Visa alla inlägg skrivna september 2017
Jag fick lite morkkis.
Just nu känns det som om livet är långt ifrån tråkigt, för det händer något precis varenda evigaste dag. Speciellt dagar som igår, då man till sist avslutar dagen med att ligga i badkaret medan man filosoferar över dagens händelser. Det hände liksom ett och annat.
Typ det här.
Du kanske undrar vem det är som har skogshuggar-kläder på sig? Lugn ba, det är varken jag eller Fredrik.
Men det är en skogshuggare, och han skulle ta ner två träd till oss. Han var snäll och hälsade på kort varsel, när jag egentligen trodde dagens alla händelser var över.
Vi har egentligen fler än dessa två träd att hugga ner, men vi mjukstartade med dessa ni ska få se nu. Det var liksom lite mer bråttom med dessa.
Även om vi säkert skulle kunna lära oss själva hur man hugger träd, så var det faktiskt riktigt behagligt att ha en yrkesman att ta ner träden. Har som inte tid att bryta ett ben eller skada mig nu. Måste bygga huset.
Tog inte länge innan trädet föll ljudlöst och precis dit den skulle.
Av olika orsaker skulle träden ner, och en av dem var att vi var väldigt rädda över att rötterna blivit skadade då jag tillsammans med Skinnars grävde vattnet i slutet av förra året.
Det är svårt att fråga träden hur de mår, och dessa var så långa att de endera fallit rakt på vårt blivande garage. Eller i värsta fall, huset.
Men det visade sig att träden var otroligt fina. Toppskick..
..och det var då morkkisen slog till. Vad tusan har vi gjort?! Huggit ner stora vackra träd, som ändå är lite insynsskydd?
Och ja, det är så här jag ser ut när jag har morkkis.
Men den gick om ganska snabbt. Förstod att ett träd inte ruttnar så snabbt, och förr eller senare hade trädet ändå farit ner. Bättre att då ha kontroll över vart den far.
Dessutom är granar inte så vackra.
Så då var det dags att ta tag i träd nummer två. Den som stod bredvid, och var mest bara ful, eftersom den inte hade mycket kvistar på ena sidan och lutade något mot gården vår. Det ska bara vara första klass av allting vid vårt hus, höhö. ;-)
Snabbt som bara den sprang jag en bra bit ifrån trädet, för att se även det falla. Den hamnade precis bredvid det första trädet, och allt gick bra.
Morkkisen som jag kände över det första trädet existerade inte nu längre. Snart kommer jag ha glömt hur det en gång såg ut, och de små träd som nu växer där kommer att få en extrakick och växa som aldrig förr.
Skogshuggaren sågade bort alla kvistar från stammarna och kapade dem i passliga längder. Det doftade härligt av gran överallt, och var ett organiserat kaos av stammar och granris.
Vi började räknade ringarna i stammen och kom fram till att träden var 60 år gamla. Eller unga. 60 är ungt.
Sånt som hände för 60 år sen var att alla skolbarn i Sverige fick poliovaccin, fiktiva figuren "Skogsmulle" skapades vilket jag tycker är ganska passligt. Ryssarna skickade iväg Lajka till rymden, och till skillnad från rymdkatten-Félicette gick det inte lika bra. Ledsamt.
Något positivare var att Estrella började laga chips.
Fredrik har för övrigt inte dålig blodcirkulation, han hade bara byggt lite. Mina händer var helt vita av målarfärgen jag målat med tidigare under dagen. He byri ta se!
Så här såg det alltså ut igår kväll. En skogshuggare som tog ner två av våra tusentals träd, Fredrik som räknade ringarna på stammen och jag som fotograferade.
Bra avslut på en av de mest händelserikaste dagarna på länge.
Vem är Carina?!
I november förra året frågade jag er vad ni har för reningsverk till ert hus, och det blev en riktigt succé till blogginlägg. Vårt hus kopplas alltså inte till Malax reningsverk, eftersom vi bygger inte så pass centralt i byn att vi skulle kunna göra det. Jag läste alla era kommentarer och tog till mig era positiva och negativa erfarenheter.
Så vad valde vi för reningsverk till huset, sist och slutligen?
Jo, en Weho Puts 5. Vi hade den i åtanke från första början, och efter att ha vänt och vridit på våra tankar, så kom vi alltid tillbaka till Wehoputsen. Igår hittade den till huset.
Frågan är ba... Vem är Carina?! :'D
Kärt barn har många namn. Jag har hunnit bli kallad Carola, Karolina, Josefin, Karolin, Karin, Madeleine (??!)... Carina var i alla fall nytt, och jag fick mig ett gott skratt.
Visste aldrig, och kunde inte föreställa mig, hur stor en Weho Puts egentligen är. Hade som inbillat mig att den var högst en meter hög och kanske tre meter bred. Liten och nätt. Jag hade ingen aning.
Men borde ju ha förstått...
...ATT DEN ÄR ENORM. Djiistas.
Sådärja. Nöjd och glad bredvid reningsverket. Nu ere ba ti få ner e i jorden. Lätt som en plätt (så länge vi inte kommer till berget).
Vänliga själar och vackra växter.
Du kanske undrar vad Fredrik gör på bilden? Nå, jag ska förklara. Och det blir en fin historia.
Häromdagen ringde en av våra nuvarande grannar till Fredrik, och bjöd ut några träd till vårt hus. Vi visste inte riktigt vad som väntade oss, när vi igår trippade över till deras lägenhet. Men det vi möttes av förvånade mig. Inte visste jag att de hade en drömträdgård, med alla möjliga växter! De hade verkligen gjort magi med sin trädgård, speciellt då allt bara hade börjat med brännässlor.
Det fanns allt från plommonträd till bärbuskar. Rosor, körsbärsträd.. ALLT!
Våra nuvarande grannar är så glada att unga vill bygga hus i Petalax, speciellt jag & Fredrik som inte ens är härifrån, att de ville ge oss träd och buskar som får växa och må gott vid vårt hus. Jag blev så varm i själen och glad för varenda evigaste växt.
Och det är därför Fredrik grävde senare på dagen en grop vid svärmors åker, så träden får förvaras där tills de flyttar hem till vårt hus.
Med oss fick vi plommonträd, körsbärsträd och ett lönnträd med stora vackra blad med starka och fina rötter.
Det är helt otroligt hur vänliga folk är åt oss. Får vi inte gratis trädgårdsmöbler så är det växter och träd som förhoppningsvis får växa i minst hundra år.
Vi fick smaka på ett av de plommon, som förhoppningsvis kommer att växa i vår trädgård om något år, och de var underbart goda. Även om vi redan nu, vid lägenheten, haft egna jordgubbar och björnbär, så kommer vi att ha dubbelt mer möjligheter vid huset.
Och här myser de, alla våra trädgårdsträd, vid åkern. De behöver inte stå där länge, utan får snart flytta till huset. Men det är en annan historia.
Idag är jag tacksam över trevliga människor. Tack.
GLASFIRMOR och andra typer, hjälp!
HEJ! JAG BEHÖVER ER HJÄLP!
Nu är det så att jag och Fredrik behöver en enorm (över tre meter lång) glasskiva, som ska vara tålig och ha tre hål i sig för eluttag. Det är alltså viktigt att glasskivan är hållbar och bra lagad.
Så vad behöver jag din hjälp till nu?
Jo; tipsa mig om glasfimor i Vasa-nejden som ni vet är duktiga och klarar av ett sånt arbete. Hemleverans är uppskattat också (dock inte ett måste).
Puss och kram.
Låt inte obefogade rädslor ta över.
Det här är en sån där dag då jag fått relativt mycket gjort, samtidigt som det känns som att jag inte har gjort något. Förstår ni känslan jag beskriver?
Jag har behövt till Vasa Färg länge nu, och när jag igår använde upp nästan sista färgburken, var det bara att åka iväg idag. Inte för att jag har något emot att vara vid Vasa Färg, nej. Där är det bara roligt och jag får den bästa servicen jag kan tänka mig. Får alltid bärhjälp ut till bilen, och känner mig nästan som en kunglighet.
Men det är resan dit som tar lite emot.
Har ju förr skrivit om min lilla torgskräck jag upplevde som liten, som tack och lov är bättre idag. Men ändå har jag kvar de få stunderna då det verkligen tar emot att stiga utanför dörren. I morse var en sån dag då jag helst av allt inte skulle ha lämnat byn. Men vad gör man? Man kan väl inte ta och låsa in sig eller låta bygget stå, bara för att man "inte vill" just idag?
När det kommer till torgskräck och andra rädslor, så har jag något positivt att säga (som alltid). Det går om. Speciellt när man tar och utsätter sig för det. För när jag väl startat så var det som om den där känslan som hållit mig hemma, var spårlöst försvunnen. Vad är det egentligen att vara rädd för att köra i rusningstrafik eller vara bland mycket folk?
Inget. Jag har ba blivit för bekväm att vara i min trygga bubbla här på landet.
Så dagens lärdom är att man kan inte låta obefogade rädslor ta över. Speciellt inte när man har så här mycket fint att hämta hem.
Med mig hade jag en liten lapp som var fylld med ord på saker jag skulle ha med mig hem. Ett av de orden var tapeter. I en pafflåda var alla de tapeter vi ska använda oss av, och lådan hade mitt och Fredriks namn på sig.
Lyckades även få 27 liter målarfärg i bilen, i tre olika nyanser. Det här huset kommer att bli så färgglatt och vackert. Röda faran (min bil) tycker verkligen inte om att bli lastad med alla byggrejer, men efter idag så börjar det inte bli så mycket tungt mera att lasta.
Och här är jag. Inte lika färgglad, men ändå glad. Klockan är kvart över fyra, och nu ska jag måla mitt hus.
Ha en vacker kväll. <3
Han for igenom stolen. Inte clickbait.
När är det dags att fara hem från bygget? Nå, när man hör en smäll från rummet bredvid, där sambon arbetade. Jag hann tänka tusen tankar och ropade "LEVER DU???!!!". Hörde lite ljud, och möttes av det här:
Det värsta av allt är inte att stolen gick sönder. Nej, det är ju bara materiella ting. Vi har "några" (läs: massor) av plaststolar kvar. Fick dem gratis av en trevlig typ i byn.
Nej, det värsta är väl att min första reaktion var att skratta när han kom trippandes med stolen runt benet, för att sedan tjuta "JAG HAR JU KAMERAN MED MIG! JAG MÅSTE TA EN BILD AV DIG!".
Efter den här bilden fick jag lov att hjälpa honom bort från stolen.
Jag borde ju ha anat det skulle gå illa när Fredrik igår skulle spackla en liten sak på en vägg, och tog en plaststol istället för en av våra två byggstegar. Sist och slutligen gick ju ändå allt bra, och jag fick något att blogga om denna morgon.
Tips från bygg-Carro:
- Använd inte plaststolar när du ska bygga. Tu vaar ti ana.
Titta in i min Bullet Journal.
När jag var yngre så skrev jag dagböcker på löpande band. Jag filosoferade, ritade, skrev hemlisar och listade alla snygga pojkar. Sen startade jag en blogg, och att skriva dagböcker har hamnat i glömskan. Tills Juli månad i år, då jag började min första Bullet Journal.
Hade hört om konceptet men tyckte det lät så himla invecklat. Och tråkigt. Varför funkar det bara inte att använda en vanlig kalender? Nå, saken är den att jag provat på konceptet "perus kalender", och har aldrig hållit mig till den. Första månaderna har jag varit inspirerad och sen har den lämnat tom. Det har känts som att det är för många ramar att hålla sig efter, och som den rebell jag är passar det inte. Vissa dagar vill jag ju inte skriva något, medan andra dagar har jag inte stopp på pennan.
Därför provade jag Bujo och fastande på en gång. Jag började med ett vanligt rutigt häfte för 90 cent, men den var inte lika hållbar som jag önskat & papperskvaliteten var inget att hänga i granen.
Så till min födelsedag fick jag en Leuchtturm1917 av Fredrik, och jag har varit sysselsatt sen dess. Jag skriver om allt från himmel och jord, samt planerar mitt liv så det ska gå runt.
Det här är vad jag använder för att kunna bujo. Som jag skrev tidigare så behöver du egentligen inget mer än ett vanligt häfte och en penna, men jag vill ha färg i tillvaron och köpte en guldig penal fylld med godheter.
Ovanför min Bullet Journal ser du mina absoluta favoritpennor. Faber-Casetell i storleken S, M, F och B. Min favorit av dem är S, som jag använder till att skriva med. F och M är bra när man planerar (som du får se lite längre ner) och B när man gör snygga rubriker.
Ingen av de pennor jag använt har blött igenom pappet i min Leuchtturm1917. Det "ghostar" lite ibland om jag fyller i stort och mycket svart, men det gör det på vilket papper som helst.
Varför ville jag ha just en Leuchtturm1917? Nå, av olika orsaker.
1. Det är 249 numrerade sidor, vilket är behändigt.
2. Sidorna kan man få prickade, vilket jag älskar.
3. Den har en hård och tålig pärm, med band som håller fast boken.
4. Längst bak finns en ficka att spara lappar och bilder i.
5. Två bokband så man kan hålla koll på vissa saker.
6. Färdigt index för en att fylla i. (kan visare i ett annat blogginlägg hur jag fyller i den)
7. Den finns i flera olika färger. Tyvärr så var min favoritfärg (turkos) slutsåld, och skulle komma ny upplaga i oktober, så jag valde min nästbästa färg. Orange.
8. Efter att ha sett på tusentals youtube-videos kom jag fram till att det är den boken jag behöver.
Det går att köpa i vissa bokaffärer (dock hittade jag ingen i Vasa?!) och från nätet. Fredrik beställde min från Leuchtturm1917's hemsida, så denna bok kom raka vägen från Tyskland. Det blev hemleverans, och på typ en vecka var den hemma.
Så nu börjar vi bläddra i min bullet journal. Jag börjar alltid med en årsöversikt där jag har möjlighet att hålla koll på födelsedagar och viktiga event i framtiden. Som det sur ut nu så har jag hur lugnt som helst, men tro mig, det kommer att ske ett och annat på den här sidan.
När man håller på med bullet journal så behöver man inte följa några regler. Man ska göra det som funkar för en, och det gäller att prova sig fram. När jag började med min första bullet journal så gjorde jag en menskalender som jag var så nöjd med. Men nu i min andra testade jag något nytt, som är lite mer stilrenare och enklare att hålla koll på.
Jag har alltså på en sida gjort en hel miniatyr av året 2017 och färgat i de veckor jag mensat. Jag lämnade andra bladet tomt för att fylla vartefter i varje månad jag har mens. Att skriva ett helt år tar tid.
Jag har limmat in små bilder av lingon, eftersom vissa vill kalla mensen för lingonveckan. Ja ba sejr mens.
Istället för att bara hålla koll på mens och event, så har jag även en sida för bloggidéer. Jag pixlar mina idéer, för lite fantasi får ni också ha. Citatet jag hittade på internet tyckte jag var passande och roligt. Har tänkt att denna bok ska hålla länge, så har sparat tre tomma sidor för mina bloggiedéer.
För det mesta är jag ändå relativt impulsiv när det kommer till att blogga.
Här ser du hur sidorna är prickade och numrerade. På sidan tretton har jag printat ut en planlösning av vårt hus, och fyller i vartefter vilka rum som är färdigt målade och hur många varv jag målat dem. Det är trots allt några rum i huset att hålla koll på, så det här kommer att hjälpa mig mycket.
Sida nummer tolv är tom, så där tänkte jag printa ut lite bilder och limma in som är tagna under byggtiden.
Nu börjar vi med veckoplaneringen. Vissa väljer att planera för varje dag, och alltså använda en hel sida för en dag. Men jag klarar mig med två sidor där jag listar upp dagarna och vad som är på gång. Oftast fyller jag i dagen samma dag den börjar.
Dessutom har jag listat "Denna vecka", som är för sånt jag ska göra men inte vet när. "Mål denna vecka" är sånt jag vill ha gjort och drömmer om, medan nästa vecka är för att hålla koll på sånt jag ska lägga i veckoschemat då.
Jag planerar alltså inte flera veckor åt gången, utan en vecka i taget. Googlar du "Weekly Spread" så ser du olika sätt att göra sin veckoplanering. Den här är det som funkar för mig personligen.
Jag fick frågan om hur man använder "nycklar" i en bujo, och vet ni vad?
DET ÄR HELT UPP TILL ER SJÄLVA.
Man måste alltså inte följa vanliga bujo-nycklar. Speciellt inte om de inte funkar för en själv. Som ni kan se lite av nu så listar jag sånt jag ska göra som en boll. Är det klart så kryssar jag av det. Struntar jag i att göra något gör jag en halvfärdig pil, för att visa att jag skjuter upp det. Trianglar är event och så vidare..
Det är bara fantasin som sätter stopp, och det viktigaste är att du gör något som passar dig.
Så här ser mitt månadsuppslag ut. Eftersom det snart blir oktober och det är halloween, så pyntade jag sidan med färgglada monster och spöken. Och så katter förstås.
Den här ska hjälpa mig att hålla koll på event i framtiden samt arbetstider.
Och sist men inte minst så har jag fastnat för något som kallas "Habit tracker". Här listar jag allt från att vattna växterna till hur ofta jag handlar mat & fotograferar. Du kan lista upp precis vad du vill.
Dagarna kommer jag att göra färgglada, vartefter jag gör något av det jag listat.
Som du ser har jag skrivit något på sidan bredvid, men den kommer jag att sudda ut. Tanken var att skriva något varje dag jag är tacksam för, men tar hellre och fotograferar fina minnen från oktober och klistrar in den på sidan. Typ en tillbakablick på oktober månad, och det som gjort mig glad.
Har du frågor om Bullet Journal eller vill veta mer? Jag har gjort en egen kategori för just min Bujo här på bloggen, så kommer nog att blogga mer om den. Kanske göra det till en rutin varje vecka och månad att visa mina uppslag, när jag planerar?
Nyttig chiapudding, utan extra krångel.
Nu kanske jag är tre år försent med den här nyheten, men jag har upptäckt något nytt och revolutionerande i mitt liv:
Chiapudding!
Varje gång jag hört någon nämna chiafrön, och speciellt "puddingen" (som jag kallade snyggingar förr när jag var yngre), har jag bara tänkt på äldre damer som lägger frö i blöt för att få magen att fungera. Kan det ens vara gott med blötlagda frön?
Så jag lät tanken gro lite, och har nu vågat mig på chiafröet. Tadaaa, såg ni min lilla ordvits där?
Först, innan jag delar med mig av hur jag gör min egen chiapudding, ska jag slänga fram lite fakta om fröet. Det är trots allt dess egenskap som får mig att vilja äta detta varje dag.
Chiafrön innehåller massor av omega-3 som tydligen ska motverka PMS & inflammationer. Jag ser väldigt fram emot att se om jag har mindre PMS i oktober, för det skulle jag vara väldigt tacksam för.
De innehåller massor av protein, vilket är superbra om du är vegan/vegtarian, eller ba vill ha massor av protein i kroppen. Samtidigt så innehåller chiafrön järn, vilket är bra om du känner dig trött, och är fulla av antioxidanter.
De är även fiberrika, vilket tar mig till min första fördom om damerna som blötlägger frön i vatten. Men att ha en fungerande mage är livsviktigt, därför är det en bra orsak. Speciellt om man som jag har stressmage, och då balanserar ofta frön magen.
Så, är ni lika övertygade som jag nu? Under bilden på min egen chiapudding får du receptet.
Vad du behöver:
2 matskedar chiafrön
2 dl vätska av valfri art. Vissa tar 50/50 vatten och grädde, vissa väljer mandelmjölk. Andra kokosmjölk. Jag valde vatten.
Valfritt tillbehör:
+ Bär, sylt eller vad du vill ha med din chiapudding.
+ Smaksättning om du vill, som typ kanel, sötningsmedel, vaniljpulver m.m.
Gör så här:
Lägg två dl valfri vätska i ett glas. Häll i två matskedar chiafrön och rör om med en sked. Låt glaset stå i kylskåpet. OBS! Det är viktigt att du rör om i glaset efter en halvtimme, annars blir det ba en stor slemmig boll nere i glaset. Efter att du rört om efter en halvtimme så kan du andas ut.
Då kan du gott låta chiapuddingen stå under natten i kylskåpet. När det är morgon så är det fritt fram att smaksätta, om du inte redan gjort det, och äta puddingen tillsammans med bär eller annat gott.
En vitaminrik och nyttig frukost! Till och med jag, som aldrig äter frukost, har börjat äta chiapudding varje morgon.
Innan jag dör.
Det har blivit allt mer sällan jag kommer mig för att fylla i Sevendays-blogglista, för jag har haft mycket annat att skriva om. Men jag fastnade för veckan lista, speciellt den korta meningen "innan jag dör". För det är ju bara att inse att man inte är odödlig, och endast gudarna vet vad ens öde är. Tack och lov.
Döden i sig är jag inte rädd för *emo varning*, men tanken på den får mig att verkligen vilja leva och göra det som gör mig lycklig. Som har betydelse, än att bara gå runt som en fisk i strömmen.
Hit vill jag resa: Varken jag eller Fredrik är så resande av oss. Vi är som nöjda här i byn, med varandra. Skulle jag dock få en resa och välja vart i världen den skulle fara, då är det Bora Bora. Tänk att få bo i en liten bungalow med vackert turkost hav utanför en.
Det här vill jag äta: mat?
En artist jag vill se live: Robbie Williams. Eller LP, min absoluta girl-crush.
Det här vill jag uppleva: Norrskenet i Lappland medan jag åker hundspann och hälsar på renar.
Ett språk jag vill lära mig: Franska. Kan bara presentera mig och svära på franska, så måste utöka det ordförrådet.
En sport jag vill prova på: Jag vill inte sporta. Eller nej, nu ångrade jag mig. Jag vill ha på mig en uppblåsbar sumodräkt och brottas lite.
Här vill jag bo: I Petalax eller en liten by i Frankrike.
Den här boken vill jag läsa: Alla Games of Thrones böckerna.
En kraftansträngning jag vill klara av: Det här husbygget räknas väl som en kraftansträngning? Den får jag snart bocka av min bucket list.
En utmaning jag ska klara: Jag har aldrig lunchat ensam på en restaurang. Aldrig. Och det är något som påtar mig otroligt in i själen att jag aldrig vågat eller kommit mig för att göra. Det ska på min bucket lista för nästa år.
Ett äventyr som jag vill vara med om: Helt ärligt är jag inte så på hugget för äventyr just nu. Vill ba flytta in i huset och må gott.
Det här vill jag äga: Fyrhjulsdriven och bensinsnål bil. Går det ens ihop?
Ett jobb jag vill prova på: Jag vill vara egen företagare och så självförsörjande som möjligt.
Ett mål med min hälsa: Att vad som än händer, fortfarande ha kvar mitt fananamma.
En person jag vill träffa: Stina Wollter.
En restaurang jag vill äta på: Någon häftig sushi-restaurang med michelinstjärna i Japan.
En känsla jag vill få känna: Adrenalinkicken när man föder en unge.
Det här vill jag skapa: En bok, ******** och något som ger andra glädje.
Och som avslut får ni en selfie som jag tog på lördagskvällen, innan jag for ut på rajtan tajtan.
Efter i lördags fick jag bocka av "Köra en enorm traktor". Traktorn var till och med special edition.
Vad fick jag i födelsedagspresent?
Jag hade en av de bästa födelsedagarna någonsin. Speciellt om man jämför med då jag fyllde nitton år. Då försov jag mig, fick stopp i wc-stolen & grät bara för att. Men av alla mina födelsedagar, så var ändå den ett undantag, jag brukar ändå allt som oftast vara glad och inte låta något smått som stopp i toan ta ner mig.
Den här födelsedagen firade jag i dagarna två. I lördags umgicks jag & Fredrik med ett par vänner, och vi hade en riktigt rolig kväll. Av våra vänner fick jag en palm med de vackraste bladen jag sett. De ser nästan ditritade ut.
Skönheten är en Dracaena Fragrans. Jag blev så glad när vännen visste exakt vilka slags växter jag tycker om, och hon prickade riktigt rätt när hon fann denna växt med de vackra bladen.
Hoppas den ska trivas hos mig. Måste bara köpa en större kruka till den först.
Det här är den present som gjorde att jag längtade lite extra till min födelsedag. Av Fredrik fick jag min alldeles första & riktiga bullet journal, från märket Leuchtturm 1917. Jag valde färgen orange (som ser mer rödorange ut), och är så nöjd!
Kommer nog att göra ett mer ingående inlägg om min Bullet Journal och hur jag planerar i den, men kort och gott är det här en anteckningsbok med prickade blad. Det är 249 numrerade sidor, vilket är behändigt.
Den här boken har hållit mig kreativ nu sen igår morse.
Av mamma & syskonen fick jag en ansiktskräm från märket Ekopharma. Den är en 24h's kräm, som är vegansk och vänlig mot känslig hy. Den ger huden lyster samtidigt som den är fuktgivande med ett rama antioxidantskydd.
Jag har använt den nu igår och idag, och gillar den riktigt mycket.
Och här är mina kort. I det vita kuvertet har jag födelsedagspengar från svärmor. Funderar på att köpa ett par vinterskor för pengarna, eftersom det annars lätt blir att man använder födelsedagspengar till mat och annat nödvändigt.
Skor är för övrigt ganska nödvändigt, speciellt efter att mina senaste vinterskor gått sönder.
Dessutom bjöd Fredrik mig på riktigt god restaurangmat vid Mölle igår. Jag valde entreôte med varma grönsaker & chorizosmör. Världens godaste! Fredrik säger också att en till födelsedagspresent är på kommande i oktober, så blir spännande att se vad det är för överraskning.
Det här var det jag fick, och jag är så tacksam för alla fina människor i mitt liv. <3