blogghedaear

Visa alla inlägg skrivna september 2017

5 saker att göra för att bli glad.

Skrivet av Caroline Eriksson 25.09.2017 | 1 kommentar(er)

Det är bara att inse att det är höst nu, vare sig man vill det eller ej. Personligen har jag inget emot hösten. Våren och den iskalla vintern påverkar mig mer känslomässigt än en färgglad höst. Men det är så många som verkar påverkas av när det blir en ny årstid, och höstdeppen är ett ord. 

Så idag tänkte jag tipsa om fem saker man kan göra varje dag, för att bli lite mer glad.

 

Sov.

Jag bloggade ju senast för två dar sen om att när jag var utbränd kunde jag sova bort alla dagar, så nu kanske du undrar vad jag menar med att man blir glad av att sova?

Nå, sover du tillräckligt på nätterna och får minst sex timmars sömn * i sträck, så hinner din kropp reparera sig själv, och du har mer kraft att hålla igång på dagen. Du har lättare att fokusera och minns lättare det behagliga i vardagen, än att gå runt i en grå värld som en zombie.

 

* jag vet av många som överlever på sex timmars sömn. Jag behöver sju / åtta timmar. Hur mycket sömn behöver du?

 

Var utomhus.

Vare sig om du är ute på en liten promenad, tränar eller bara går till butiken eller arbetet så gör det mycket för ditt humör. Amerikanerna har kommit fram till att vid en temperatur vid 13,9° maximeras vår lycka.

Vilket är lyckligtvis den temperatur den finska sommaren har.

 

Le.

Kanske har du hört uttrycket ”fake it until you make it”? Nå, det stämmer rätt så bra. Man kan lura hjärnan att tror man är gladare än man är, genom att le. Kanske du känner dig lite knasig när du står framför spegeln och ler åt din spegelbild, men du får dig åtminstone ett gott skratt till sist, alternativt blir du på riktigt glad.

Hjälper inte det så kan man fara på skrattyoga. Det är kul.

 

Tips: Le när du pratar i telefon. Hen du talar med blir mer mottaglig mot det du har att säga. 

 

Kramas.

Alla behöver vi närhet i en viss mån, och det behöver jag inga vetenskapsmän för att få bekräftat. Det kan jag skriva under själv.

När vi upplever t.ex beröring frisätts hormonet oxytocin i kroppen, som gör oss lugnare och gladare.

Det behöver inte ens vara en människa du måste krama om, du kan lika gärna paja ditt husdjur. Typ, katten.

 

Bli medveten om dina tankar.

Det är så himla lätt att hamna i ett ekorrhjul, speciellt när det kommer till negativa och felaktiga föreställningar om oss själva. Bli medveten om dina tankar, och hur de påverkar ditt humör.

Under en hel dag hinner vi tänka en hel massa tankar, varav en pytteliten del av dem faktiskt gör någon nytta och inte bara är utfyllnad. Tar man till sig allt och även lyssnar till de mest negativa tankemönstren blir det tungt till sist för en människa.

Dock är det inte så lätt att styra sina tankar till en början, men det viktigaste är att man blir medveten om tanken. Sen låter du den ba flyta vidare i universum, utan någon påverkan på din vardag.

 

Pssst. Kom ihåg att du är värdefull.

 

11059194 10152963163813880 8529387113315819422 n

 

Den här bilden från 2015 kommer jag att dela i varenda evigaste blogginlägg om glädje, för det är äkta glädje ni ser på bild. Dessutom får den mig att fundera fler än en gång på att bleka håret igen. Vilken pudding!

Min älskade mamma är fotografen.


Det är min födelsedag!

Skrivet av Caroline Eriksson 24.09.2017 | 1 kommentar(er)

Åh, vilken underbar dag det har varit. Eller, en helt underbar helg, för att vara riktigt petnoga. Jag har fått umgås med kärleken och glada vänner. Kört världens största special-traktor. Fick lite sprutsvett när det gick lite väl hårt för en sekund. Tur att man kan ställa in traktorer på snigelfart, och ingen kom till skada. Hälsat på kor och fått skratta. 

Och idag vaknade jag upp till en ny dag, och inte vilken dag som helst.

 

Det är min födelsdag.

 

För exakt tjugosju år sen blev min mamma en mamma för första gången i sitt liv. Efter en alldeles för lång förlossning "ploppade" jag ut. 2980 gram och 49 cm. Sådär passligt liten och otroligt söt. 

Jag är evigt tacksam att just jag fick dra lotten att leva detta liv. Att jag har fått ha en fin uppväxt och är där jag är idag.

 

 

Idag har jag bara myst hela dagen, ätit god restaurangmat med Fredrik & myst lite till. Kommer att blogga mer om vad jag fick i födelsedagspresent och vad jag åt för mat idag, men det tar vi i morgon. 

Nu ska jag fortsätta njuta de sista timmarna av dagen.

 

Hoppas du har haft en fin helg,

kram.

 


Ett år av insikter.

Skrivet av Caroline Eriksson 23.09.2017

Kategorier:

Idag är det min sista dag som 26 åring. Ett år som haft med sig både glädje och sorg. Mestadels glädje, och det är det jag vill fokusera på nu.

Här är några av de insikter jag åstadkommit under ett år som tjugosexåring.

 

14706834 10154336370713880 395799815415500495 o

 

Har absolut ingen klok insikt om den här bilden, jag tycker bara att Mr Fantomen är så otroligt fin på den.

Även om jag älskar alla mina katter lika mycket, så är jag extra tacksam över att den här frassen orkat vara med mig i 10 år. 

 

15123345 10154455781203880 3661002858445498524 o

 

Flera av mina vänner har blivit föräldrar. Skulle jag inte ha husbygget på gång hade det säkert triggat mig själv att endast tänka på barn och tanken på att se mig själv som en mamma. Tanken finns där, men ännu är den inte så stark att jag skulle göra något av den.

 

Tills vidare njuter jag av att få mysa alla bebisar, för att sedan räcka över barnet till sina föräldrar när hen blir trött / bajsnödig / hungrig / annars ba lejd.

 

15123299 10154452888953880 1968137688623990105 o

 

Jag som aldrig fått något stipendium eller vunnit något*, tog hem priset för Årets Personliga blogg på Galan 2016. Den där guldpokalen på sin marmorfot gav ett lugn till barnet inom mig, som alltid önskat få ett litet papper på att man gjort något bra, men istället ba satt kvar i bänken. 

Man överlever utan att få sitt bekräftelsebehov fyllt hela tiden, men banne mig vad det kändes bra den där kvällen. Jag tycker alla borde få vinna något pris någon gång.

 

* iPaden räknas inte, för det var Mr Fantomen som vann den från Whiskas.

 

15844782 10154589929448880 8688381328894492929 o

 

Även om jag nämner detta för varje år som går, så blir jag ba mer och mer bekväm i mitt eget skinn. Vilket är ju bara positivt, för hujedamej om det gick åt det andra hållet. Där har jag varit och vill inte tillbaka.

Det här livet är för kort och värdefullt för att man ska gå runt och vara rädd. Tillfredställa endast andra, för att istället glömma bort sig själv. Försöka passa in i ett fack som varken gör en bekväm eller lycklig.

 

Vi alla är mer värda, än att acceptera annat är kärlek.

 

Jag tror inte att vi är ämnade att gå runt på den här planeten, endast för att känna skam över oss själva. Drömma, utan att göra något av drömmarna och den kraft som finns inom oss. Även om risken finns att man inte når en tredjedel av de mål man har, så har man ändå vågat. Och det är det som räknas i slutändan. 

 

17622036 10154849212693880 3606038691545601969 o

 

JA! Det som tagit mest upp av min tid som tjugosexåring: VI BYGGER JU HUS. Ifall någon missat det, hehe. ;-) Nu funderar jag två saker: 

 

1. Hur kommer det att kännas nu efter att vi blir klara? Blir det tomt? Vad ska man fylla dagarna med? Detta har ju varit ett projekt som hela tiden hållit oss sysselsatta. 

2. Var är halsduken som jag har på bild? Jag lyckas alltid tappa bort halsdukar.

 

20045701 10155225233738880 2622834082787685393 o

 

Och om jag nu detta år valt att vara riktigt sann mot mig själv, så betydde även det att utmana de felaktiga föreställningarna om mig själv. Som några exempel: "jag kan inte måla, jag kan inte hålla växter vid liv, jag kan inte..." (valfri mening som du intalar dig själv).

 

Jag kan visst. Jag hade bara inte bara vågat prova på.

 

Så ja, det var några insikter som mitt tjugosjätte år gett mig. Nu ska jag måla mitt hus, och ikväll ta en ädel dryck för att fira mig själv och livet.

 


Dagen före gårdagen.

Skrivet av Caroline Eriksson 21.09.2017

Igår hände något som inte hänt på evigheter, men som var en vardag då jag mötte den berömda väggen för åtta/nio år sen. Jag somnade efter arbetet. Det är svårt att idag tänka att det var något jag gjorde i princip varje dag förut. Kunde komma hem från arbetet eller skolan, bara för att sova. Blev som aldrig utvilad, och det är kanske det största tecknet du ska reagera på om du undrar över din hälsa. 

Igår var jag inte nära väggen, utan behövde bara vila. Att vara kvinna tar tydligen alla krafter ur mig.

 

Men även om jag fick ta igen mig lite, betyder det även att det jag tänkt blogga om igår föll i glömska. Tur att det då allt som oftast kommer nya dagar. Som typ idag. Idag är jag som ny igen.

 

19.9.2017 5

 

I tisdags var det premiär för den slutgiltiga färgen på väggarna. Vi grundmålade med Coloria Royal, och fortsätter på samma linje. Varför sluta med något som funkar? 

 

Den färg vi valde till väggarna har namnet "Kalla", och är en behaglig vit färg. Vi hade egentligen tänkt använda oss av färgen "Papper" till hallen/kök/vardagsrum, men efter att strukturväggen kom på plats så insåg vi att den behöver vara mer jordnära, än en skrikande vit färg.

 

19.9.2017 6

 

Den här bilden är endast till för varenda karl som "bönat och bett" mig att måla väggarna med en sån där förlängning till rullen. Är ni nöjda nu?

 

Annars är det lite roligt hur jag lyckats provocera flera typer av att grundmåla huset för hand med en rulle. Det gick ju bra och snabbt, så varför störde det så många?

 

19.9.2017 7

 

Även om jag ogillar att låta besserwissar ha rätt, men nog gick det betydligt snabbare för mig att måla med förlängningen, än att hoppa upp och ner på en stege och måla för hand. Det enda negativa är att den där rumpan, som skulle bli lika snygg som Jon Snow's, kan man bara ta och glömma. 

 

Så här ser alltså hallen ut nu. Även om resten väggarna är ljusare än strukturväggen, vilket är meningen, så blir det inte en kontrast som skär in i själen. Färgerna verkar ha varit skapta för varandra, för det blev så bra.

 

19.9.2017 8

 

På en halv dag, för jag arbetade morgonskift, målade jag hallen, vardagsrum, kök och mitt lilla wc. Vilken tur att jag är snabb, eftersom allt ska målas två varv. 

Och nu vet ni vad jag gjorde dagen före jag sov bort gårdagen.

 

Idag fortsätter jag måla.

 


Lite blandade känslor i början.

Skrivet av Caroline Eriksson 20.09.2017 | 1 kommentar(er)

I måndags  visade  jag  er  hur vår strukturvägg kom till, och fick en kommentar som bad mig att fotografera väggen mera.

Nina! Din önskan är min lag. 

 

Igår gjorde jag mitt bästa för att fånga väggen på bild. Som jag skrev så syns det knappt ur vissa vinklar att det alls är någon struktur i väggen, medan man i andra ljus och vinklar ser det tydligare än någon som just fått en uppenbarelse.

 

Pssst! Innan jag visar er måste jag berätta hur jag reagerade på väggen i fredags. Medan jag & Ida målade väggen så gick mina känslor upp och ner. Det kan ha berott på PMS, men även det att jag aldrig sett något liknande som detta.

Det var så vackert, samtidigt som jag hann fundera vad tusan vi gjorde. Förstöra en perfekt spacklad vägg med att skapa strukturer i den?!

Dock gick det snabbt om, och nu känns väggen bara så självklar. Det är klart att vi ska ha en jordnära vägg som mittpunkt av vårt hem som kommer att fyllas med guld & färger. Och kärlek förstås.

 

19.9.2017 1

 

Här stod jag i öppningen och beundrar vårt städade hem, med en brasa på g, för jag behövde grillkorv till lunch. Fredrik hade städat huset på söndagskvällen, då jag arbetade, och det var så fint.

Tack älskling!

 

Men här ser ni att det knappt ser ut som någon strukturvägg.

 

19.9.2017 2

 

Rör jag mig lite längre in i rummet börjar man plötsligt skymta något längre bort på väggen. Är det månne en strukturvägg?

 

19.9.2017 4

 

JAJJAMEN! Där är den. Vår strukturvägg man bara vill krama om. Ingen bit av hela långa väggen är den andra lik, men ni kan ju fantisera att hela väggen ser ut så här. För den är verkligen svår att fånga på bild. Den måste upplevas.

 

De andra väggarna i vardagsrummet / hall / köket så målade jag igår i den vackraste färgen att komplettera strukturväggen med. Den visar jag senare idag, men kan lova er och mig själv att jag kommer att ha en rama träningsvärk idag. 

 

19.9.2017 3

 

Och även om det var lite blandade känslor i början, så är det bara kärlek nu. 

Som jag skrev tidigare så är detta Teknos Kolibri Sand. Känns halvt som spackel, drygare än diskmedlet som håller för evigt och ger en behaglig vitgrå färg som ger balans till huset. Dessutom torkade färgen snabbt som bara den, och är tvättbar. Halleluja!

 


Hur är det med ekonomin?

Skrivet av Caroline Eriksson 19.09.2017 | 2 kommentar(er)

Idag tänkte jag blogga om något jag aldrig riktigt bloggar om, samtidigt som jag svarar på en fråga. Pengar.

 

"Hur har ni fixat budgeten? Själva eller fått hjälp? Hur mycket sparar man in på att bygga själv?"
- Hanna

 

Så hur fixar vi egentligen ekonomin, i och med husbygget? Att bygga ett hus är trots allt ett av det dyraste man kan göra. För att pigga upp det här inlägget tar jag en härligt tillbakablick på bygget med några bilder. 

 

15110851 10154442653588880 6079284971717244413 o
28.10.2016 försvann 1/4 del skog av vår mark, för att göra plats för huset. 

 

När vi funderade på att börja bygga hus så visste vi egentligen inte hur mycket det faktiskt kostar. Vi frågade runt lite bland vänner som byggt hus, för att se lite vad de lyft för lån. På det viset fick vi lite hum om vad som kunde väntas.

 

Sen är det ju inte det ”bara” att gå till banken att be om ett lån på massor av pengar. Vi besökte olika banker, hörde om deras räntor och räknade ut vad vi skulle behöva betala varje månad i många år framöver. Vi bytte inte bank, men nog huvudkontor, eftersom personkemin fungerade med hon vi har nu som personlig kontakt till banken, samt att räntorna var bäst. 

För att få lån behöver man vissa tillgångar & säkerheter, samt en stadig inkomst, för att banken ska bevilja lån.

 

15069052 10154442655218880 98986421546130613 o
På fyra dagar grävde Skinnars så att det började se ut som jag önskade mig. Denna bild är fotograferad 5.11.2016.

 

Vi lyfter inte allt lån på en gång, eftersom det är helt onödigt när man inte sist och slutligen vet när och vad man behöver för pengar. Dock har vi en maximal summa av lån vi är beviljade. Nu har vi betalat alla stora utgifter, och är ändå långt under den summa vi är beviljade av banken.

Fick komplimang från bankkvinnan sist vi talades vid att vi har gjort det bra, och det känns såklart bra i själen. 

 

Hur mycket billigare blir det att bygga själv då, än att ta nyckeln i handen?

Det beror mycket på företag och vilket paket du är ute efter. Vi valde ett plus-paket där Simons hus monterade yttre elementen på plats och hela utsidan var i princip färdigt. Allt material till insidan som skålning till taket, bce-sockel, mellanväggar, gipsskivor, isolering, bastun, eldstad från Tulikivi och blåsull på mellantaket från Ekovilla hörde till det priset.

Allt lastades på gården, och vi har fått gå och plocka på oss och bygga ihop det själva.

 

Vi sparade in 60 000 € på att bygga vårt hus på det viset. Men sist och slutligen så hamnar många på samma summa, vare sig de bygger allt själv från grunden eller tar nyckeln i handen hus.

 

17492623 10154873563928880 1073354786060198172 o
5.4.2017 såg det ut så här, då elementet lyftes på plats. Huset såg nästan färdigt ut, trots att var absolut ingenting annat än takstolar & grus på insidan av huset.

 

Sen när det kommer till ekonomin så har jag blivit en hejdundrandes person på att pruta. Tycker som inte det är pinsamt längre att pruta på priset, för det verkar gå att pruta på allt.

Jag anställer ingen på timlön (som el & vatten vi inte gör själva), utan tar det på offert. Och det är jag hård med. På så sätt så blir det inte oväntade utgifter, som kan bli hur höga som helst, och man har svart på vitt (som är en trygghet för alla).

 

Kom ihåg att du som husbyggare har all rätt att vara lite ”jobbig”, och var hellre jobbig än att sedan känna att du blivit lurad på pengar.

 

Tips och råd från bygg-Carro:

  • Ha möte med olika banker för att se över möjligheterna med banklån.
  • Anställ, om du måste anställa någon hjälp, på offert.
  • Pruta, pruta, pruta.
  • När du ansöker om lån, räkna in oväntade utgifter. I bästa fall går det som för oss, där vi är hur långt som helst under ens budget.
  • Bli inte heller rädd över priset. Tänk på kvalité och se till att du får bra material till huset. Taloon.com är annars en bra sida att se över "kapina" till huset, eftersom det oftast är bra saker till bra priser. 
  • Skuldsätt dig inte i onödan. Med det menar jag att även om man har ett lån att betala av, så ska du inte ta så stort lån att du inte klarar av att leva på samma gång. Ett hus är viktigt, men det behöver inte kosta långt över 200 000 eller 300 000 för att få sitt drömhus. Vårt hus kommer nog att hamna en bra bit under 200 000 (och ändå ger den summan min halvt panikångest).
  • Köp vissa maskiner istället för att hyra. Vi köpte vår avfuktare istället för att hyra den från en byggfirma. På det viset sparade vi in ett par tusen.
  • Kom ihåg att när det kommer till slutgiltiga summan så är allt så beroende på var man är. Att bygga hus i Petalax är t.ex mycket billigare än om man skulle bygga ett hus i Vasa.

 

18121346 10154941079198880 8037691555391498645 o

20.4.2017 radade jag ut styrox i huset. Oj vad jag är lycklig att ha sluppit all styrox och polyuretan-skum. 

Bygga en bastu, del 1

Skrivet av Caroline Eriksson 19.09.2017 | 1 kommentar(er)

Beroende på vem du är, och vad dina intressen är, så kommer det också att spegla sig till vilket rum du tycker är det viktigaste i huset. För någon är det kanske köket, för någon annan är det tvättstugan.

För oss är det vardagsrummet som är vårt gemensamma rum. För mig personligen kommer mitt wc att bli det rum som kommer att skrika "Caroline!!!!", medan bastun blir Fredriks andningsrum. Som den "äkta finne" han är, så var det viktigt och självklart att vårt hus skulle ha en sauna.

 

Och nu är vi i full fart med att bygga den. 

 

ByggaBastu Del1 1

 

Så här såg det ut innan vi började på att arbeta med bastun. Typ ingenting. Men det skulle det snart bli ändring på.

 

ByggaBastu Del1 2

 

Här står Fredrik och visualiserar bastun framför sig. Tänk er att han har sin bastukamin till höger (gärna från tulikivi). Framför är alla bastulavar och panelen som vi lyckats få upp. 

Det finns massor av instruktioner på internet om hur man ska bygga en bastu, men de flesta får det att verka så invecklat. Och mitt motto är att "ba ta e lugnt, för he fixar se". Hur svårt kan det egentligen vara?

 

ByggaBastu Del1 3

 

Jaha mineralullen, så vi möts igen.

Till bastun behövdes det tjocklek 70 (till väggarna) och 100 (till taket). Eftersom vi lyckades isolera hela huset på en dag, så var det en barnlek att isolera bastun. Viktigt bara att du har på dig handskar och långärmad tröja, eftersom den "pickas" utav helskutta.

 

ByggaBastu Del1 4

 

Vi var supernoga och skar ut exakta bitar så resultatet skulle bli en tät och varm bastu. Och som ni ser är Fredrik duktig och har handskar på sig. Eftersom det är el draget in i väggarna, så är det fiffigt om man skriver upp på bräderna var den är dragen, så man inte av misstag skjuter sönder någon elkabel. 

 

Det är inte så roligt att ta ner en vägg, man redan har byggt upp. Det har vi hunnit testa på.

 

ByggaBastu Del1 5

 

Till taket fixade vi en extra skålning. Till det behöver du en spikpistol. Du kan behöva hjälp av en kompis tills åtminstone första spiken är på plats.

 

ByggaBastu Del1 6

 

Är det något viktigt i detta skede som jag glömmer att skriva, eller som du undrar över - SKRIV EN KOMMENTAR! 

Jag svarar på allt, från himmel till jord.

 

(lite "off topic" nu, men arbetar nog på att publicera blogginlägget där jag svarar på frågan om hur vi får ekonomin att gå ihop i och med husbygget.)

 

ByggaBastu Del1 7

 

Och här är bastun, helt och hållet isolerad med den där mineralullen som pickas utav helskutta. Viktigt att ha på sig handskar och långärmade tröjor. Det här med att isolera är inget problem, så länge man gör det ordentligt från första början. 

 

I nästa del så får du se hur vi förvandlar denna yta till något som skulle passa i ett 70-tals disco. ;-)

 


Tips på raw-cake recept mottages!

Skrivet av Caroline Eriksson 18.09.2017 | 2 kommentar(er)

Den här koncentrationsförmågan är på topp, verkar det som. För över en halvtimme sen satt jag här vid datorn för att skriva detta blogginlägg, men så upptäckte jag istället kommentarer att godkänna. Samma sekund jag godkänt sista kommentaren började Mr Fantomen gnaga på en nuggets, och jag gick för att söka efter riktig kattmat åt frassen.

Dock verkar det som att han hellre äter schnitzel och skagenröra. En riktigt lyxrirare, han där Fantomen.

Råkade börja printa ut en hel bibel från Puustelli med allt de ska leverera till oss, och sen lämnade jag på soffan.

 

Men vad var det jag egentligen hade tänkt skriva då, första gången jag satte mig vid datorn?

JO!

 

Jag vill ha alla era tips på nyttigt, men arma gott, födelsedagsgott. Jag funderar på att "baka" en raw-cake till min födelesdag, som får gärna vara så sockerfri som möjligt. 

 

ALLA ERA TIPS PÅ GODA RAW-CAKES TAS EMOT HÄR. TACK. 

 

 

År 2013 gjorde jag denna födelsedags-cheescake som var nästan sockerfri, då kärleken fyllde år.

432077 10151569036023880 1661452043 n

984214 10151569036033880 1785990567 n


Nu har vi en strukturvägg i huset!

Skrivet av Caroline Eriksson 18.09.2017 | 1 kommentar(er)

I fredags skrev jag om den icke existerande talkoandan som vi inte fått uppleva, fram till fredagen då. För i fredags fick jag guld värd hjälp av Ida, som jag lärt känna via Vasa Färg.

Hon kom hela vägen från Vasa med bilen lastad av färger, spacklor, penslar och allt material man behöver för att skapa ett mästerverk.

 

strukturvagg 1

 

Det här är före-bilden av den långa väggen som går genom hela huset. Som Fredrik har spacklat och slipat denna vägg tills den var helt och hållet perfekt. Bara för att den sen skulle förvandlas till en strukturvägg, där man kan inte behövt vara så otroligt noga. 

 

strukturvagg 2

 

Här igen, före bild av väggen. 

 

Först hade jag & Fredrik funderat på att använda oss av kalklitir-färg, men kom snabbt fram till att det inte är något för oss. Vi ville att hela huset ska vara så att man vågar leva i det, och att vi inte ska behöva anpassa oss efter vare sig färger eller deras egenskaper.

Och även om vi inte planerat att kasta vatten på väggarna, så vill vi kunna tvätta väggarna när det är nödvändigt utan att behöva måla om.

 

strukturvagg 3

 

Och Ida hittade de perfekta alternativen för oss.

 

Jag hade aldrig i hela världen kunnat tro att jag & Ida skulle lyckas få hela väggen målad på endast ett par timmar. Knappt det, eftersom vi åt korv och pratade mestadels av tiden. 

Men hon är så extremt duktig, och efter att jag sett hur hon arbetade för att få till strukturväggen gjorde jag mitt bästa för att hinna ikapp henne. 

 

strukturvagg 4

 

Vi använde oss av rullar och spacklor för att få till strukturväggen. Färgen, som jag introducerar två bilder ner, är en väldigt snabbtorkande färg så man kunde bara arbeta en kvadrat åt gången för att få bästa resultat.

Som ni ser är det inte stor färgskillnad från den vita grundmålfärgen. Denna är en mycket ljusgrå färg, som ger en mer jordnära och värme till hemmet, utan att bli "för" varm.

 

strukturvagg 5

 

I ett ögonblick hade vi fått hela långa väggen färdig, och vi testade med att lägga lite golv, bara för att se hur det gick ihop. Och vet ni vad? Det blev helt underbart. Vårt golv är från Kronoswiss, Swiss Infinity, och namnet är Miami.

 

Rakt framifrån ser man knappt att det är en strukturvägg, men låt dig inte luras. Denna vägg lever sitt eget liv.

Beroende på var man står eller hur ljuset är så ser man klart och tydligt att det är en levande och vacker strukturvägg.

 

strukturvagg 6

 

Vi har använt oss av Teknos, Kolibri Sand. Det är en helmatt och extremt täckand dekorationsputs som man kan måla på princip ALLT och alla torra ytor. Konsistensen hade jag kunnat jämföra med ett tunnare spackel, och den var så fint blandad att man behövde inte ens söka efter en pinne att röra runt i burken med.

Den här färgen är dessutom DRYG. Det är trots allt en lång vägg som går genom hela huset, och vi klarade oss fint med en burk färg, även om jag behöll den andra för att fixa till lite mer struktur och områden man missat dagen efter.

 

Som jag redan skrev så torkade färgen snabbt, så för att få till den perfekta strukturen var det att arbeta litet område åt gången. Man målade alltså ett tjock lager med rullen, för att sen ta till spacklan och dra försiktigt fram och tillbaka tills man fick till det mönster man gillade.

 

strukturvagg 7

 

Och det här är efter-bilden.

Jag ska försöka denna vecka att fotografera mer av väggen, eftersom en liten bit inte säger något. Men detta är en vägg man måste uppleva för att verkligen ta till sig den. Även om detn bara är i en och samma färg, så lever den så pass mycket, att man tror det är målat med åtminstone två / tre olika färger.

 

Jag går bara runt och kramar om väggen. Vår jordnära vägg i mittpunkten av vårt vackra hem. <3

 

 

ps. Tack Ida ännu en gång för att du hjälpte mig. Jag är evigt tacksam och du är en härlig människa.


Frivilligt barnlös.

Skrivet av Caroline Eriksson 18.09.2017 | 4 kommentar(er)

Alla förväntas vilja ha barn. Så vad händer när man väljer att leva utan barn? Hur bemöter samhället en? Är det så att det är mer socialt accepterat hos män att vara frivilligt barnlösa, medan kvinnor ifrågasätts?

Jag vill lyfta detta viktiga ämne och gräva lite djupare. Detta är 32-åriga Maijas historia.

 

sunset 690240 1280

Bild från pixabay.

 

- Varför vill du inte ha barn?

Därför att jag inte vill. Det är väl det enklaste svaret. Jag tycker inte om barn och har aldrig känt något behov av att bli mamma. Jag är inte heller beredd att ändra mitt liv så mycket som livet med ett barn skulle innebära.

Detta är något jag har vetat länge, kommer ihåg att jag redan visste det när jag gick i högstadiet. Ju äldre jag blir, desto säkrare på min sak blir jag också. Att vara frivilligt barnlös känns som världens naturligaste sak för mig.

 

- Är pressen från samhället stor på att skaffa barn?

Pressen utifrån är väldigt stor, det "hör ju till" att få barn. Speciellt i den åldern jag är nu, och då vänner och bekanta har barn/väntar barn så blir pressen ännu större.

 

- Hur har familj och vänner reagerat på ditt beslut?

Mina barndomsvänner har alltid vetat var jag står när det kommer till barn, så för dem har det nog bara varit naturligt. Nya vänner och bekanta har tagit det bra men varit lite mera frågsamma.

Mina föräldrar har också tagit det bra och aldrig ifrågasatt mitt val, eller pressat mig att få barn så att de ska få bli morföräldrar. Det är nog en vanesak för dem också, som för mina barndomsvänner.

Mina far- och morföräldrar däremot har svårt att acceptera mitt val och till och med undrat om det är något fel på mig och kallat mig onormal. För dem har inte frivillig barnlöshet existerat, fram till nu.

 

- Vad är det vanligaste bemötandet du får när det kommer till tals?

Det varierar mycket, personer i min egen ålder brukar vara mera förstående än personer från kring 50 år uppåt.

Den mest irriterande kommentaren jag brukar få är "nå, du hinner ändra dig ännu". Som att mitt val bara är en tillfällig känsla. Blir så förbannad när folk nervärderar och totalt ignorerar något som är så privat, något som jag själv bestämt om min kropp och mitt liv och som inte alls angår dem.

 

- Försöker omgivningen ge dig skuldkänslor för ditt beslut?

Jag tycker mera att omgivningen försöker berätta åt mig att det är något fel med mig då jag frivilligt väljer bort barn. Att det är onaturligt och onormalt, att jag måste ha något fel eller haft en dålig barndom.

Efter att mina vänner fick barn så blev jag automatiskt lite utanför. De ville gärna diskutera sina barn och fundera kring frågor gällande småbarnslivet och som barnlös så intresserar inte de ämnen och jag hade inget att tillföra diskussionen. Missförstå mig inte, jag förstår mina vänner väl och tycker absolut att de ska diskutera det som intresserar dem. Jag passar bara inte in i den gruppen längre och känner mig lite ensam och utanför.

 

- Varför provocerar det andra så mycket, tror du?

För att det går mot normen. Så fort man inte följer strömmen så stör det nån. Och så tror jag att det provocerar att jag har funderat på detta och gjort ett medvetet val att avstå barn. Är man ofrivilligt barnlös så finns ju ändå viljan där; man vill men man kan inte. Jag kan, men jag vill inte.

Många blir dessutom med barn för att det "hör till" och det är "så som man gör", utan att egentligen ha tänkt efter desto mera på det. Antar att det kan vara irriterande när jag tycker tvärtom.

 

- Du lever i en relation, hur bemöter andra dig jämfört med din partner? 

För mig har det som sagt alltid varit självklart, men lika självklart har det inte varit för min sambo. Han säger dock att han inte känner att han har något behov av att bli pappa, men skulle jag ändra mig så är han nog beredd att ta sig an papparollen.

Vi bemöts på väldigt olika sätt, till största delen tyvärr p.g.a. att vi har olika kön. Som man behöver han inte försvara sin frivilliga barnlöshet, men jag som kvinna måste ständigt försvara den. Som att jag automatiskt vill ha barn och bli mamma, bara för att min kropp har de nödvändiga beståndsdelarna? Bara för att "det är så det alltid har varit"? För att det är "naturligt"?

Det som enligt mig är naturligt är den egna fria viljan. Vill du ha barn? Great, kör hårt. Kan du inte få egna, fundera på adoption eller kolla upp möjligheter för att bli fosterhem. Vill du inte ha barn? Gör det inte. Ha inte barn för någon annans skull än din egen.

 

- Vad är den största fördomen när det kommer till frivillig barnlöshet?

Att jag är självisk och egentligen kommer att ändra mig. Samt att jag säkert är rädd för förlossningen.

 

- Finns känslan om att du går miste om något?

Som jag nämnde tidigare så har mina vänner en connection som jag aldrig kommer att vara en del av, och den kan jag vara avundsjuk på. Vill gärna hitta en grupp människor som jag kan connecta med på samma sätt.

 

- Har du några råd till andra som är i samma situation, men inte vet hur de ska bemöta alla frågor?

Känns frågorna för personliga, säg rakt ut att det är din privata ensak. Känn inte att du måste tänja på sanningen för att passa in, och var inte rädd för att vara annorlunda.

 

 

Fotnot: Maija heter egentligen något annat.

 

Har du en egen historia du vill berätta genom min blogg?

Kontakta mig på erikssoncaroline@hotmail.com