoppa serverades.

Första gången i mitt liv jag åt rödbetssoppa, så det var en upplevelse.

 

faros 5

 

Förutom all grillad korv jag ätit vid huset, så har jag annars ätit ytterst lite kött det här året.

Slog därför till på stort och valde kött igår, med rotfrukter och nypotatis och världens godaste svampsmör. SÅ GOTT.

 

faros 6

 

Den glutenfria efterrätten var så god att det var svårt att tro den var glutenfri. Kladdkaka med bär och glass. Allt försvann. Jag gillar restauranger som klarar av att göra verkligt god mat, vare sig det handlar om kött, glutenfritt eller veganskt. Igår fick jag smaka allt.

 

faros 7

 

Efter maten for vi ut för att ta frisk luft och njuta av utsikten. 

Det är bara kvällar som dessa som jag hinner fundera en halv sekund hur det vore att fortfarande bo kvar i stan. Hur skulle jag tillbringa min lediga tid? Vad skulle man göra? Svar: Kanske stå vid Faros brygga och ta såna här vackra bilder.

 

faros 8

 

Vi delade upp oss i olika lag, och hade frågesport om bloggvärlden. På den fjärde frågan var det mitt namn som var svaret. Vårt lag förlorade annars, men det är väl inte det viktigaste att vinna hela tiden heller. Huvudsaken är att man har roligt.

 

faros 9

 

Det här är  nästan  en sann bild. När Anna-Lena fotograferade Julia och Jennifer, såg jag potential till en prima bloggbild. Dock hann Anna-Lena lägga ner telefon, innan jag fick till en bild, så hon fick ta upp den igen för att låtsas ta en till bild. He he.

 

Vi satt utomhus och umgicks tills det började regna och jag tyckte det var dags att åka hem. Hade byggt på huset sen tidig förmiddag, och längtade hem till sängen. 

En riktig rolig kväll, och en liten paus från vardagen. Sånt kan verkligen behövas ibland. 

 

Tack Sevendays och Faros för gårkvällen.


Ett hem man längtar att komma hem till.

Skrivet av Caroline Eriksson 17.08.2017 | 1 kommentar(er)

"Halloj en fråga, vad tycker vi om heltäckningsmatta i xxx (här censurerar jag lite, för lite överraskningar får ni tåla)?"

 

Hade det här varit jag, innan jag träffade Ida vid Vasa Färg, hade jag säkert fått kalla kårar och tänkt "hujedamej" när detta sms plingade till i telefonen. Men det här var jag, efter att jag träffat Ida. Förstod att hon hade full koll på vad hon pratade om. När det kommer till färger och inredning så vet hon precis vad vi vill ha.

 

Det är som en baktanke med att köksinredningen är relativt neutral med små överraskningar, eftersom resten av huset som verkligen kommer att spegla min och Fredriks personlighet.

 

16.8.2017 vasafarg 1

 

Igår var det alltså andra dagen denna vecka jag och Fredrik var till Vasa. I morgon ska jag ensam igen, och sen har jag väl fyllt på all Vasa-energi för en god tid framöver. Det är som både positivt och negativt med att bo långt ifrån stan. 

 

Gårdagens besök förde oss raka vägen till Vasa Färg. Såna besök är alltid positiva.

 

16.8.2017 vasafarg 2

 

Möttes av en tjoande Ida som hade vår vackra pärm jag berättat om tidigare. En alldeles egen, med vårt namn på. Alla färger, allt material, ALLT som ska till huset. 

Och igår fylldes den på med nytt.

 

16.8.2017 vasafarg 3

 

Vårt möte tog sammanlagt tre timmar. Tre timmar som gick i ett huj. Det bästa med Ida är att vi inte bara pratade om färger, utan pausar med att prata om livet överlag. Efter att det här huset är klart så vill jag fortsätta umgås med Ida. Så pass härlig är hon.

 

Samtidigt satt jag och pajade om heltäckningsmattan mellan varven. Den, liksom mycket annat Ida erbjudit oss, får det att pirra i magen. Det blir så bra!

 

16.8.2017 vasafarg 4

 

Även om vi i princip nästan bestämt oss klart för hela huset, så bevisade Ida än en gång igår att hon verkligen vet vad jag & Fredrik är ute efter. Vi vill ju ha ett hem som speglar våra personligheter, och hon lyckas ta vara på det i färgplaneringen. Hon vågar bryta mot norm-reglerna och kommer med idéer som kan verka halvt galna - men passar oss perfekt.

 

Vi vill inte ha ett "tråkigt" hem, och hon vill knappast heller hjälpa oss att planera ett tråkigt hem.

Det här kommer verkligen att bli ett hem som är vårat eget. Som man längtar efter att komma hem till.

 

16.8.2017 vasafarg 5

 

Så här såg det ut där vi satt i tre timmar, förutom de gånger vi tog bensträckare för att springa och känna på material. 

Hem åkte vi med flera spackel, akryl och flera burkar Coloria-färger.

 

Det enda negativa med denna process är att för tillfället känns det som att mycket av det vi kommer att göra med huset, vill jag hålla halvt hemligt. Bara så att ni får härma oss efter att allt är klart, och inte samtidigt. ;)

Jag vill att husvisningen ska vara något som folk faktiskt kör långa vägar för att se. För även om många tror man får se mycket via bloggen, så är det ingenting emot att uppleva det i verkligheten.

 

 

Men jag undrar en sak, som kanske går lite emot vad jag just skrev.

Hur känner ni för videobloggar?

 

Skulle ni vilja följa med en dag på bygget i videoformat, och hur lång ska en passlig video vara? Vad vill ni se? Mycket prat och funderingar av mig, eller mera arbete och musik? Personligen vet jag att jag gillar och är duktig på att filma och klippa, så det är inga problem att fixa mer videor om ni vill ha det.

 

 


Tantsnusk och magi.

Skrivet av Caroline Eriksson 17.08.2017

Böcker för mig är:

Det som fångar all min uppmärksamhet medan jag läser. Kan som inte börja läsa en bok och pausa den någon vecka, för att sedan fortsätta. Jag är den som sträckläser en bok och lyckas leva mig in i den.

Just nu läser jag:

I förrgår läste jag instruktioner hur man byter färg till printern, och igår läste jag ritningar på inredning så förstärkning kom på de rätta platserna i de sista väggarna i huset. Det är som mest ritningar för tillfället.

En perfekt läsplats är:

Soffan, sängen, toaletten, badkaret.... VAR SOM HELST. 

En bok alla borde läsa:

Supersvårt egentligen att ge ett boktips nu, eftersom böcker är något man kan ta till sig när man är redo för det. T.ex skulle jag jättegärna tipsa om alla Harry Potter böckerna, eftersom de var mig kära som liten och fick mig att tro att magi var på riktigt. Tror du verkligen inte på lite magi i vardagen, så är det inte den bok du ska läsa. Men läs ändå. ;-)

Pappersbok eller e-bok:

Jag har försökt mig på e-bok, även testat mig på ljudbok men sist och slutligen är det pappersboken jag föredrar. Ljudboken skulle fungera perfekt för mig, så länge jag inte skulle leva in mig för hårt i det också, och mister fokus på att göra något annat. Då kan jag lika gärna bara ligga still och bläddra i en bok.

En bok jag kan läsa flera gånger om:

Alla böcker av Grottbjörnens folk.

Min favoritförfattare:

Jean M. Auel, eftersom jag älskade hennes tantsnusk om Ayla som lever tillsammans med neandertalare (Grottbjörnens folk).

Det här skrivs det alltför lite böcker om:

Jag tror inte det skrivs för lite böcker. Jag tror man läser för lite.

Den bok som berört mig mest är:

Som jag tidigare nämnde så beror det på var jag själv är i livet. Och det finns inte bara en. Det kan vara allt från barnböcker till böcker om kärlek och elände. 

I höst ser jag fram emot att läsa:

De sista ritningarna för hur vi ska få köket på plats, och skruvat ihop vår nya soffa (som vi inte köpt, men bestämt oss för). Sen kommer jag att ta tag i alla böcker som finns av serien Sagan om is och eld. Tänkte tydligen spendera hela första tiden som nyinflyttad i huset genom att läsa alla Games of Thrones böckerna.

 

Har du en favoritbok?

 

resizedimage800533 selmalagerlof

 

Den senaste boken i min samling: Nils Holgerssons underbara resa genom Sveriga, av Selma Lagerlöf.


3D-bild av vårt kök.

Skrivet av Caroline Eriksson 16.08.2017

Vi sålde vår själ till Puustelli, och fick 3D-bilder på köpet. Även om jag tycker att jag besitter en väldigt bra fantasi, så kan det ändå behövas lite bilder för att få ett hum om hur det egentligen kommer att se ut när köket är på plats.

 

puustellikok 1

 

Som typ här. Nog vet jag ju, på ett ungefär, var alla skåp ska stå. Drömmer om hur jag sitter på en barstol och ser på när Fredrik lagar mat. Har Mr Fantomen som går runt och vill ha en fläskbit, när han nu inte badar i badkaret, som han börjat göra morgon & kväll.

 

puustellikok 2

 

MEN SE! Nu blev det ju lite lättare. 

Det här är alltså vår senaste 3D-bild, med till och med köksön's skiva på plats.

Fantomen fick jag klippa dit själv.

 

 

SÅ VACKERT ALLTING ÄR!

 

Mikron är bortgömd i skåpet närmast, i vänstra hörnet. Diskmaskinen är i högra hörnet, vid fönstret bredvid diskon. Så nu vet ni alla det om ni tänkte komma till oss och äta. Dit ska disken.

Det är även massor av förvaring vid köksön, och det är just det här med förvaringen som jag längtar så mycket efter. 

 

Vi har fortfarande lite oklarheter hur vi ska göra med området mellan nedre- och övreskåpen. Vilken färg? Vilket material? Men det lär klarna upp idag när vi får umgås med Ida från Vasa Färg.


Vasabladet & Pohjalainen på mellantaket.

Skrivet av Caroline Eriksson 16.08.2017

Fick sms av en vän igår, och hon ba: "Nu kommer dom". 

Skulle man ha vild fantasi och vara lite skraj av sig kunde man ju här ha målat upp en skräckbild vem som egentligen skulle komma. Men jag var förberedd på att det var Ekovilla som var på väg till oss. Men det känns tryggt att jag har spioner lite här och där i Petalax, som håller koll på omgivningen medan jag bygger hus vid skogsbrynet.

 

Ekovilla hittade fram på första försöket och backade utan problem lastbilen fram till huset.

 

15.8.2017 ekovilla 1

 

Lämmin vihreä, grön värme. Vilket då ska innebära att Ekovilla är ett miljövänligt alternativ när det kommer till att isolera mellantaket. Även detta, som mycket annat, hörde till huspriset.

För oss var det bara att ringa ett samtal för att få hit karlarna - och räkningen far till Simons Hus. Härligt.

 

15.8.2017 ekovilla 2

 

Varken jag eller Fredrik hade någon aning om hur det skulle gå till, när de skulle blåsa in den blåsbara lösullen. Det vi i alla fall visste var att det var framställt av massor för att ta vara på naturen och sånt. Typ gamla Vasabladet-tidningar som får nytt liv på människors mellantak.

 

Så här såg det i alla fall ut när de öppnade upp lastbilen. En lång slang och sedan var det massor, och då menar jag MASSOR, av papperspaket med innehållet. 

Det stod en karl kvar i lastbilen som arbetade i nästan två timmar med att fylla på i den blåa maskinen, samtidigt som allt innehåll blåstes in i huset.

 

15.8.2017 ekovilla 3

 

Det var ju tacksamt att vi hade en vindstrappa, så den andra karln som inte stannade i lastbilen hoppade upp på mellantaket för att börja blåsa allt på plats. Det gick verkligen undan när han nästan flög upp för trappan med den halvt kilometerlånga slangen efter sig.

 

15.8.2017 ekovilla 4

 

Några saker som är bra med Ekovilla:

- Kräver ytterst lite energi vid tillverkning.

- God värmeisoleringsförmåga.

- Miljövänligt.

- Binder kol samt minskar kolfotavtrycket.

 

15.8.2017 ekovilla 5

 

Det var så pass lång slang att de fick hjälpas åt alla för att få slangen utredd.

Sen var det bara att vänta och se på slutresultatet.

 

15.8.2017 ekovilla 6

 

Jag hade som hoppats på att jag kunde ha fått en bild av typen på taket som blåste lösullen på plats, men bara efter en liten stund blev allting kolsvart och dammigt och jag såg bara en liten pannlampa som gick runt på mellantaket. 

 

Men nu är det isolerat och allt är bra. Nu har vi ett supertätt hus som dessutom kommer att hålla värmen bra. Härligt!


Intervjuad av en stor svensk tidning!

Skrivet av Caroline Eriksson 15.08.2017 | 3 kommentar(er)

Kategorier:

En stor tidning från Sverige hörde av sig till mig, och frågade om jag ville vara med i en artikel. Och när jag skriver stor tidning, så menar jag att den ger ut mer upplagor i veckan än t.ex Allas, Allers, Hänt Extra, Året Runt m.m.

"Upplagan på 192 800 ex/vecka gör tidningen Land till en av Sveriges största tidningar." enligt Google.

Jag svarade ja, och var riktigt nöjd med de svar jag gjorde och filmen jag skapade. Det var som först efteråt jag insåg att jag inte en enda gång under tiden hade prestationsångest eller känslan av att behöva göra eller säga något annat. 

Jag ba var mig själv. Som man ska vara. Som det är härligaste att vara.

 

Och resultatet? 



Idag publicerades allting, och det blev  den  vackraste  artikel  någon någonsin har skrivit om mig. Tack Land!

Jag är tacksam. <3

 

 

Skarmavbild 2017 08 15 kl. 17.38.42

 

 

Klicka på bilden för att läsa hela artikeln. 

Jag klippte också ihop en liten film till artikeln, och den kan du se här (och där också).

 

 

 


Sålt vår själ till Puustelli.

Skrivet av Caroline Eriksson 15.08.2017 | 2 kommentar(er)

"Ni vet väl att när ni skrivit på dessa papper, så har ni sålt er själ till Puustelli?", sa Thomas och log.

Och så skrev vi på. Superlyckliga.

 

puustelli 1

 

Och ni kanske undrar hur vi hamnade här? Nå, så här gick det till.

 

Det hela började med att Linn fixade om sitt kök. Vid den här tidpunkten hade vi inte stora planer på att bygga hus, men jag halvt förälskade mig i bilderna av hennes kök och förstod hastigt att det var Thomas Berglund, vid Puustelli, som designat hennes. 

 

Började följa honom på instagram, och sen dess visste jag att vårt kök skulle bli ett Puustelli. Visst hade vi kunnat köra på Ikea, som första tanken var, men efter att ha byggt hus i ett halvt år så är det sista man vill att börja skruva ihop ett kök.

Istället levereras vårt kök färdigt monterat. Bara att lyfta upp på väggarna och skruva fast.

Dessutom är det 30 års garanti och nästan giftfritt. Ett plus i hörnet.

 

puustelli 2

 

Som jag tidigare nämnt så uppfyllde Thomas alla mina (och Fredriks också) krav på hur köket skulle se ut. Och det var inte några. Jag hade skrivit upp allt på en lapp och rabblade upp allt i telefon åt honom, så vid vårt första möte tappade vi halvt hakan över hur vacker 3D-ritningen var. 

 

Även om jag försökte behålla mitt pokerface.

 

Nu bor vi i ett orginalkök från 70-talet, och vi älskar alla luckor och lådor utan handtag. Så i vårt alldeles egna kök skulle minsann inte ha några knoppar som stör, utan vara stilrena. Mattvita, för även hur fint det kan vara med saker som blänker, så är det inget för oss.

 

puustelli 3

 

Diskmaskinen ska gömmas undan, och gärna inte den heller ha något handtag.

Så vår diskmaskin, som även den som alla andra köksmaskiner, som levereras från Puustelli är integrerad och göms undan. Enda negativa med det är: hur ska då gästerna veta vart de ska stoppa disken? Får man göra en skattkarta till dem?

 

puustelli 4

 

Både jag och Fredrik behöver få se och känna på allt vi ska ha till huset, innan vi kan bestämma oss, så därför har vi hunnit vara en eller flera gånger till butiken. 

 

Jag har fått smälla hårt i alla köksskåp, bara för att se att hur mycket jag än försöker, så stängs varje lucka lugnt och harmoniskt. Ingen har ännu sagt åt mig att jag inte får göra så, så jag fortsätter. ;-)

 

puustelli 5

 

Vi funderar på vilken slags belysning vi vill lysa upp köket med (förutom spottarna i taket). En ledslinga under skåpen, eller spottar som dessa?

 

Vi har vänner som byggde hus just före oss, och ett par andra vänner som bygger samtidigt, och alla vi har valt Puustelli. Inget av alla kök liknar varandra, utan alla är unika och specialanpassade enligt varje hus.

Vårt är självklart snyggast, hehehehehe.

 

puustelli 6

 

Fick halvt en chock igår när jag upptäckte att vår NUVARANDE bänkskiva finns vid affären i stan. DET HÄR ÄR RETRO, GOTT FOLK.

Även om vi gillar annars det nuvarande köket, är det kanske inte något vi vill ha med oss till huset. Hurudan skiva vi valt får ni se efter nästa bild.

 

puustelli 7

 

Så här ser ett av alla våra köksskåp ut, i annan storlek dock + med heldörrar. Om du ser i vänstra hörnet kan du skymta eluttag, och det var en riktigt fiffig lösning som vi också nappade på. Vi tänker gömma undan mikron, för att skapa mera arbetsyta.

 

puustelli 8

 

Det enda vi egentligen har ändrat i den första planen av köket är köksön och dess bänkskiva.

 

Vi hade börjat säkert med en mattvit yta, som skulle vara lika som resten av resten av köksinredning. Men efter att ha fått mer på klart med färger och resten av inredning, med hjälp av Ida vid Vasa Färg, så vågade vi chansa på en annan typ av skiva till köksön.

Även om det innebar att det skulle kosta lite mer.

 

Och det är den här som kommer att bli vår darling.

 

puustelli 9

 

Valet stod mellan sten och detta, som är keramik. Den enda skillnaden var att den av sten hade lite guld i sig, som vi älskade, men var mera kall och blank. Så denna var mera skön att ta på, matchar resten av våra färger perfekt och heter något som får mig att vilja sjunga "Calcutta, taxi, taxi, taxi".

 

"Velvet Marble Calacatta A".

 

puustelli 10

 

Så här såg det ut alltså när vi sålde vår själ till Puustelli. Mycket gemytligt måste jag säga. 

Man bygger hus bara en gång, så då ska man ta det man vill ha.

 

Om två månader och någon vecka får ni se vårt kök IRL, speciellt om ni kommer på husvisningen. Annars får ni se allt på le bloggen.

SPÄNNANDE!!!

 


DÅLIGT VATTEN I MALAX?!

Skrivet av Caroline Eriksson 14.08.2017

Ryktas tydligen att malax vatten har bobbor i sig, som inte är så bra att dricka. Så koka ert vatten, gott folk.

 

IMG 20170814 163027 607