blogghedaear

Visa alla inlägg skrivna 2018

Jag gör som ni bad mig: njuter.

Skrivet av Caroline Eriksson 14.01.2018

Låter kanske lite knasigt, men jag har alltid tyckt om att flytta. Det har varit så spännande med tanken på något nytt, en nystart. Ändå tar den här dagen priset. Kanske för att jag vet att det här är, förhoppningsvis, den sista flytt jag får göra. Klockan hann knappt så tolv idag när jag var redo att åka hemifrån. Kastade på mig kläderna och åkte iväg till svärmor, där vi förvarat alla pafflådor med våra nya möbler, för att tjoa: 

"Nu ska jag flytta!". 

 

Och i nio timmar har vi nu hållit på. 

Jag har byggt ihop nästan alla möbler vi köpt, men ännu återstår det att montera ihop den nyagamla sängstommen (som var ett suveränt loppisfynd), sex matstolar och mitt nya skrivbord till kontoret. Det är väl det här som tar tid, men det får göra det, för jag har inte bråttom. 

 

Istället gör jag som alla ni underbara bloggläsare bad mig att göra: njuta. Njuter av att få pyssla i mitt hem. Ligger mellan varven ner på min fyra meters långa soffa och beundrar utsikten. 

Hem, ljuva hem.

 

I morgon har jag planer på att köpa ljusrosa rosor till huset och börja fotografera lite bilder åt er. 


Skapa ett hem man vill komma hem till.

Skrivet av Caroline Eriksson 14.01.2018 | 2 kommentar(er)

Jag har nog aldrig varit den som varit intresserad av inredning. Min inställning till att pryda ett hem har varit att "man tager vad man haver och gör det bästa av det". Men när vi började bygga hus så tände det en gnista inom mig, som nu brinner för fullt. Jag vill inreda hela huset från golv till tak och skapa en stil som har en röd tråd genom sig. 

Jag vill skapa ett hem man längtar att komma hem till, och som är (förutom jäkligt snyggt) funktionellt.

 

Och det är väl något man inte får till på en dag, eller ens ett år. Att inreda och skapa sitt hem, precis som man vill ha det, är något som tar tid. Som får ta tid.

Ändå har jag lyckats hitta och klickat hem en stor del av alla våra möbler. De vi har här i lägenheten är för mörka och passar inte till vårt nya liv i huset, så vi unnade oss med att köpa allt nytt. Jag är ju expert på att fynda och pruta, så det har inte påverkat vår budget på det viset. Vi är fortfarande långt under vår budget, om någon undrar hur det är ställt med ekonomin.

Och har jag gått runt och sagt åt alla att när man bygger så ska man bara välja det som man verkligen vill ha. Det som skapar någon slags känslorus i sig, så var det dags att följa sitt eget råd.

 

Igår städade jag hela huset, med hjälp av svärmor som tvättade våra enorma fönster. Känslan var obeskrivlig när man kunde sätta sig ner på golvet, dra med fingret över golvet och inte få damm på sig. 

Jag har skurat huset från golv till tak, och nu doftar det ljuvligt av citron.

 

Och idag är dagen då vi börjar bära in alla möbler. Jag kommer att spendera dagen med att montera vår fyra meters soffa, soffbord i marmor och tv-bordet som har det gulliga namnet Hugo. Herregud så spännande och kul!

 

IMG 0452

IMG 0451


En underbar egenskap du kan ha.

Skrivet av Caroline Eriksson 13.01.2018 | 1 kommentar(er)

Det finns de som menar att livet på internet inte går att jämföra med det verkliga livet. Att det inte har någon betydelse eller gör någon skillnad. Jag vill påstå motsatsen.

För igår var det ni, alla vänliga själar på internet, som gjorde gårdagen ännu bättre även om helgen redan startat på bästa sätt. Alla ni som tog er tid att skriva grattis, trycka på hjärtat och som var glad för min och Fredriks skulle att vi nu får ta vårt pick och pack för att flytta till vårt alldeles egna hem.

 

Medan jag gick runt i huset och skurade takpanelen så plingade det till i min telefon non stop. Varenda en av er som tog er tid att skriva gratulationer till mig och Fredrik gjorde det så mycket roligare att städa upp i huset. Som för övrigt  doftar citron nu. Hela mitt hjärta bubblade av glädje, för det kändes som att jag plötsligt hade hur många vänner som helst som kände glädje tillsammans med mig.

Och att kunna känna glädje med och för en annan människa, det är en underbar egenskap man som människa kan ha.

 

Tack alla underbara människor. 

Idag fortsätter jag att dammsuga och skura upp i huset. Planerar att spela musik på högsta volym, sjunga och dansa samtidigt som huset så småningom blir redo för oss.

 

IMG 0439


Kommunen granskade huset, hur gick det?!

Skrivet av Caroline Eriksson 12.01.2018 | 19 kommentar(er)

Jag förvånade mig själv genom att inte alls vara nervös för den här dagen, trots att det som hände idag är kanske det viktigaste och mest avgörande när det kommer till att bygga hus; granskningen av huset, som görs av kommunens byggnadsinspektör.

 

Hade det varit jag, så hade jag godkänt huset för länge sen. Men nu har jag ju inte skolat mig i flera år för att bedöma andras hus. Jag har bara byggt ett hus, och det räknas inte. Så när klockan slog 13:00 idag så körde byggmästaren (typen som har ansvaret om jag och Fredrik gjort fel) in på gården, och en stund senare kommunens byggnadsinspektör.

 

Så vad hände? Har vi gjort alla rätt? Får vi flytta in?

Nå, det som hände var att jag tog med karlarna på en husesyn. Även de, som alla andra, tappade halvt hakan när de såg mitt snygga wc. Det som alltså har varit mitt "hemliga rum", som ingen fått se. Funderar ännu på om jag ska låta rummet vara en hemlighet tills efter husvisningen, eller om jag ska börja fotografera det med detsamma vi flyttat in. Jag gav dem alla protokoll som ska ges (pappersarbetet tar aldrig slut), och vi tog ett ärevarv runt huset för att se hur det ser ut där. 

Vi har nog gjort alla rätt och allting fungerar som det ska i huset,

och vi får flytta in.

 

Jipppiii! Bättre start på helgen kunde man inte få!

 

IMG 0398

 

Så ja, det blev lite hastiga ryck här på bloggen från att inte ens ha visat er en enda golvlist, till att nu ha ett fullt beboeligt hus som bara behöver städas lite i.

 

Om någon undrar vad jag ska göra i helgen, så tänkte jag flyttstäda hela huset. Börjar med att skura taket. 

Dessutom, orkar någon skriva "Grattis!" i kommentarsfältet så skulle det göra mig glad. Det här med att bygga hus var sist och slutligen inte så jobbigt, men jag och Fredrik är värd alla gratulationer man kan få, FÖR NU FLYTTAR VI.

 


Vad är det för spår jag har sett?!

Skrivet av Caroline Eriksson 12.01.2018 | 3 kommentar(er)

När jag såg vargspår vid isen för några år sen, så var det ingen som trodde på mig. Hur skulle en stadsflicka känna igen djurspår? ”Det är säkert en hund” och ”Det är nog varulvsspår” var kommentarerna jag fick. Nå, gissa om inte det var den största nyheten i Österbotten dagen efter, då en man sett och fotograferat en varg inte långt ifrån jag såg spåren?

 

JAG HADE RÄTT.

 

Nå, igår fick jag se spår igen, men inte från en varg denna gång. I skogen fanns det tassavtryck, så jag fotograferade ett av alla spår med min hand bredvid. Laddade upp bilden på facebook och plötsligt blev det samma visa igen, som för några år sen. Vissa pratar om hundar. Andra talar om varulvar.

Men det finns även de som tror samma som mig, och nu lutar det som att jag och Fredrik har ett lodjur vid huset. 

 

Eftersom vi byggde huset vid en skogskant, så betyder det att man har skog bakom sig som är så stor att man snabbt skulle villa bort sig. Ja, tills man endera dyker upp vid Dermoshop i Korsnäs eller någon skogsbilväg som alltid slutar i en rondell mitt i skogen. Och som alla vet så finns det djur i skogarna. Många djur man aldrig kommer att få se, annat än spåren av.

Och mitt i allt är det ett lodjur som har sin stig in mot den stora djupa skogen, kanske är det en varulv.

 

Förhoppningsvis får vi aldrig veta, för då kommer jag att ha husarrest åt alla katter för all evighet. Alternativt kommer jag att starta och avsluta varje dag vid huset genom att stå vid skogskanten och skrika som Ronja Rövardotter och hennes vårskrik, för att skrämma bort eventuella rovdjur.

 

26240018 10155724043073880 6052074723424162745 o

 

Ps. Jag har youtubat fram lodjurets läte, och det lät EXAKT som det mystiska ljudet jag hörde i skogen för ett par veckor sen. LODJURET! (och inte kossorna som bor en bit ifrån oss, för jag vet hur de låter)


Rekord på att hålla sig vaken?

Skrivet av Caroline Eriksson 11.01.2018 | 1 kommentar(er)

Det hände något; jag arbetade natt. Och efter att ha varit vaken 22 timmar i sträck, varav 10 av dem var i arbetets tecken så slocknade jag med detsamma jag la huvudet på kudden i morse. Hade planerat att sova till minst 15:00, då Fredrik skulle komma hem från arbetet, men vaknade fem timmar senare med Mr Fantomen som stod på min bröstkorg och glodde mig rakt i mina nyvakna ögon.

Han skulle ut och jag skulle stiga upp. 

 

Sen dess har jag gått halva dagen halvt som en zombie, ätit ärtsoppa med korv till frukost/lunch/middag och hjälpt Fredrik med det sista vid huset. Dessutom upptäckte jag något riktigt otroligt spännande, och lite skrämmande, men det får bli morgonbittis blogginlägg. Nåt måste ni vänta på, och något måste jag ju skriva om.

 

Men det här var en kort uppdatering om mina två senaste dygn. Jag är fortfarande chockad över hur nattarbetet passar mig, trots att jag inte sov så länge idag. Kanske var jag inställd på att svänga om dygnet med detsamma, eftersom det endast handlade om en natt nu. I somras när jag nästan bara arbetade natt sov jag ju till tre och fyra om dagarna, trots sommarens solsken, och då kunde jag ha fortsatt i en evighet. Eller tills kroppen behövde rutiner på nytt.

 

Hur som haver. Den här bilden fotograferade jag idag, och den får representera dagens känsla. Dessutom är detta något som jag aldrig sett förr: Mohicana och Leila centimeter ifrån varandra, utan att fräsa eller klösa varandra! Kattställningen för dem tillsammans som en äkta familj. Underbart!

 

IMG 0338


Förbereda en katt för flytt.

Skrivet av Caroline Eriksson 10.01.2018 | 1 kommentar(er)

Jag har under min livstid flyttat så många gånger att jag inte längre håller koll. Med katterna har jag hunnit flytta fyra gånger, och nu blir det deras femte och slutgiltiga flytt.

Och kanske var det lättare att ta sitt pick och pack och flytta när man var yngre. På något sätt känns det som att varje år för med sig lite av med sunt förnuft, lite mer eftertanke. Mer planering och förberedelser.

 

Förut har jag ba placerat all min egendom i bananlådor och lagt katterna i en väska och åkt. Tänkt att allt fixar sig, och inte tänkt en tanke på att googla hur jag bäst gör en flytt så smärtfri för en katt. Och när man väl googlar så verkar det vara en hel vetenskap hur man kan göra det bäst för sin katt. Allt från att torka deras mun med en handduk och strö deras doft i nya huset, alternativt köpa ett feromon-medel och spraya det överallt.

Man ska vara lugn och låta allt ta sin tid och tusen saker till man måste tänka på.

 

Eftersom jag nu är äldre och klokare, har jag redan nu börjat förbereda katterna för flytt.

Jag har inte och tänker inte köpa något syntetiskt feromon medel, men tänker att lite sunt förnuft och något hemifrån till det nya hemmet kan ge katterna lugn och trygget. Fantomen har t.ex besökt huset flera gånger och hittar till framdörren utan problem. Dessutom har jag diskuterat med alla katter om att de ska flytta. Att allt blir bra. Tänker att de förstår nog vad jag talar om.

Dessutom har jag köpt en kattställning, och det är det som ska följa med till huset.

 

kattstallning 1

 

Aldrig under hela deras livstid har jag haft en ordentlig kattställning åt katterna. Men nu när vi flyttar så har vi tänkt ha in katterna minst två veckor, och för det så behöver de något att avreagera sig på. 

 

Eftersom jag alltid tyckt att kattställningar endera är för dyra eller fula, så tog det emot att tänka tanken att köpa en sån till huset. Det ska ju både kännas som att kattställningen gör sin nytta samtidigt som den smälter in i inredningen. Nå, efter att ha googlat runt så fann jag till sist en som både var snygg och på 50% rabatt.

 

kattstallning 2

 

Igår fick jag den på posten och funderade hur en liten smal låda ska bli en ställning med flera plan och 90cm som höjd. Men tänkte att om jag klarar av att bygga ett hus så ska en kattställning inte vara något problem.

 

kattstallning 4

 

Det tog två avsnitt av The Big Bang Theory, så hade jag byggt ställningen klart. Kanske doftade den lite väl nyproducerat eller så är det så att katter föredrar pafflådor framför lyxiga kattställningar, men kände mig lite förolämpad när Mohicana doftade på ställningen för att sekunden senare lägga sig ner i en pytteliten pafflåda bredvid.

 

kattstallning 3

 

Men idag går det betydligt bättre. Alla tre katterna har utforskat kattställningen. De har till och med förstått att man kan klösa bäst man vill på ställningen och leka med den där lurviga bollen som hänger från högsta plan.

 

Kanske man sist och slutligen inte ska göra en flytt, eller något annat, svårare än det är. Sist och slutligen är väl katterna nöjda så länge vi är glada och ger dem god mat.


Artikeln om mig är ute nu! Läs!

Skrivet av Caroline Eriksson 09.01.2018 | 3 kommentar(er)

Skrev ju i slutet av förra veckan att jag blivit intervjuad, och nu på Svenska Yle ser man nu ett snyggt och bekant ansikte. MITT.

 

39 4546215a4f906329ba6
Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth

 

Klicka på bilden eller HÄR för att läsa den fina artikeln och mig och min bullet journal.

Jag tycker det är lite lustigt och roligt att det har blivit en sån uppsving med bullet journals, och hoppas att fler ska finna att detta är ett sätt som passar dem. Visst, det är nästan samma som att ha en helt vanlig kalender, men med en bullet journal får du större möjligheter att vara kreativ och komma på lösningar i vardagen. 

Du kan starta och pausa precis när du vill, för att sedan fortsätta igen. 

 

Något jag lärt mig från min bujo är att acceptera att allt inte alltid går som man vill.

Till exempel: är man halvt perfektionist och inte presterar som man önskat, även om resultatet är hur bra som helst, så blir det lätt att man hakar upp sig på det. Minns fortfarande den där tjejen som inte fick högsta betyg i ett prov, även om det var mer än godkänt, och gjorde om hela provet ba för att få bättre siffra på ett papper. (Obs, här skriver jag inte om mig själv. Jag har alltid varit tacksam om ett prov gick igenom.)

Visst finns det stunder då jag kan känna igen mig i den tjejen, och istället för att göra om ett prov ba riva ut en sida ur min bullet journal. Men istället får jag;

1. Finna en kreativ lösning att fixa till sidan, eller..

2. Acceptera att det inte gick som jag ville och sedan fortsätta på nytt blad. Som i livet. 

 

Så dagens visdomsord från mig är: Läs yles artikel, för det är mycket tid bakom den och jag är faktiskt nöjd med bilderna Ann-Catrin fotograferade av mig. Och andra visdomsordet är att släppa den där perfektionisten inom dig, och var istället nöjd med den du är. 

 


30 dagar av yoga.

Skrivet av Caroline Eriksson 09.01.2018 | 3 kommentar(er)

Det har redan gått dåligt med mina nyårslöften.

Jag har ännu inte umgåtts mer med vänner, men talade förvisso en bra stund i telefon igår med en vän. Det är ju framsteg. Fotograferar ungefär lika mycket som jag gjorde 2017, och skräpar som man vanligtvis gör när man bor i ett radhus. Tror det är först när vi flyttat då den förändringen verkligen kickar in.

 

Men jag har inte yogat en enda gång sen jag skrev ner mitt nyårslöfte om att yoga minst två gånger per vecka. Ja, jag vet. Det har bara gått en vecka sen det blev ett nytt år, men jag hade förhoppningar om att jag ändå skulle börja på med detsamma. 

Så för att riktigt kicka igång det nya året och finna mitt yoga flow, så har jag nu gjort ett uppslag i min Bullet Journal där jag ska göra yoga i 30 dagar i sträck.

 

Obs! Lägg märke till Mr Fantomen i videon. :-) 

 

Eftersom ni verkade gilla min senaste video, där jag gjorde mitt uppslag för alla böcker jag ska läsa under året, så filmade jag även när jag gjorde detta uppslag. Hoppas ni gillar denna video också. :)

Vill ni vara riktigt snabba med att se de filmer jag gör och publicerar, "make sure to hit the subscribe button" för att citera andra youtubers. 

 

BulletJournal 30daysofyoga 1

Så här ser alltså mitt uppslag om "30 days of yoga" ut. På vänstra sidan är det några av mina favorit-yogaposer, och till höger har jag en kalender med alla trettio dagar, och namnet på videon jag ska följa.

 

Jag kommer att göra en gammal yoga utmaning som finns på youtube, och det är Adriene jag ska följa. De flesta av de videos och övningar jag ska göra är trettio minuter långa, och jag tycker det är en passlig tid. Jag har inte sett en enda video än, för jag vill bli överraskad, men tyckte att de flesta av videorna hade vackra namn, och därför valde jag hennes yoga challenge av alla som finns på youtube.

 

BulletJournal 30daysofyoga 4

 

Ofta när jag yogar så sker det lika mycket inom mig, som på utsidan. Det är som meditation i rörelse där jag ofta kommer till fina insikter. Mest om att jag, och du, duger som vi är. Och att vi kan mer än vi tror, så länge vi vågar prova på. Ska bli intressant att se vad jag kommer fram till under de trettio dagarna jag yogar.

 

Några av mina favoritrubriker från alla övningar jag ska göra är:

- Ease into it.

- Forget what you know (OBS! Inte nu att man ska börja ta och bli glömsk, men att det kan vara bra att komma ur gamla vanor och finna nya sätt och ögon att se världen på.)

- Joyful home practice.

- Freedom & forgivness (går hand i hand).

- Dancing warrior sequence (ser framför mig hur jag trippar runt i nya huset som en dansande krigare, oberoende vad yoga-övningen egentligen vill att jag ska göra.)

- Find what feels good. 

 

BulletJournal 30daysofyoga 3

 

Och det är den sista rubriken som får mig att göra det här. Jag, som aldrig har funnit någon lycka i att röra på mig, fann den i yogan. Man ska göra det man mår bra av, det som känns bra. 

 


Här kommer alla känslorna på en och samma gång.

Skrivet av Caroline Eriksson 08.01.2018 | 3 kommentar(er)

Jag sa upp lägenheten häromdagen och det, gott folk, skapade en känslostorm inom mig. När jag slog in telefonnumren till hyresvärden så förstod jag att det skulle bli verkligt. Vi ska flytta.

 

Allt känns roligt, samtidigt som jag vet att de närmsta veckorna kommer att vara lite kaosartade. Det är ju inte bara så ”bara” att flytta från ett ställe till ett annat, och allt en flytt innebär.

Det ska (här kan du hoppa till nästa stycke om du inte vill veta vad som måste göras) städas inomhus och utomhus vid både platserna, montering av nya möbler, hitta nytt hem till våra gamla möbler, ringa runt och göra flyttanmälan, köpa postlåda, fixa sophämtning, köra till Stormossens upphämtningsplats med skräp, köpa en sopis att ha på gården och säkert mycket mer jag glömt bort.

Känner att jag nu får ta och fixa ett nytt uppslag i min bullet journal med allt som ska göras, så kanske jag slipper nätter då jag ligger och tänker på allt som ska göras, men som man inte kan göra för att klockan är tre på natten. Då ska man sova.

 

Dessutom ska det vara husvisning och även det, gott folk, har jag blandade känslor för. Jag vet att det inte är jag som ska hålla i trådarna, utan istället ha andra att visa upp huset. Men det känns ändå konstigt hur det under hela byggtiden knappt varit någon och tittat till huset eller mig och Fredrik, och nu plötsligt ska huset fyllas av kända och okända människor som ska se på vårt arbete.

Vårt hem.

Har vi dessutom hunnit flytta då det är husvisning, ska katterna bort över dagen, så de inte blir livrädda och funderar vart tusan vi fört dem. Min plan är att katterna ba ska ha lugn och ro, medan jag sitter på en stol och glor på varenda en som tittar till huset.

 

Börjar ni förstå att det är mycket som kommer att ske nu?

 

Trots allt så känns det bara bra i hjärtat. Det är ju det här vi arbetat för nu sen juni (då det faktiskt började hända något på insidan av huset) förra året. Det vi har längtat och drömt om. Knappt sju månader har gått och nu är vi redo att flytta in.

Crejzit.

 

 

Nu är det början på något nytt, och mitt hjärta bubblar av lycka.

Vi gjorde det bra, jag och Fredrik.

22179993 10155444700928880 1783728399177397207 o