bloggheader4

Visa alla inlägg skrivna februari 2018

Superenkel sushi, utan kolhydrater!

Skrivet av Caroline Eriksson 16.02.2018 | 2 kommentar(er)

Om det är något som jag verkligen saknar, nu när jag äter kolhydratfattig kost, så är det sushi. Förstår som inte hur ris och en liten fiskbit kan vara så gott, speciellt med wasabi och soja. Men det är det. Igår kunde jag intehålla mig längre, utan behövde stilla min sushi-abstinens och gjorde denna variant som är mer lämpad om man vill hålla bort snabba kolhydrater men ändå njuta av smaken av sushi.

 

Har ju förr delat med mig av recept på LCHF-sushi, här hittar du det, men på senare tid har jag fått problem med hälsan av vissa grönsaker (mer om det kanske en annan gång) och kunde inte använda mig av blomkålen igår. Så testade något nytt, och det blev succé. Mindre klott, mindre ingredienser och en glad mage efteråt.

 

lchf sushi 1

 

Vad du behöver:

Kallrökt skivad lax

Philadelphiaost

Majonnäs

Avokado (eller gurka eller något annat gott om du hellre vill ha det)

Sesamfrön

 

Gör så här:

Lägg ut en skiva lax på ett skärbräde / tallrik och bre över lite philadelphiaost. Lägg en liten klick majonnäs och en bit avokado och rulla sedan ihop allt så det blir en fin rulle. Rulla den även i sesamfrön, för det är bra för magen och så blir det snyggare.

Lägg sedan i kylskåpet en stund och avnjut den sedan med lite soja om du vill. De är goda utan också.

 

Här hade jag gärna haft i lite noriblad, wasabi och hackad gräslök - men det verkade som att butiken hade slut på precis allt jag ville ha så fick bli en väldigt enkel laxrulle igår. Har som på riktigt bestämt mig för att börja veckohandla i stan, som någon värre vuxen, för att kunna ta större del av erbjudanden, ha större urval på specialkost (har ju celiaki) och framför allt spara pengar. 

Problemet är bara hur man ska veta vad man vill äta för en hel vecka, speciellt om ett sushisug slår till. Har ni tips på veckohandling åt mig? 

 

lchf sushi 2

 


Vår husnummer och numerologins betydelse.

Skrivet av Caroline Eriksson 16.02.2018 | 1 kommentar(er)

I morgon är det en månad sen vi tog vårt pick och pack och flyttade, och sen sist ni fick se bilder och film av huset så har det hänt ett och annat.

 

1. Nu ser det faktiskt ut som om någon bor här.

2. Vi har fått upp en vacker stringhylla jag fyndat på loppis, där vi nu har kärleksbilder av oss och alla våra odlingar.

3. Husstenen har fått sin husnummer.

 

Vi hade redan förra året, då Skinnars grävde fram vår hussten ur marken, stora planer hur vi skulle pryda den. Enorma siffror skulle på något sätt borras fast, men det största dilemmat var man skulle finna såna siffror.

I vanliga byggaffärer finns siffror, men de var i vårt tycke alladeles för små. Har man en vacker sten, så går det inte bara att ta första bästa. Så vi googlade och sökte land och rike efter något som skulle falla i vårt tycke, men de siffror vi fann kostade hundralappen. Styckepris.

Så när en vän till oss, som arbetar med järn och sånt, sa att han kunde fixa till hussiffror var det som om universum lyssnat till oss.

 

Så vi fick våra siffror och Fredrik har nu visat åter en gång hur tålmodig och noga han kan vara. Han har slipat, målat, slipat och målat lite till - och de siffror som en gång i tiden var järn är nu helvita och på plats på stenen.

 

hussten.15.2.2018 1

 

Tadaa!! Se så vackert det blev.

Om du följer mig på instagram och ser mina stories så såg du kanske en liten glimt av hur det såg ut när vi (läs: Fredrik) borrade i stenen för att få hussiffrorna på plats. Då, jämfört med igår då det var vackert väder, så blåste det iskallt och var mulet. Man ska ju välja sina stunder att arbeta utomhus, höhö.

 

Jag är riktigt nöjd med hur slutresultatet blev, och tycker Fredrik har gjort ett otroligt arbete till att få till så fina och släta siffror. På det viset är vi helt olika, då jag har noll tålamod och inte kan förstå hur bra något blir om man ger lite tid till det. Allt ska ske med detsamma, helst igår. Fredrik däremot är född med tålamod och ser framför sig hur bra något kan bli, bara man inte rusar och försöker få fram ett resultat så snabbt som möjligt.

 

hussten.15.2.2018 2

 

Är man för övrigt intresserad av numerologi, som jag är, så blir vår adressnummer 25 till en sjua. Vilket låter bra, för google menar att är man kreativ, tycker om att skriva och är "lite" spirituell så kommer man att älska att bo här.

Det står att man kan få massor av djupa och intellektfulla insikter i det här hemmet, och det är väl bara hejmåt.

 

Räknar man dessutom vägens namn och vår husnummer tillsammans blir det nummer fyra, som betyder att det här hemmet ger en ansvar, inre styrka och att pengar ska börja rulla in. Halleluja säger jag till det!

 

hussten.15.2.2018 3

 

Och här är det, vårt hem.

Det känns fortfarande så otroligt och underbart att just vi får bo här. I skrivande stund (för när detta publiceras ligger jag och sover) sitter jag på ena sidan av vår nästan fyra meters långa soffa och pajar Mohicana, som sover bredvid mig, på magen. På andra sidan av soffan bläddrar Fredrik på fjärrkontrollen för att se vad utbudet på tv'n är. Mellan oss ligger Fantomen och Leila är vid sitt favoritfönster och sover.

 

Här har vi det bra.

 

 


Tjock och äcklig?! Nej, Therese.

Skrivet av Caroline Eriksson 15.02.2018

Jag gillar att titta på youtube, vare sig det handlar om vloggar till roliga videos av katter. Jag får se människor vara kreativa, människor som följer sina drömmar. 

Ikväll fick jag se Therese Lindgren, som har 630 000 prenumeranter, dela sin senaste video. Den heter "TJOCK OCH ÄCKLIG" och jag reagerade med detsamma på titeln. 

 

Som om de orden hörde tillsammans.

 

Therese har 630 000 prenumeranter. Många av dem unga tjejer. Många av dem som nu kommer att tro att tjock och äcklig är något som hör ihop. 

Om det redan finns en sån hets och en norm som menar att det smala är det vackra, varför ens bidra med det genom att döpa en video till det? Känns så onödigt, när hon ändå gjorde så mycket mer roligt och fint i videon, som att hon fick blommor av sin kärlek som hon senare tog en promenad med till vattnet? Tror nog folk hade klickat på videon ändå.

 

 

Videons titel handlade för övrigt om en hostmedicin, och det tog en bra stund innan jag insåg det. 


Trött på sociala medier.

Skrivet av Caroline Eriksson 15.02.2018 | 2 kommentar(er)

Igår kväll publicerade jag en osminkad bild av mig själv på instagram där jag står i min ”efter duschen-turban”, pyjamas, varma vantar och vedkorgen i högsta hugg för att gå ut efter mer ved att skapa myskänsla och värme med. Bilden är inte särskilt skarp. Inte heller är det en bild jag skulle lägga upp varje dag för allmänheten. Men det är jag. Det är äkta. Även smajlet, för jag kände mig på riktigt fin och glad efter en lyckad dag.

 

Skarmavbild 2018 02 15 kl. 12.13.04

 

Det är sociala medier och den där verkligheten vi alla vet existerar, men som så många glömmer bort när de scrollar igenom sina flöden som jag tänkte vi kunde tala om idag. För hur många av oss har egentligen ett leende på läpparna dygnet runt eller sitter i konstiga ställningar i soffan bara för att magen inte ska få valkar? Nej, precis.

Ändå väljer många att fylla sina konton med den där perfekta glansbilden av det vi önskar livet vore, när vi egentligen bara fotograferat 10%, och resterande 90% kan vara ett stökigt hem samtidigt som man har alldeles för mycket jobb på gång, grälat med sin vän och den enda orsaken varför man har tid att uppdatera instagram är för att man sitter med stressmage på toaletten.

 

Och jag förstår hur folk kan bli trötta på sociala medier. Speciellt om man faller för fällan att jämföra sig med alla andra.

Att man själv funderar varför alla andra står med tulpaner i handen och ler mot kameran, då ens egna tulpaner blivit svarta men nya blommor kostar för mycket. Varför alla andra ser så snygga ut hos frissan, när man själv känner sig som en mupp med den där cape'n på sig.

Varför alla andra har så fluffiga täcken i sängen, då man själv har skruttiga lakan man borde tvättat för mer än en vecka sen. Varför alla andra verkar ha så underbara och händelserika dagar, då man själv bara hunnit till butiken för att ändå glömma det man egentligen skulle handla.

 

 

Förut kunde jag störa mig på hur perfekta andras instagramkonton såg ut, men idag kunde jag inte bry mig mindre. Jag förstår att alla gör sina egna val vad de vill dela med sig till andra, och inte jag heller med över 1000 unika bloggläsare per dag delar med mig av precis allt. Av många olika orsaker.

Helt ärligt tror jag inte heller världen blir lyckligare av att alla skulle börja fokusera på allt skit omkring sig, och att klaga för minsta lilla sak skulle göra en person mer motiverad att utvecklas. Men att man förstår att se igenom alla glansbilder och att man kan välja vem man väljer att följa på sociala medier.

Jag t.ex väljer att följa kvinnor som Stina Wollter, som gör mig glad och stark i själen.

 

Dessutom. För att överleva på sociala medier så handlar det mycket om att man måste lära sig konsten att inte jämföra sig med alla, samt ta livet med en nypa salt.

Så här kan du göra det:

 

1. Acceptera dig för den du är, på riktigt. Jag talade redan lite om detta för ett par dagar sen om det är något vi stör oss på, så är det med 99% säkerhet något inom dig själv som gör att du känner känslan av t.ex irritation. Vi är i grund och botten den vi är, och det är något vi måste acceptera. Samtidigt som det finns lika mycket vi kan själv förbättra och utveckla när det kommer till egenskaper och kunskaper.

När det kommer till kroppar finns det däremot inte så mycket jag kan förändra på, eftersom jag inte föddes med Kardashians eller Beyonces gener. Där är det bara att fullt ut acceptera sig själv, tillåta sig ha dåliga dagar och sedan rycka upp sig själv.

2. Var dig själv, för du är inte du om du försöker vara någon annan.

3. Sluta jämföra dig med andra, för lösningen till dina problem finns inte hos andra människor. 

4. Lär dig att glädjas med andra. När man värderar sig själv högt så blir det enklare att se andras värde, utan att trycka ner eller jämföra sig med andra. Man har dessutom inte så fullt upp med att tänka på vad andra tycker, för det har ingenting med ens värde att göra.

Det krävs tid och övning att inte blanda in sig själv i varje tanke och känsla.

5. Är du trött på glansbilder? Följ mig på instagram @carloine där du t.ex kan se hur jag och Fredrik spenderade alla hjärtans dag. Inte så där pluttinuttigulli, men otroligt roligt hade vi. Dessutom publicerade jag precis nyss världens roligaste video av Mr Fantomen. 

 

Skarmavbild 2018 02 15 kl. 12.15.17

 

Det här är bara en söt bild av Fantomen jag fotograferade i morse. Man vet att han tror att han är en kung, när han har lyckats göra ett helt rum till sitt eget. Snygga tapeter har han i alla fall.


Spännande i grottan.

Skrivet av Caroline Eriksson 14.02.2018

Om någon hörde en kvinna tjoa högt "wohooo" i torgets grotta, så var det bara jag som tyckte det blev lite väl spännande när jag skulle iväg med bilen. 

Glömde som bort att det ekar lite i grottor, höhö.


Jag vill bara sjunga och ha sju söta barn.

Skrivet av Caroline Eriksson 14.02.2018

Vissa dagar vaknar jag med den där känslan av att jag bara vill brista ut i sång, som om jag levde i en musikal. Såna dagar är rätt så härliga, eftersom det betyder att jag ändå är på rätt så gott humör och att jag bor tillsammans med en människa som tillåter mig ha mina musikal-utspel utan att röra en min.

 

Orsaken varför jag vill brista ut i sång var femte minut beror mestadels av en film vi såg igår.

Liksom boken ”Omgiven av idioter” så ville jag igår se varför filmen Moana blev så poppis, och varför jag behövde lyssna till sången ”How far I'll go” lika mycket som de spelat den ytterst irriterande sången ”Despacito” på radio.

Nå, filmen som jag trodde skulle bara vara en vanlig animerad film, berörde mig så mycket att jag fick behärska mig att inte dansa runt på vardagsrumsgolvet igår kväll, samtidigt som jag ibland fick hålla tillbaka tårarna. Ska du se en film så är det Moana. Så he så.

 

31430615560 7d38257179 b
Observera Mr Fantomen som också vill vara med i Moana.

 

Och dagen som redan började bra, blev ännu bättre när jag fick träffa ett barn som är sju månader.

Som jag skrev igår så säljer vi lite saker från lägenheten, och dagens första köpare hade med sig sitt barn som charmade mig så pass att jag funderade varför jag inte hade själv sju stycken av såna (då skulle jag verkligen leva i en musikal).

Barnet bara skrattade åt mig och då kan man ju inget annat än att skratta med.

 

Om någon undrar så var Fantomen lika glad att se en bebis som jag var. Vet inte vad det är med frassen, men han älskar barn.  Blir som hypnotiserad och bara måste snusa på dem.

Eller så är han bara ute efter den där stolen barnen färdas då de åker bil, för den ser bekväm ut. Hur som helst så fick vi alla en bra start på dagen.

 

IMG 0862

 

Och nu önskar jag dig en riktigt fin dag. 

Känner du för att sjunga en sång - sjung. 

 


Så här kan det se ut på Alla hjärtans dag!

Skrivet av Caroline Eriksson 14.02.2018

DET ÄR ALLA HJÄRTANS DAG. Kanske du tycker att det är onödigt påhitt för att få människor att konsumera mera, eller så är du själv den som springer runt och köper kort till precis alla du gillar. Även grannen och kvinnan i kassan får ett kort, trots att den längsta konversation ni haft är när ni hälsat på varandra.

Kanske har du någon att mysa med, eller så spottar du tre gånger över axeln varje gång du ser en facebookstatus som är sötare än sirap. Eller så är du den som för tre sekunder sen insåg att det är alla hjärtans dag, och bara tar dagen som den kommer.

 

Det finns inga rätt eller fel. Jag är som något mitt emellan. En som inte vill köpa en massa "bara för att", men som gärna sänder en extra tanke och kram till alla de jag tycker om. Dock tycker jag det är lite sorgligt om det här skulle vara den enda dagen på året man kan visa sin omtanke till de man tycker om, för kärlek kan man, och ska, visa varje dag. Vare sig det handlar om ord eller handlingar.

 

Innan du fortsätter läsa det här blogginlägget så vill jag påminna dig om att du är en älskvärd och viktig varelse.

Okej. Tå he va he sagt. 

 

 

Så här kan se ut på Alla Hjärtans Dag:

 

Då du har beslutsångest vilken gåva du ska ge din hjärtevän,

och tänker YOLO för att köpa allt.

giphy

 

Singelvännen som spottar tre gånger över axeln när andra par pussas..

giphy 1

 

..och singelvännen som blir extra peppad,

för att överleva dagen.

giphy 2

 

 

Första alla hjärtans dag tillsammans med din kärlek..

giphy2

 

 

..och sex år in i förhållandet.

Said nobody ever

 

 

När alla hjärtans dag gör dig lite extra.. romantisk.

giphy 3

 

 

När katten bryr sig sk*t i vilken dag det är,

och tänker inte vara extra gullig.

giphy 4

 

Men det gör inget vare sig du är singel, har en charmig typ att fira dagen med eller har en oromantisk katt..

för kom ihåg att DU ÄR UNDERBAR PRECIS SOM DU ÄR.

 

Du är din egen hjärtevän. ;)

giphy 7

 

Ta hand om er alla underbara. Puss.

 


Hur mycket skräp kan man ha egentligen?!

Skrivet av Caroline Eriksson 13.02.2018 | 1 kommentar(er)

Jag har alltid sett mig som en person som har förståndet att inte samla på skräp. För om det finns något som irriterar mig så är det prylar. Prylar som samlar damm. Prylar som inte gör något nytta. Prylar man inte haft användning av på ett år.

 

Ändå har jag idag tänkt tanken: ”Hur tusan är det möjligt att jag, som fortfarande är relativt ung, lyckats samla på sig värre än någon som varit pensionerad i tjugo år och har en fetisch för saker?!”.

 

När vi flyttade var det så otroligt skönt att göra det så impulsivt som vi sist och slutligen gjorde, för det betydde att vi bara tog med oss det viktigaste och lämnade kvar allt vi inte ens tänkte tanken på. Ganska snabbt insåg vi att vi behövde ingenting heller. Istället för att ha en massa prylar i huset, så kunde man istället andas.

Något vi knappt kunnat göra den sista tiden innan vi flyttade.

 

Men kvar lämnade då lägenheten med möbler, hushållssaker och prydnader som behövde doneras, säljas och kastas bort. Det såg ut som om någon lämnat allt i ett huj, och även om det stämde, så var det ingen vacker syn eller något man ville återvända till. Vi behövde ju ingenting som var där, men allting skulle ju på ett eller annat sätt bort.

Så idag har jag och Fredrik tömt det sista ur lägenheten. Kastat, sålt och kastat bort lite fler saker. Mest för att det är bättre för blodtrycket, för facebook-loppis är ingenting jag frivilligt ger mig in i efter det här. Folk får ta och slappna av där, och kanske inte börja förhandla om en pryl som säljes för ett kaffepaket. Okej?

 

Hur som helst. Nu, när lägenheten är tom och det är endast ett par möbler som ska säljas och till återvinningen, så känns det som att man åter igen får luft i lungorna och kan andas. Framförallt så fylldes man inte av ångest av att stå i lägenheten, och istället kändes det skönt att se tomma hyllor och golv.

MEN. Jag och Fredrik kommer från och med nu bara fylla hemmet med grönväxter och lämna plats för yta att andas i, istället för prylar som bara samlar damm.

 

 

Så, här kommer ”dagens tips från coachen Carro” för hur du kan göra när du vill flyttstäda eller bara slippa saker:

  1. Kanske det viktigaste av allt: Våga göra dig av med saker som du inte haft användning av på ett år! Jag förstår att man kanske lätt lämnar att spara på gåvor eller sånt som man tänker att man kanske någongång har användning av, men det är typ samma som med kläder. Har du inte haft på dig plagget på över ett år, eller inte har planer på att tvinga din kropp till en storlek XS, bort med det!
  2. Det värsta var att komma igång, just på grund av att det såg ut som en krigszon i lägenheten. Men bara man börjar någonstans och tar ett rum åt gången, så går det plötsligt undan. Dra inte ut på det, utan bara gör det!
  3. Dra sopisen så nära dörren om det är möjligt, så är det lätt att kasta soppåsarna dit. Sortera samtidigt du städar och kör med detsamma bort glas- och metall till återvinningen, så inte det lämnar som kvar ett spöke, som du bara drar ut tiden på att driva ut.
  4. Bara för att du själv kanske kommer till ett stadie där du tror att allt du har ägt är skräp, så kan det vara guld för en annan människa. Sälj på loppis, vare sig det är ett fysiskt eller på internet, men oftast kommer du nog att få sålt sakerna så länge du har ett bra pris.
  5. Sluta samla, och omge dig själv bara med människor och saker som ger dig nytta, ro, lycka och kärlek.

 

resizedimage800533 fantomensmagiskaflygplan

 

Hittade ingen passande bild, så ni får se på den här gamla bilden på Fantomen som visar varför pafflådor egentligen är så heliga för katter. 

Det är deras magiska flygplan.

 

 


Himmelskt god paj, utan kolhydrater!

Skrivet av Caroline Eriksson 13.02.2018 | 1 kommentar(er)

En av de gåvor vi fick under inflyttningsfesten var en himmelskt god paj, som fick mig att strunta i kolhydratkost. Ja, tills den var uppäten alltså.

Och samtidigt slog det mig att salta pajer inte bara är goda, utan också busenkla att laga, så varför lagar man inte det oftare? Så igår behövde jag inte fundera så länge på vad jag skulle äta, utan köpte ingredienser för att skapa min alldeles egna goda paj.

 

Jag frågade er på instagram om ni ville ha recept om den smakade gott, och av alla som varit med och röstat var det endast två stycken som inte ville ha recept. Vet inte varför, kanske de inte var hungriga.

Men nu ska du få receptet som till och med fick Fredrik att ge tummen upp.

 

lchf paj 3

 

Vad du behöver (till 2 goda pajer):

7 ägg
en skvätt grädde (hade tappat bort dl måttet, men tippar det är typ 1 dl grädde)
150 gram riven ost
1 tsk bakpulver
salt, peppar och andra kryddor enligt smak och tycke
(fyllning med allt gott du kan tänka dig, jag skriver det jag hade här under)

 

Gör så här:

Förbered ugnen för lite action och vrid igång den på 225°.

Knäck alla ägg i en skål och rör om, samtidigt som du redan nu kan börja salta och peppra. Lägg även till bakpulver och häll i grädden. Rör om igen, och tillsätt osten.

Nu är det dags att börja bland i fyllningen, och här är det bara att låta fantasin flöda.

 

Jag valde att ha i tonfisk, skinka, blåmögelost och tomater. Blandade i allt gott in i röran, och fördelade det sedan jämnt på två pajformer.

Sen garnerade jag pajen med fetaost, räkor och avokado innan den fick fara i ugnen. Jag hade aldrig trott att man kunde ha avokado på en paj, men efter den goda pajen vi fick till inflyttningsfest så insåg jag att det är ett genialiskt drag. Det passar ju perfekt till pajer!

 

Hur som helst. Nu har du haft i paje(er)n(a) i ugnen i typ 20 minuter och den borde nu ha fått en gyllenbryn vacker färg. Ta ut pajen och testa med en tandpetare att den inte är geggig, men den borde vara redo att ätas. Ugnar är ju som oss människor, och är alla unika. Så bäst att du håller koll på pajen så den inte bränns.

Servera den med en god sallad och njut av den goda maträtten du skapat.

  

lchf paj 4

 

ps. 1: Jag är knappast den enda som tycker att salta pajer är nästan godast som kalla?

ps. 2: Vill du inte ha pajer så lägger du allt ba i muffinsformar. Då har du matmuffins att bjuda på till fester eller bara annars att ha som ett litet mellanmål.

ps. 3: Hur kunde jag glömma purjolöken?! Måste snabbt äta upp pajerna nu, för att kunna laga flera - som har purjolöken i sig.

 


Ikväll tar vi över Radio Vegas sändningstid!

Skrivet av Caroline Eriksson 12.02.2018

Ikväll kommer jag och Fredrik att ta upp en stor del av Radio Vegas sändningstid. Från starten av husbygget har de ju följt med oss, och förra veckan gjorde vi vår sista intervju med Radio Vega. I alla fall när det kommer till att bygga hus, för nu är vi inflyttade.

Men som jag skrev så kommer alltså vi att ta upp en stor del av deras tid ikväll, mellan 17:30 och 19:00, för då sänds alla tre tidigare avsnitt med oss. Även det fjärde och sista avslutande reportaget, som vi bandade in i torsdags.

 

Mycket handlar nu om hur reporter-Peter valt att klippa avsnittet, men i värsta fall börjar avsnittet med hur jag står och är begeistrad över Mohicana, som då stod utomhus på sina bakben och såg mer ut som en surikat än en katt.

”Kom å skåda Fredrik!” tjoar jag, när jag plötsligt får en mikrofon i ansiktet.

”Men va?! Bandar du in redan?!” är min reaktion då jag inser att intervjun är i full gång och där står jag och är lycklig över katten.

 

Men som jag skrivit tidigare, så får intervjun gå som den går. Till skillnad från den första radiointervjun jag gjorde för flera år sen, så ligger jag inte längre vaken om nätter och tänker ”Nej, vad tusan sa jag?!”. Sist och slutligen är det här sällan något som någon kommer att minnas om hundra år.

Därför är det också onödigt att gå runt och älta över saker helt i onödan, eller vara rädd över vad andra ska tycka och tänka. Sist och slutligen har ju alla ändå fullt upp med sig själva.

 

 

Man ska nog bara slappna av, andas och våga bjuda på sig själv. Och viktigaste av allt: vara snällare mot sig själv.

 

IMG 0931

 

Fantomen demonstrerar vem som äger huset, höhö.