bloggheader caroline

Visa alla inlägg skrivna 2017

Inga gröna fingrar, men en frisk armhåla.

Skrivet av Caroline Eriksson 26.12.2017

Kategorier:

”Det börjar likna ett hem”, skrev jag och var så lycklig över att jag och Fredrik fått upp gipsskivor på en sida av varje vägg. Det var i början av juli och mina dagar såg ut så här hela sommaren: bygga vid huset, arbeta natt, förvandlas till en zombie och upprepa allt igen. Med soppa i magen, den enda maten jag lever på vid nattskiften.

 

3.7.2017 1

3 juli

 

3.7.2017 2
27 november

 

Och till skillnad från andra somrar, då jag njutit av solen, legat och stekt på terrassen eller spenderat mycket tid vid havet – så spenderade vi varenda evigaste dag inomhus vid huset. La vi inte upp gipsskivor på mellanväggarna, så jagade jag getingar med världens största flugosmätto jag hittat vid byns butik.

 

Av någon underlig anledning hittade varje geting till ”barnrummet”, som vi till sist började kalla dödens rum, för att getingar samlades i en hög på golvet och kolade vippen.

 

14.7.2017

 

Vi fick besök av en typ som skulle täthetsmäta huset. Det var en riktigt spännande dag, eftersom det nu verkligen skulle märkas om vi gjort misstag i bygget. Men det visade sig att huset var i toppklass, även om det inte är skapt för att vara det.

 

Det var en riktigt härlig egoboost att få höra, och perfektionisten inom mig jublade. Det gjorde en lite mer peppad att fortsätta bygga sina drömmars hem.

 

18.7.2017

 

I mitten av juli, en vecka innan jag skulle ta semester, så steg jag upp tidigt på en ledig dag för att fara på ultraljud av armhålan. Jag hade ju en månad tidigare bloggat om att jag funnit en knöl i armhålan, och den vägrade försvinna.

 

När man upptäcker något som inte är som det ska, så blir man halvt tokig av att tänka och bara vänta på en förändring. Ibland är det nästan som att väntan är värre än att få reda på vad det handlar om. Så jag for på läkarbesök, fick remiss till ultraljud och fick där reda på att allting var i sin ordning.

 

Så jag firade livet med att köpa en monstera,

som tyvärr inte mår så bra idag.

 

20.7.2017

 

Och medan jag handlade min monstera i stan, så hade jag tydligen ögonskugga i klyftan. Om jag är av med något så är det tydligen där jag ska söka. :'D

 

28.7.2017

 

Samma dag som jag tog semester tog jag och färgade mitt hår. Ville tydligen se ut som en enhörning som skulle på rave under semestern. Tyvärr var jag inte rosahårig så länge, men det var kul så länge det varade.

 

31.7.2017

 

Och trots att jag inte har gröna fingrar när det kommer till monstera, så kan jag verkligen ta hand om gullrankor. Jag fick på posten hem världens bästa paket: sticklingar. Hjärtan på tråd och N'Joy (gullranka). De mår bra än idag, och gullrankan har redan hunnit få flera nya blad.

 

Det paketet gjorde min dag och gläder mig än idag. Vill folk skicka fina paket åt mig så hindrar jag er inte. <3

 

 

Nästa månad i min årsresumé blir det fest till mitt i natten. ;)


Det vackraste badrum jag någonsin skådat.

Skrivet av Caroline Eriksson 25.12.2017

Nu blev det ju inte så att vi flyttade in till huset passligt till julen, mestadels på grund av att jag inte kunnat göra den godaste julskinkan, eftersom ugnen inte hade fungerat. Det är lite elarbete och "några" golvlister kvar, men annars är i princip huset beboeligt med vatten i kranarna, badrum som är klara och alla hushållsmaskiner på plats. 

Fick till och med tvättmaskinen och torktumlaren inbärt till huset, trots att vi inte betalat extra för det. Det var bara bra service.

 

Dessutom vill vi vara helt klara innan vi flyttar in, för annars blir det väl lätt att småsaker inte blir gjorda alls. Men det känns lite bättre att skylla på en icke-fungerande ugn, än att vi inte skulle ha hunnit till något man ändå inte satt ett fast datum till. Men hej, ska man vara positiv så kommer det väl flera jular och jag har nu något att se fram emot i början av nästa år: en flytt!

 

Badrummen är kanske de vackraste rummen vi har i huset. Inget av dem är det andra likt, och nu vill jag visa er det mest eleganta rummet som är helt och håller klart. Ja, förutom enstaka list runt fönstret och lite elarbete. Men annars är rummet redo att badas i.

 

badrum 2

 

Här instruerar Fredrik er hur det kan se ut när man står och tvättar håret under en av dusharna. Det är mot den väggen vi ska ha badkaret, och säkert där man även kommer att finna Mr Fantomen om dagarna.

Flera gånger om dagen sitter han och glor i badkaret, och om man glömt att fylla på med vatten i det så börjar han skrika tills man förstår vad han vill. Frassen alltså, inte Fredrik.

 

badrum 3

 

Förra veckan så provtrycktes alla rör i huset, och klarade testet. *puh*

Räckte tydligen att skruva i ett vattenrör en gång för att vi skulle lära oss vår läxa. Alla kranar vi har i huset är från Oras Optima-serien.

 

badrum 4

 

För att kompensera och inte stjäla uppmärksamheten från den gigantiska och vackra badrumskaklet från Italien, så valde vi något med diskreta taklister till badrummet. Dessutom har vi installerat en skyddsvägg av glas i badrummet, så våra badrumsskåp inte ska ta skada av fukt som kan skvätta omkring. 

 

badrum 5

 

De där två identiska sakerna du ser på väggen till vänster, är så att vi kan ha duschskräm och shampoo i. De är inte stora förvaringsmöjligheter, vilket betyder att man kanske slutar spara på minst sju stycken tomma flaskor med balsam. 

 

badrum 6

 

Och här är det i sin helhet, det vackraste badrummet jag någonsin skådat. Det finns absolut ingenting jag hade velat göra annorlunda i detta badrum, förutom att kanske ha något större fönster. Hade någon bärplockare velat se en bada badkar, så skulle väl hen ha fått göra det. 

 

Det enorma kaklet känns fortfarande helt rätt i hjärtat, och varenda person som varit in i badrummet tappar hakan av var det är stort. 

 

Snart, snart, snart får jag tvätta upp mig i det här rummet. <3

 


Vad ville universum säga mig?

Skrivet av Caroline Eriksson 25.12.2017

Kategorier:

Juni var den månad jag fick körförbud på bilen, besökte kyrkan inte bara en – utan två gånger, och den månad vi verkligen förstod att om något skulle ske vid huset så skulle vi göra det själva.

 

Samma dag som jag bloggade om att vilja stanna tiden, så stannade tiden rejält. Att ta farväl av en älskad människa är aldrig lätt, och sorg känns lite som att klockorna stannat medan man är fast i en bubbla av overklighet.

Sen är det även overkligt hur livet ändå fortsätter omkring en, trots att man själv ba vill pausa. Hur det inte är möjligt att pausa i all evighet, och hur skamfylld man kan känna sig av att själv fortsätta sin vardag igen.

Känslor, gott folk. Det finns inga rätt eller fel, men varför finns det ingen handbok att ta till ibland? Det verkar som att man bara måste finna sitt eget sätt.

 

Och den här månaden tänker jag inte gå in på vad vi egentligen gjorde eller vad som fyllde våra dagar. Istället kommer jag att ta vara på och lyfta upp det som fyllde mitt hjärta.

 

12.6.2017
Min älskade bror ställde till med examensfest och fotograferade denna bild.

 

Hela midsommaren arbetade jag och höll på att krocka med två älgar. De hade bara en mysig stund, stod och mumsade på en björk och plötsligt var jag framför dem. Jag vill gärna tro att vissa saker man upplever har något att lära en.

Samma sak är det med djur. Det är ju inte som varje dag man möter på en älg, och nu var det till och med två stycken!

Vad ville universum säga mig?

 

Efter att ha googlat fram älgens betydelse i ”Djurens språk” av Solöga, och det gjorde jag först nu, så inser jag att deras budskap var precis det jag hade behövt få höra den dagen, i den stunden.

 

”Här gäller det att känna dig nöjd med din plats i livet, först då befinner du dig i mitten av världen och det du önskar kommer till dig. Kliv ur känslan av missmod. Välj att vara nöjd och din situation förbättras.”

 

resizedimage800533 IMG 5923

 

Visst, ens situation förbättras inte med detsamma bara för att man ”väljer” att vara nöjd. Men, man får förhoppningsvis lättare att finna sätt att möta dagen och ens egna känslor.

Jag kom fram till att jag vill vara den sprudlande kvinnan, som jag alltid varit innerst inne, som håller livet kärt. Trots hur skört livet kan vara. Som tar vara på dagen och uppskattar det som finns nu, snarare än det som varit eller kommer att komma i framtiden. Och sakta men säkert fann jag mig själv igen.

 

Samtidigt fann vi på riktigt den här månaden våra vänner som varit ett stort mentalt stöd till oss under byggtiden.

 

26.6.2017

Juni
resizedimage800533 efit 7
December

 

Om jag ska skriva något om huset så var det i slutet av juni som jag och Fredrik trollade fram mellanväggar på endast två dagar.

 

Även om man var halvt skräckslagen av att göra detta viktiga moment utan hjälp av någon som åtminstone gjort detta en gång tidigare, så gick det bra. Det som var mest läskigt var väl den där 25 cm's biten, som var den första bit vi limmade fast. Sen gick allting i ett huj och man kunde börja se mer, med lite fantasi, om hur huset skulle bli. Alla väggar var i vattenpass. Som om en professionell byggare hade gjort det, fast lite bättre. ;-)

 

 

ps. Bilen hade inte körförbud allt för länge och den blev godkänd på andra försöket i besiktningen. Jag tog den upplevelsen som en lärdom att handskas med motgångar, och det gick bra. Det kunde ju ha handlat om värre saker.

Nu har jag skrivit en A4 om mina känslor, och jag hoppas ni får en alldeles underbar dag. Puss.


Ett annorlunda julkort.

Skrivet av Caroline Eriksson 24.12.2017

Varje år brukar jag och Fredrik sända iväg julkort till höger och vänster. Vi kör runt på skogsvägar och delar ut julkort till de vänner och bekanta i byn, och vi lägger mycket tid och tanke bakom varje kort. I år valde vi att göra annorlunda. 

Samma summa pengar jag annars brukar lägga på frimärken och att beställa efter alla bilder på Mr Fantomen iklädd tomtekläder, gav jag som gåva till Unicef för att hjälpa de mest utsatta barnen. 

 

Men trots att det inte blev ett fysiskt julkort till andra, så delar jag nu med mig av årets julkort i elektroniskt format. Ba hejmåt, för nu får allt fler ta del av det. 

 

julkort2017

 

God jul.

Hoppas att du får en alldeles underbar dag, vare sig du firar med hela familjen eller ensam. Hoppas du får äta god mat, ha hälsa och kärlek. Kom ihåg: Du är älskvärd, värdefull och unik.

Puss och kram.


Förändring på insidan och utsidan.

Skrivet av Caroline Eriksson 24.12.2017

Kategorier:

Omedvetet, men som en trevlig överraskning, så verkar varje månad av min årsresumé börja med bilder av Mr Fantomen. Eftersom den första månaden med hus var egentligen bara en lång historia av styrox och väntan på att man skulle få betonggolvet, så passade vi på att ta med Fantomen till huset.

 

1.5.2017 1

1.5.2017 2

 

Han tappade hakan av vad det var fint.

 

8.5.2017

 

Och kanske den här årsresumén blir mestadels om huset, eftersom nu livet kretsat kring det sen den här tidpunkten, men jag har svårt att förstå att det skulle ta till juni innan vi faktiskt gjorde något som syntes på insidan av huset. Som takskålning. I maj förberedde vi bara för betonggolvet.

 

På bilden ser du mig vara lite rädd för armeringsjärnet. Det gick bra, och betydligt snabbare än vad folk varnat oss för att det skulle ta. Jag har ju sagt det förr, och säger det igen. Hör inte på folk som endast är negativa eller inte kan peppa en, utan bara måste varna en eller försöker att föra över sina rädslor på dig. 

 

Omge dig ba med kärlek. Låt folk prata om vad som gör dem rädda, men ta inte åt dig. Prova själv för att skapa din egen uppfattning. Okej?

 

9.5.2017

 

Vi hade ju en borttappat råsten, och i maj var det fritt fram att springa runt i skogen på nytt för att lägga en ny råsten på plats. Jämfört med de gamla hederliga, så är nutidens råstenar små röda fyrkanter.

 

15.5.2017 2

 

Den där fågelholken, som jag köpt av ungarna som månaden före kallat mig för ”tomten”, fick äntligen någon som flyttade in. Jag hade ju haft lite otur, och lyckats locka till mig en liten fågel, som utan att jag märkt det flygit in i huset och dött. Så när en ny familj hittat holken och byggt bo så pirrade det i magen.

 

Tyvärr gick det dåligt även där. Många fågelungar, men ingen som klarat sig. Den minsta hade inga fjädrar, medan den största var fem före att flyga iväg. Undrar vad som hade hänt dem?

 

Hoppas på bättre fågellycka nästa år.

 

18.5.2017

 

OCH ÄNTLIGEN FICK VI BETONGGOLVET. Jag hade drömt mardrömmar natten till allt skulle bli gjutet, men det visade sig vara i onödan, för allt gick bra.

Rakt, fint och behövde inte omslipas. Fem månader senare var betonggolvet kruttorrt och redo för laminat och allt.

 

Nu när jag ser tillbaka på bilden så har jag svårt att förstå att det en gång har sett ut så där. Herregud. Vi har gjort det bra, nu när det ser ut som en inflyttningsfärdigt hus.

 

22.5.207

 

Det sägs även att när en kvinna sörjer eller behöver en förändring, så klipper hon håret. Jag som klippt mitt hår i ett sen december, året tidigare, så villhövde en pannlugg. Så jag klippte den. Eller inte jag. Jag for på en drop-in tid till en frisör, och det var första personen som fått klippa mig, förutom min mamma.

 

Det här att släppa taget om saker och ting, människor och sånt man inte har makten över, är inte det lättaste. Men så viktigt att behöva göra. Pannluggen gjorde ju inget åt förändringen i sig, men jag kände mig fin och redo för att börja ta mer hand om mig själv, och att klippa mig märker jag nu var bara symboliskt sett att släppa taget.

 

Det var den här månaden jag fick intala mig själv att jag kan inte stressa upp mig för sånt jag inte har makt över. Att inte stanna längre kvar i en grop av oro, utan faktiskt börja leva och njuta av det man har. Just nu. 

 

30.5.2017

 

Jag och Fredrik spenderade dagarna tillsammans, byggde vid huset och blev intervjuade av Radio Vega. Det var Fredriks första intervju någonsin, och han var så duktig.


Bakom oss hade vi nu en lugnstart på året och bygget. Nästa år skulle allt ske på en och samma gång.

 

 

*pssst* God jul på er alla. Om några timmar publicerar jag årets julkort. <3

 


Katt i tomtekläder.

Skrivet av Caroline Eriksson 23.12.2017 | 1 kommentar(er)

Det har blivit en tradition att ta julkort av frassen, och i morgon får ni se årets kort.

Men jag vill ta er med på en liten tillbakablick på den andra julkort jag gjort, med Mr Fantomen som huvudperson.

 

1909624 10153589314198880 1014158898690663875 n

 

Det första och kanske det som tog längst tid att fixa, mest på grund av dekoration, icke-samarbetsvillig frass och det faktum att jag fick lov att sticka mössan till frassen. Observera dock de söta tomarna som tittar fram ur klittret.

 

15697936 10154557434288880 6055160537864220348 n

 

Den enda gången jag hurrar för snö är då julkort ska fotograferas. Förra året kom det enormt mycket snö på en gång, och även om snön inte varade så länge så lyckades jag ta ett julkort som varar för evigt.

 

Mr Fantomen var förbannad över snön, men ställde ändå upp och poserade för en bild. Sen for vi in och myste i värmen igen. Det här är kanske ett av de mest lyckade julkorten jag fotograferat, eftersom det är så stilrent och han ser rakt in i kameran. Annars vill han, av någon underlig anledning, ba visa sin bästa sida till kameran.

 

15589601 10154548026253880 3248509660684973907 n

 

Och så en bild från förra året, då jag och frassen flinar upp oss och önskar alla en god jul. Idag är det dan före dopparedan, och jag hoppas ni har det bra och får ba njuta och ta det lugnt.

 

Jag själv drabbades liiiiite av julfeelis idag. Så jag tänkte "Vad tusan" och slängde upp den största julstjärnan i byn i vårt vardagsrumsfönster. Så långt kan jag sträcka mig med julpynt i år.


Ett steg närmre drömmen.

Skrivet av Caroline Eriksson 23.12.2017

Kategorier:

Den första dagen av april så blev jag utskrattad av byns barn vid butiken, som tydligen tyckte jag såg ut som tomten i mina röda varma utekläder. Vilken start på månaden.

Även om jag höll huvudet högt så ångrade jag lite att jag pröjsat de barnens klassresa, genom att ha köpt en fågelholk av dem. Man får väl ha lite bättre hyfs om man ska hålla på med kundbetjäning, eller?

 

Dock glömde jag bort det snabbt, och blev påmind först nu när jag gick tillbaka i arkivet. Så ska vi bli påminda om lite roligare saker, som typ Mr Fantomens födelsedag?

 

3.4.2017 1

 

Den tredje dagen i april är världens bästa frass födelsedag. Tänk att han nu har varit i mitt liv i 10 år och snart 9 månader! Som alltid firar jag våra katter lite extra med god mat. Nu i dessa juletider så har jag till och med köpt grishjärtan åt dem. Trodde jag beställt bara ett, men fick en hel påse full med hjärtan. Katterna är i alla fall glada och kommer att vara mätta länge.

 

Samma dag som Mr Fantomen fyllde år så ringde telefonen i ett åt Fredrik. Eftersom han inte svarar på okända telefonnummer, så lät han det vara, tills jag blev halvt irriterad och bad honom svara. ”Tänk om det handlar om huset vårt!?” sa jag. Och visst var det om huset vårt.

Två lastbilar kom lastade med våra element av det som skulle bli vårt hus, och de ville bara ha vägbeskrivning den sista biten, pga GPS som fått lejdon.

 

3.4.2017 3

 

Och förstår ni hur glad denna bild gör mig? Av flera orsaker; 1. Tänk att det fortfarande är så där ljust efter sju på kvällen i april. Är det ens möjligt?! 2. SÅ LITE SNÖ. KNAPPT NÅGOT ALLS. 3. Det var det som skulle bli vårt hus som levererades.

 

4.4.2017

 

Mycket har jag fått höra detta år, och ett av alla meningar var att jag inte skulle kunna sova natten till då huset monterades. Nå, jag sov som en stock, medan andra byssbor vaknat så pass tidigt att de kunnat se huset monteras.

 

I början var det ganska många som sprang runt vid vår tomt och huset, och det kunde kännas jobbigt. Speciellt när man själv, som är markägaren och husbyggaren, inte var på plats.

Tack och lov lugnade det ner sig sen.

 

11.4.2017

 

Sen fick jag samma månad min första panikattack på länge, och det hade ingenting med huset eller mitt liv att göra. Och kanske på grund av det så vägrade jag den hindra mig, och kämpade mig iväg på möten och allt som fyllde dagarna i min kalender. Vilket var ganska fullspäckade dagar, samtidigt som mitt hjärta och sinne ville ta hand om människorna omkring mig.

 

Än idag tror jag inte att en panikattack blir bättre av att man isolerar sig, åtminstone inte för mig. Jag tror man måste våga fortsätta ta sig fram och inte låta rädslor ta över. Trots att du kanske behöver ha med dig en spypåse på vägen, ba ifall att.

 

19.4.2017

 

Och det som har varit det jobbigaste under detta år är det här med ”att vara jobbig”. Att behöva känna att man tränger sig på, är till besvär eller liknande ba för att man frågar, ser till att man får det man betalat för eller sin vilja igenom att få allt som man planerar.

 

Men som jag skrev i april, och som jag skriver nu igen: ”Strunta helt enkelt i att uppfattas som jobbig, för det är nog mer jobbigt att inte ha koll på läget eller känna känslan att inte blivit rättvist behandlad”.

 

giphy 5

 

Det tog egentligen till slutet av april innan vi kunde börja göra något vettigt inne i huset. Om jag varit rädd att vi lagt för lite grus inne i huset, så hade jag inte behövt oroa mig. Det var alldeles för mycket och verkade aldrig ta slut när vi jämnade ut gruset. Så alla ni som behövt kasta ut 10 skottkärror med grus, va ba lugn. Det kunde ha varit 40+ som för oss.

 

Dock verkade jag fortfarande ha humöret uppe, och fortfarande rökfri i tre månader.

 

21.4.2017

 

21 april höll jag på att lägga styrox i huset och hela den här styroxhistorien vill jag ba ignorera och vara tacksam för att den är över. Kanske det börjar märkas vad som var det allra tråkigaste momentet i husbygget?

Det som tog emot mest var att även om det gått snabbt undan, så hade vi ändå inte fått golvet gjutet snabbare. Och det som är lite värre än styrox, är det här med att vänta – när man egentligen ba vill att allt ska flyta på, gå snabbt och smidigt. 

 

28.4.2017

 

Psssst. Den här vackra bilden tog jag under en kisspaus i min skog. En av de mest gillade bilderna under året. SER NI HUR VACKER SKOG VI HAR?! Ser ni hur vackert det kommer att vara om endast fyra månader?!

Så känns det jobbigt nu i vintermörkret, tänk hur fint det kommer att bli. Även om man helst av allt ska fokusera på nuet, men ibland är allt ändå lite vackrare i slutet av april.

 

Och den bilden får avsluta en månad som blev nu en och en halv A4 text på datorn. Summa summarum var april en månad då allt jag drömt om blev sakta men säkert en verklighet. Då jag fick öva upp mitt tålamod, som jag *surprise surprise*, än idag övar på.

 

Ha en underbar dag, ta hand om er. Kram.

 


En annorlunda jul.

Skrivet av Caroline Eriksson 22.12.2017

Jämfört med andra år, då jag mitt i allt fått något ryck och julpyntat hemmet i början av december, så har allting lämnat i år. Det kan från utsidan se ut som om jag och Fredrik skulle välja att inte fira någon jul, men det ska vi nog. Dock inte med några släktingar, inte med en massa julpynt och ingen julgran. Bara han, jag, katterna och all mat vi tycker om.

Och det ska bli riktigt skönt, om jag ska vara ärlig. Min önskan var ju att få en lugn jul, utan att behöva åka runt halva Finland för att få en julefrid. Julefriden finns väl inom en, även om det inte syns på utsidan. 

 

På samma sätt som jag annars får ryck och julpyntar, brukar jag även ta vara på första snön som brukar inträffa ungefär samtidigt. Då klär jag på Mr Fantomen hans julkläder och fotograferar julkort. Beställer efter minst tjugo stycken bilder och delar ut till höger och vänster. Kan föräldrar göra det med sina barn, så kan jag lika gärna göra med katten. 

Igår kom jag på att det är jul snart, och det där med att fotografera frassen hade helt och hållet fallit i glömska. Så jag klädde på katten, gick ut själv i pyjamas och struntade i grannar och deras vuxna barn som såg på mig som om jag vore galen, medan jag fotografera årets julkort.

 

Fick till en bild som jag delar med mig av på julafton, till alla som annars brukar få julkort av oss, och till alla er underbara människor som läser min blogg.

Det blir en annorlunda jul, och det är helt okej det också. Det blir en skön jul.

 

IMG 0117

 

Här får ni i alla fall se lite bilder av den supersöta Mr Fantomen, från igår. Han satt och väntade på att posten skulle dela ut sin reklam och räkningar, så att vi sen kunde gå ut på den isiga gräsmattan för att fotografera.

 

IMG 0123

 

Tröjan är egentligen en hundtröja som jag fyndade för flera år sen när den var på nedsänkt pris. Tur att katten är stor. Mössan har jag stickat själv.

 

Om du undrar hur man ska få katter att gilla att ha kläder på sig, så har jag ba två svar:

1. Klä på dem från att de är små. Jag var ännu tonåring när Fantomen kom in i mitt liv, och jag klädde ut honom bara för att det var kul.

2. Det var bara en trevlig överraskning att Fantomen älskade att ha kläder på sig. Även en orsak varför jag inte klär på de andra katterna, eftersom de inte tycker om det (och är så små i växten att de går ur kläderna utan problem).


Månaden jag fick annat att tänka på.

Skrivet av Caroline Eriksson 22.12.2017 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Om jag var trött och inte riktigt visste hur jag skulle känna eller hantera de känslor jag kände i februari, så var det i mars jag fick annat att tänka på. För det var den månaden all grund skulle förberedas för huset. Jag drömde var och varannan natt mardrömmar om sockeln som stack ut fem meter förbi kullen vi byggt huset på, eller att vi tappat bort rör och viktiga kablar i marken.

En kabel hade vi till och med tappat bort på riktigt, men det visade sig bara att vi sökte på fel ställe.

Helt normalt när man är i en husbyggarfas.

 

Och trots att det var vinter överallt, så levde jag på hoppet och det faktum att det var en vårmånad. Nu skulle väl det vända och bli sommar så småningom?

 

resizedimage800533 27.3.2017 4

Fotograferade inget på första mötet med lantmäteriet, så ni får istället se bild av mig och den största vibrator jag någonsin sett.

 

Hur som haver. Månaden började med ett möte som jag skrivit i min kalender skulle ba ta 1,5 timme, men som visade sig ta något längre. Eftersom den mark vi köpt hade samma nummer som en åker, så skulle den brytas upp och vår mark skulle få en alldeles egen nummer.

 

Till det behöver man en hel massa papper och en kvinna får lantmäteriverket, och förhoppningsvis gamla råstenar som finns någonstans i skogen.

Vi fann tre av fyra, och till sist började jag gräva fram frusna stenar i hopp om att hitta den sista.

 

Den var och är fortfarande försvunnen. Vi fick ta till ett nytt möte någon månad senare för att få den nya råstenen på plats. Det gick inte heller på 1,5 timme, men var betydligt behagligare att gå i skogen i värmen. Tomten vår blev dessutom lite större efter det sista mötet. 

Allt ba hejmåt.

 

resizedimage800533 IMG 3714

 

En av våra vänner var fem före att föda barn, men hade tid för tekopp och kex. Dessutom fick jag hälsa på hönsen.

Det har varit spännande och kul att få se vänner få barn, för att se hur de sedan växer och blir egna personligheter, istället för små knytten som typ ba sover eller glor på en. Mitt mål med alla vänners barn är att jag ska vara så rolig att de kan skratta med mig. Eller åt mig.

Ba de skrattar.

 

 

resizedimage800663 Skarmavbild 2017 03 18 kl. 10.29.30

 

Radio Vega började följa med i vårt husbygge. 

 

resizedimage800533 12032017 8

 

ÅH FYYYYYY vad det här var en jobbig dag. Trots styrox, presenning och önsketänkande så var marken så frusen och det var halvt omöjligt att få bort både presenningen och styroxen från marken.

Jag var fem före att ge efter, låta huset levereras någon månad senare och allt jag egentligen inte ville, men som jag visste var ett måste om inte grunden var i skick för varken sockel eller hus. 

 

Men vi gav inte upp och till sist var allt styrox undanplockat. Marken var redo för det sista arbetet innan sockeln skulle på plats.

 

resizedimage800533 16107357 10154623941298880 7012988177120325703 o2

 

Jag och Fredrik sprang på möten, arbetade med markarbetet på tomten, arbetade på våra riktiga jobb, och funderade och planerade hur vi ville ha det i huset som ännu inte kommit på plats. Det var mycket på gång - och mer skulle det bli.

 

Jag är nu i efterskott glad att jag sist och slutligen inte visste hur mycket arbete det egentligen är bakom att bygga ett hus och ha ett liv på sidan om. Jag är även glad att jag inte lyssnat på varenda kommentar om hur det är eller hur det ska vara att bygga hus. Jag ville ju uppleva det själv, skapa min egen uppfattning.

 

Har som bara haft inställningen att ”allt går och vi kommer att göra det jäkla bra”. Alla som sagt annat har jag ba stängt öronen för och fortsatt med vårt eget race. Och sist och slutligen gick det ju jäkla bra. Mycket såna här gånger handlar väl om ens inställning.

 

resizedimage800450 IMG 4299

Den här bilden gör mig så glad, för det betyder att i slutet av mars var det så varmt att jag vågade klä av mig.

 

Här, trots att vi varken hade något hus ännu, utan bara sockeln på plats, så var det här den vackraste plats i världen. Trots att det kändes lite väl lite med bara en ram. Minns hur jag tänkte de där 10 timmarna jag vibrerade gruset inne i huset att "Hur ska vi få plats?!". 

 

Idag tänker jag varför vi byggt så stort. Och då har vi ändå byggt mindre än vad annat folk bygger.

 

resizedimage800533 IMG 4021

 

Dagen efter att vi fått sockeln på plats så var jag, med svärmor som moraliskt stöd, till sjukhuset för att ta bort ett födelsemärke på kinden. Jag var nervös som tusan, för jag visste att bedövningen är det mest obehagliga. Även om jag inte såg något.

Däremot hörde jag hur läkaren, på finska, förklarade åt sin studerande att ”Nu blöder det som bara den, så vi måste bränna lite”. Där låg jag under en grön filt å ba: ”Höhööö blöder e myki?!”.

 

Idag syns knappt ärret. Det var en duktig läkare som sydde.

 

resizedimage800533 IMG 3782

 

JO! Det spökade annars hejvilt den här månaden i lägenheten. Om inte saker som inte ska falla, föll från diskbänken, så var det dörren som lät som om någon försökte öppna den - från insidan. 

Det hände till och med när en vän var på kaffe, så jag är inte fullständigt galen.

 

Försökte få Fantomen att klä ut sig till ett spöke, men han ville bara mysa.

 

 

Överlag så var marsmånad en bra månad. Jag valde att fokusera på det fina. Var det stressiga dagar då ingenting verkade gå min väg, då skrev jag ba aauuuumm i min kalender.


Exklusiv och ekologisk tapet.

Skrivet av Caroline Eriksson 21.12.2017 | 2 kommentar(er)

De flesta har tagit för givet att jag och Fredrik skulle ha valt traditionellt kakel till köket, men så är det inte.

Istället valde vi en exklusiv och ekologisk tapet från det belgiska märket Omexco.

 

Och just det här med att välja tapet till köket var inte något som var självklart för oss. Fredrik hade redan från start velat ha en fototapet med en av mina norrskensbilder, och trots hur smickrad jag blev, 

så spökade tanken i bakhuvudet "Tänk om man tröttnar snabbt på en fototapet, och tapet överlag?". Dessutom är det få tapeter bakom en glasskiva som jag sett och tyckt varit snygga.

 

Vi berättade detta dilemma för Ida vid Vasa Färg, och med hjälp av henne kom vi till en kompromiss som fick både jag och Fredrik att aldrig mer tänka en sekund på varken kakel eller fototapet. Detta var det som skulle bli pricken över i'et i vårt 70-tals inspirerade hem och kök. 

 

tapetkok 2

 

Som jag redan skrev så är detta en exklusiv och ekologisk tapet från Omexco. Denna tapet heter Kami-Ito och är modell 102. På japanska betyder "Kami" papper och "Ito" remsa. 

 

Det är en ljus bakgrund, som matchar vår väggfärg i huset, och istället för ett printat mönster så är det vass invävd i tapeten. Rör man försiktigt med fingret över tapeten känner man varje bit som står ut, och ingen av dem är den andra lik. Denna tapet är unik.

 

tapetkok 3

 

Efter att jag och Fredrik tapetserat den, försiktigt försiktigt försiktigt eftersom den var så ömtålig, så satt vi kvar en timme och bara glodde på slutresultatet. Om den var fin på nära håll, så var den ännu vackrare på längre håll.

Det blev verkligen en helhet, och gav hela rummet mer värme och känsla.

 

tapetkok 4

 

Varenda meter av tapeten som säljs är helt unik för sitt slag, och det betyder alltså att det finns ingen av samma tapet som har samma mönster. Trots att det är samma stil, men ni förstår vad jag menar.

Det finns olika färgalternativ till denna tapet, som gul, svartvit, röbrun med mera.. och vi valde beige.

 

tapetkok 5

 

För att skydda tapeten, som verkligen inte går att tvätta av eller klotta vatten eller annat på, ska få en glasskiva på sig. Efter att Fredrik hört av sig till olika glasföretag i stan, så fann han till sist Glasek som kunde göra en fullständig lång glasskiva, med hål för alla eluttag, som även transporterar och installerar skivan åt oss.

Igår var de och kontrollmätte väggen hos oss och jag väntar med spänning tills den är på plats.

 

tapetkok 7

 

Och nu när allt börjar bli så pass färdigt att man ser slutresultatet i varenda rum, så känns allting så lugnt i hjärtat. Det här är vårt hem, och det blir så fint. 

 

tapetkok 8

 

Här kan du se lite hur vassen är försiktigt invävd (eller hur den nu är fast med alla fina trådar) i tapeten, och föreställ dig känslan av att röra vid tapeten. Varje dag nu sen vi tapetserade, så har jag försiktigt pajat om tapeten och beundrat den.

 

Den här tröttnar man inte på i första taget.