Visa alla inlägg skrivna mars 2018
Ringen som vet hur jag mår.
Minns nu det ljuva 90-talet? Med skor som kunde lika väl ha passat på månen, ljusblåa jeans som är höga i midjan och mjukisbyxor med knäppning vid sidan av benet. Folk såg ut som att de skulle på disco var och varannan dag, med accessoarer som var lika speciella.
Igår kastades jag tillbaka till det ljuva 90-talet, och min barndom, när jag la på mig en mood ring. Eller humörring om vi ska tala svenska. Hittade på internet en nästan identisk ring som jag själv ägde för 20 år sen, och tyckte det var lika roligt nu, som då, att ha på mig ringen. Att se stenen ändra färg enligt humör, även om jag vet att det beror endast på temperaturen.
Men ibland passade färger riktigt bra. Som till exempel då jag var "hangry" (hungrig och stressad) vid butiken och stenen var svart. Efter att jag fått i mig mat så blev det blå och fin igen.
Så innan jag går in på vetenskapen och varför färgen ändrar färg, så kan jag ta och berätta vad de olika färgerna betyder.
Svart: rädd, ångest, seriös, deprimerad.
Gul: distraherad, cool, försiktig,
Orange: stressad, nervös, blandade känslor.
Grön (mörkare): blandade känslor, hoppfull, rastlös.
Grön (ljusare): normal, på gång, känslosam, avundsjuk.
Blågrön: nöjd, motiverad, flirtig.
Blå: optimistisk, lugn, fridfull.
Mörkblå: riktigt ordentligt lugn, glad, kär, salig.
Lila: romantisk, sensuell, het(levrad).
Rosa: riktigt glad, kärleksfull, nyfiken.
Så hur kommer det sig att denna ring ändrar färg?
Egentligen är denna ring inte något som endast hör till 90-talet, utan blev till under 70-talet. Stenen som ändrar färg enligt temperatur/humör är egentligen flytande kristaller som reagerar på temperatur.
Ringen sägs fungera på det sättet att när vi är glada och kära så sprids värme i hela kroppen, även ut till fingrarna. Medan när vi är rädda eller ledsna så far all värme inåt till inre organen - och då blir ringen svart.
Så endera får man vara lite magisk och tro på att jag för tillfället är riktigt ordentligt lugn och salig - och ringen vet av det, eller så att mina händers temperatur gör ringen mörkblå. Jag känner mig i alla fall nostalgisk och fin i denna ring.
Du ska inte tro det blir sommar.
Jag kan inte var den enda som har fått nog av vintern nu. Som drömmer om vår, sommar och framförallt varmare väder utan all snö. Men trots hur jag längtar och väntar på den där våren, så har jag svårt att tro att all snö någonsin ska hinna smälta i tid. Det är ju så mycket, och min längtan är så stor.
Så idag tog vi, eller rättare sagt Fredrik, och hjälpte till våren lite på traven och slungade bort nästan all snö från vår enorma gård.
Jag kom mig till och med ut och njöt för fulla muggar av att se nästan 50 cm djup snö försvinna magiskt med hjälp av traktorn och slungan. Tyvärr kan jag inte infoga filmen jag filmade idag i detta blogginlägg, men om du klickar HÄR så förs du vidare till mitt instagram, där jag filmade när jag fick all snö slungad på mig.
Jag hade roligt, och det var en härlig känsla att efter att inte ha kunnat röra sig fritt på gården på flera månader, nu kunna röra sig obehindrat.
Efter att Fredrik slungat gården färdigt så var det dags att ta ut alla tre katterna, som följt med spänning från insidan när gården sakta men säkert fått mindre snö. Även de har inte kunnat röra sig fritt, och har istället för att gå på snön, nästan ålat sig fram när de ska ha gjort sina behov.
Här inspekterar Mr Fantomen, som fyller 11 år om mindre än en vecka, gården.
Som jag redan tidigare skrivit, så har nu katterna verkligen blivit en flock istället för enskilda djur som är tvugna att bo tillsammans. Alla tre håller sig nära varandra när de är utomhus, leker tillsammans och verkar ta hand om varandra på ett sätt de aldrig tidigare gjort. Och det värmer mitt hjärta.
Säkert läskigt för dem att ha flyttat till en ny plats med mycket större yta att röra sig på, men det har fört dem närmre varandra och på sätt även gjort dem tryggare i sig själva och varandra.
Under all snö hade vår tillfälliga trappa av lastpallar gömt sig, och den lyckades även Fredrik med traktorn hitta. Här väntar han på att få hjälp av mig att få lastpallen tillbaka på sin plats, men jag behövde ju bara ta en bild först.
Hittar du förresten katten Leila och Mohicana i denna bild?
Och nu, med en gård med betydligt mindre snö och mer yta att röra sig och andas på, så känns våren inte så där himla långt borta.
Du ska inte tro det blir sommar, ifall inte nån sätter fart.
Man pausar inte livet.
För exakt ett år sen isolerade jag sockeln i nio timmar i sträck, efter att dagen före vibrerat grunden inne i sockeln i elva timmar. Lite annat liv jag levde då, än jag gör nu, när jag får sova gott denna tid detta blogginlägg publiceras - i huset vi pausade våra liv för att få bygga.
Så här såg det ut för ett år sen.
Egentligen så tycker jag inte om det där uttrycket heller att man "pausar sitt liv" för att göra något, vare sig det handlar om husbygge eller småbarnslivet. Kanske livet ser annorlunda ut för en tid, men att "pausa" är det sista man kan kalla det.
Det är livet helt enkelt.
Och det var lika härligt då, som det är nu.
Jag älskar det här huset.
Har jag på sant inte bloggat någon om huset eller visat er bilder hur vi har det sen vi flyttade in? Nu får det bli ändring på det.
Så här sitter jag och låtsas som om ingenting hänt, och tänker nu visa dig lite nytt och sånt ni inte sett tidigare. Jag och Fredrik har trots allt hunnit bo här nu i två månader och en vecka, och huset börjar bli mer och mer inbott, och det börjar se ut som att någon faktiskt bor här.
Köket är nog en av mina favoritplatser i huset, om man inte räknar med soffan där jag nu ser på Kardashians och the Ellen Degeneres Show varenda dag.
Den öppna planlösningen i huset gör att det man riktigt känner hur det flödar feng shui genom en, och jag har börjat koka mer och mer mat. Allt hejmåt.
Det här är en närbild på något ni kanske inte sett?
Jag fyndade en stringhylla under tiden vi byggde huset, och när mamma var och hälsade på oss i början av februari så monterade vi upp hyllan på väggan.
Vi monterade stringhyllan på den plats jag en gång i tiden frågade er vad vi skulle göra av tomrummet på väggen. Istället för stora tavlor så har vi nu en snygg stringhylla med kärleksbilder av mig och Fredrik, och alla våra odlingar.
På hyllan hittar du mina gullrankor. Avokadoplantor och citronplantor, bambu, någon palm och elefantöra.
Och det här är utsikten om man står och lagar mat. Tycker det blev mycket behagligare i huset efter att vi fått in mycket grönväxter (tack alla vänner som shoppat till oss när vi hade inflyttningsfest), och nu har vi inte bara en, utan två, citronträd som ger oss frukt. Ett träd som ger små och sura citroner, och ett träd som ger oss enorma citroner som är så goda att det vattnas i munnen av bara tanken på citroner.
Ja, jag älskar citroner.
Vi eldar så gott som varje dag i huset, och det du ser i vår vedkorg är tyvärr det sista vi har nu innan vi får hemleverans med mer ved. Det jag har gömt undan på denna bild är katten Leilas pafflåda som hon har börjat sitta i om dagarna. Från att ha varit en katt som velat vara ute dygnet runt, om hon fått bestämma, så vill hon mest bara vara inne och mysa nu om dagarna. Hon tycker det är så mysigt här hemma.
Snart börjar vi få den där djungeln jag drömt om, när det börjar bli grönt i varje hörn av huset.
Nu är jag på jakt efter en matta vi kan ha i vardagsrummet. Och en puff, eftersom den nuvarande är sönder och det går inte att fixa den på ett bra sätt. Men var finns det förmånliga med snygga mattor? Eftersom vår soffa är närmare fyra meter bred så måste den vara enorm.
Så tips på bra sidor att shoppa mattor från mottages, tack! :-)
Jaha, här dök det tydligen upp en närbild på vår stringhylla då. Min älskade gullranka som en gång i tiden var små sticklingar en äldre dam gav till mig, och som väckte min intresse för grönväxter.
Bilderna av mig och Fredrik är från att vi blev tillsammans 2011, till för ett par år sen tillbaka. Borde kanske ställa till med en fotografering för att uppdatera bilderna av oss?
Och nu hamnade vi plötsligt till sovrummet, där vi har en snygg fikus som står på en lika snygg piedestal.
Vill du ha ett inredningstips av mig så är det att måla alla väggar i sovrummet så mörkt du bara kan få det (färgen ser ljusare ut på bild), för herrejee vad du kommer att sova gott. I två hela månader har jag nu somnat med detsamma jag somnat och vaknar upp utvilad.
Jag älskar det här huset. Tänk att vi byggt det helt själva. Helt otroligt.
Vill ni, så kan jag fotografera mera av hur vi har det och mera inredning och rum. Ska försöka göra det lite oftare än varannan månad.
Fjärilar i magen.
Det är en riktigt spännande månad på kommande. Förra året var det på grund av huset vi skulle börja bygga. I år är det på grund av mycket jag kommer att få vara med om.
Sånt som kommer att utveckla mig som person. Som kommer att kasta mig utanför min komfortzon. Som låter mig vara kreativ och som framför allt får mig utanför dörren för att uppleva nya saker och människor.
Förresten, ser ni något extra i månadens design? Jo, Mr Fantomen fyller 11 år! Helt otroligt!
Den tredje april fyller Fantomen år, och jag undrar om det är möjligt att lägga in en födelsedagsannons i Vasabladet för honom? Eller ännu häftigare; tänk om vi ALLA la in en födelsedagsannons med bild åt honom i tidningen. Tänk vad det skulle kunna glädja många personer av att se en söt katt i tidningen.
Nästa månad testar jag något nytt i min Bullet Journal, och det är att använda mig av färger när det kommer till att planera månaden. Alla har vi olika sätt att lära oss och memorera saker och ting, och jag tänkte se om detta är något som fungerar för mig, även om jag vanligtvis måste få göra något för att verkligen minnas det.
Har dessutom varit utan min habit tracker nu en tid och kom fram till att jag saknade den. Skillnaden nu är att jag inte kommer att hålla koll på tio saker eller fler under en månad, utan håller mig minimalistiskt till fyra saker. Hur ofta jag uppdaterar bloggen och mitt instagram konto (carloine heter jag där). Samt hur ofta jag yogar, med mål att yoga varje dag, samt hur många dagar jag klarar mig utan att spendera en cent.
Och nu är jag redo, april, för allt härligt som kommer att hända. Jag har en känsla att april blir en fin månad.
Hoppas på lika många riktiga fjärilar, och inte bara de i magen.
Drama. Igen.
Man vill ju försöka verka lite anständig när man ska skola in en ny person till arbetet, eller som idag – vara handledare till en studerande. Men den studerandes första dag blev lite väl dramatisk, då jag mitt i allt ropade ”FAAAAN, BILEN STYR INTE!”.
Och vet ni. Det var läskigt att mitt i allt köra en bil som på en sekund slutade lyda mig och som det istället kändes som om någon annan styrde. Eller rättare sagt, tryckte på bromsen med all sin kraft. Slapp med nöd och näppe till närmsta bilmekaniker, och den korta resan var minsann svettig. Med en kanske lika svettig praktikant bredvid som undrade vart tusan hon hamnat och vem det egentligen var som skulle handleda henne idag.
Varken höger eller vänster bakhjul rörde sig, så det är ju ett under hur jag kom fram. Kan ju säga att det dessutom luktade ganska bränt om bilen, så när jag lämnade över nycklarna till bilmekanikern såg jag framför mig hur det var sista gången jag såg röda faran.
Du vet, man får ju vara lite dramaqueen på måndagsmorgnar.
Under de fem timmarna som gick hann jag:
1. Sörja röda faran,
2. hinna tänka tanken på att köpa en ny bil,
3. få ångest över alla pengar man skulle behöva lägga ut på en ny bil,
4. se bilder på x-antal farmare som kollegorna tyckte jag skulle skaffa mig, och
5. fantisera om alla hundar jag skulle ha i bakluckan i den nya farmaren. Mina kollegor tyckte att barnvagnar går lika bra att ha i bakluckan.
Sen pep det till i telefonen:
Bilmekanikern: ”Bilin klar” (ba man får det viktigaste sagt så räcker det väl?)
Ja ba: ”Wohoooo! Va fejlast an?”
Bilmekanikern: ”Vaijran va nog fast täiji”
Ja ba: ”Tack. Halleluja.”
Bilmekanikern: ”Halleluja!!”
Så. Det var måndagen som började som en klyscha, för det är väl måndagar då allt som kan gå fel går fel? Trots allt drama, så slutade allt med att jag blev salig, och får hoppas att resten av veckan hålls lite lugnare.
Nu får det banne mig bli vår, för min bil verkar inte tycka om vintern. Alls. Inte jag heller.
Ni har ju hunnit vara med om alla gånger jag besiktat bilen, den gången den fick körförbud och när den trodde jag var en tjuv och vägrade låta mig lyssna på radio - så tänkte ni lika gärna kunde följa med på denna resa.
Glutenfri pizza med ostfyllda kanter (recept)
Förutom sushi, hamburgare och caesarsallad så finns det ännu en maträtt som är mig väldigt nära hjärtat; pizza. Men på grund av min celiaki och det faktum att det finns få restauranger som klarar av att göra en god pizzabotten, och den frusna glutenfria pizzorna smakar paff, så är det länge sen jag har kunnat njuta av en riktigt god pizza.
Tills nu.
I fredags bakade jag och Fredrik våra egna pizzor, och jag lyckades göra en riktigt god pizzabotten, och har nu levt på pizza hela helgen. Nästan så jag tänker göra detta till en tradition. Dessutom lyxade jag till pizzan med att göra ostfyllda kanter. Så otroligt gott!
Under bilden delar jag med mig av recept på degen, som räcker till två stora glutenfria pizzor.
Japp, jag är typen som vill ha ananas på pizzan.
Ingredienser:
Deg:
1 1/2 dl ljummet vatten
1/2 pkt jäst (25 g)
2 msk olja
1/2 tsk salt
4 dl valfri glutenfri mjölmix
Rör ut jästen i det ljumma vattnet. Endera använder du händerna, som Fredrik, eller en gaffel som mig (för du har lackat naglarna några timmar före och tror fortfarande att de inte går att använda). Lägg till oljan och saltet, och sedan är det dags för det roliga. Mjölet. Rör ner mjölmixen och börja knåda.
Här får du dock glömma dina vackra naglar, och riktigt arbeta degen så den blir fin och som du föreställer dig att pizzadegar ska se ut. När den är mjuk och fin så får den vila en stund under duk. 15 minuters vilopaus räcker bra.
När degen jäst till sig i femton minuter, blir det dags att lägga ugnen på 225°. Gäller ju att man är förberedd.
Dela degen så det blir två degklumpar, och börja arbeta ut dem till någotsånära runda pizzor. Här upptäckte jag skillnaden mellan min och Fredriks pizzor, eftersom hans deg med gluten behövde lite mjöl för att underlätta arbetet. Min deg behövde inte mera mjöl. Kavla ut degen supertunn och börja sedan fylla den med livets goda.
De ostfyllda kanterna får du till genom att lägga ost nära kanten av pizzan och sen vika över kanten och trycka till så den hålls på plats. Superenkelt.
Du får hålla koll på när pizzan är klar. Typ femton minuter, ungefär, tar det.
Fyllning:
Precis allt vad du vill ha och tycker om. Jag gjorde en väldigt vanlig pizza med tomatsås, ost, skinka, tonfisk, räkor och ananas. Nästa fredag kanske jag lägger till lite bacon. Mums!
Mitt motto när det kommer till pizza är att det inte kan bli för mycket av det goda, så släng på allt gott ba och njut av maten.
Påskbrasor i Österbotten
Tycker du det har varit dålig information om och var det kommer att brinna påskbrasor till helgen? Nå, här är jag för att rädda din påsk. Här är alla påskbrasor i Österbotten.
Sen jag var liten så har jag alltid älskat att se på påskbrasor, och hoppas det är en tradition som kommer att fortsätta i all evighet. Därför har jag nu snokat fram var det kommer att brinna påskbrasor, och kommer även att behöva lite av din hjälp.
Vet du av en påskbrasa som kommer att brinna den lördagen den 31.03.2018, och den inte finns med på listan under bilden? Skriv en kommentar, så lägger jag till den i listan av alla påskbrasor.
Hoppas du får en fin påsk och får njuta av att se på vacker eld, äta en eller tre grillade korvar och dofta så där härligt av rök samtidigt som det rusar runt ungar utklädda till påskhäxor, höga av socker.
Påskbrasor i Österbotten
(i alfabetisk ordning)
Bergö UF, klockan 19:00.
Bertby, klockan 19:00.
Bjurbäck, klockan 19:30.
Gerby, Bock's Corner Brewery, klockan 18:00.
Härkmeri ungdomslokal, klockan 18:00.
Iskmo-Jungsund UF, klockan 19:30.
Jeussen sportplan, klockan 19:00.
Kaskö, klockan 19:00.
Kärklax lokalen, klockan 19:00.
Lappfjärd byaförening, klockan 18:00.
Markby, klockan 19:00.
Merjärv byahem, klockan 19:00.
Molpe UF, klockan 18:00.
Norra Vallgrund UF, 18:30.
Pensala, klockan 19:30.
Replot hamn, klockan 19:00.
Skaftung UF, klockan 18:00.
Strimman UF, klockan 19:00.
Socklot, klockan 19:00.
Tölby hembygdsförening, klockan 18:30.
Vallvik, klockan 19:30.
Vestervik, Vestervikstranden, klockan 19:00.
Ytterjeppo danspaviljong, klockan 19:00.
Yttermark skola, klockan 19:00.
Skriv en kommentar för att tipsa om en påskbrasa som inte finns med på listan. Dela gärna blogginlägget med dig för att informera resten av schacket var det finns brasor att njuta av.
Snygghetsfilter vs. verklighet.
Smalare ansikte. Jämnare hudton. Större ögon. Då är jag snygg.
Ja, om du frågar min telefon. När jag för några månader sen (kan lika gärna börja bli snart ett halv år sen, tiden går så otroligt snabbt) köpte min nya telefon så hade jag knappt något val. Första gången jag startade kameran så bad den mig att bestämma hur mycket snyggare jag ville vara. "GÖR VACKRARE" och så visade den mig hur jag skulle bli snyggare i ett huj.
Idag kan jag knappt scrolla igenom ett instagramflöde utan att se vartannat ansikte som ser precis likadant ut som min telefons kamera vill att jag ska se ut.
Är det inte lite tråkigt hur vi inte längre ser varandra och oss själva som de vi är? Utan filter. Ja, såvida vi nu inte går utanför dörren för att se på människor i verkliga livet.
Men måste man vara så vacker hela tiden? Perfekt? Likeable, om vi ska vara lite internationella av oss.
Det är ju klart att man vet att verkligheten ser helt annan ut än alla filter som lyckas förändra sitt utseende i några tryck, men när majoriteten använder sig av detta snygghetsfilter så gör det att man själv funderar en extra gång innan man publicerar en bild som kanske visar en finne på hakan, och inte bara en, utan tre påsar under ögonen.
Men jag publicerar alltid, för jag vet hur lättad och glad jag blir av andra som vågar visa sig lite så där imperfekta och samtidigt perfekta på samma gång. För när vi vågar vara oss själva och kasta ut oss i världen, precis som vi är, med hjärta och känsla, då gör vi samtidigt någon annan glad.
Sak samma då hur vi ser ut. Vi är trots allt lika mycket värdefulla och älskvärda ändå.
Med snygghetsfilter till vänster, och utan till höger. Föredrar mig själv utan filter alla dagar i veckan. Ja, förutom det där filtret på facebook-appen som gör att man mitt i allt har en katt på huvudet, då väljer jag det.
Men ja. Dagens tips från mig är att: publicera en selfie, utan filter, och le.
Vi är alla vackra när vi ler.
Dagens viktigaste kom ihåg:
Om jag häromdagen ville påminna dig att komma ihåg att du är värdefull och älskvärd, nå då vill jag påminna dig idag om att
ställ om klockan. Eller se till att din telefon sköter om det åt dig.
Även om jag önskar att vi redan skulle ha slopat det här med att ställa om klockan fram och tillbaka så är det tydligen ba att acceptera att det blir sommartid i morgon och en timme försvinner ur vårt liv. Ba sådär.
Hoppas ni får en fin kväll, och god fortsättning på kvällen. Kram på er.