bloggheader4

Visa alla inlägg skrivna januari 2019

Det bästa och sämsta med denna månad

Skrivet av Caroline Eriksson 31.01.2019

Och vips så var första månaden av det nya året över. Hann du med? Eller känner du som jag, att det känns som om tiden har gått något oerhört snabbt, samtidigt som det känns som om det varit den längsta tiden någonsin. Även om jag har mest positiva och härliga känslor från denna månaden, så tänkte jag dela med mig av det bästa och sämsta från årets första månad.

Om jag kommer på mig själv nästa månad med att reflektera över tiden som varit, så blir det här en återkommande grej på bloggen. Annars får du ba ta och njuta av denna lista med "highs and lows" från månaden som varit.

 

Länkarna i blogginlägget (3 st) tar dig till blogginlägg jag skrivit och som är relaterade till det jag skriver om nu. Okej. Nu börjar jag berätta vad jag har tyckt om och inte tyckt om denna månad.

 

 

DET SÄMSTA DENNA MÅNAD

Strömavbrottet som varade i 44 timmar.

Känns helt otroligt att det faktiskt var denna månad som vi fick testa på att leva utan el i 44 timmar. Känns mer som om det var en mer avlägsen tid sen. Typ, för flera år sen. Tror dock inte att det strömavbrottet som året började med är något som någon kommer att glömma i första taget.

Min hälsa.

Inte psykiskt, men fysiskt har jag varit helt dränerad på energi. Trött och snorig. Tack och lov så har det inte påverkat humöret, och jag har varit lika glad som jag velat vara. Sen tänker jag att det har väl varit kroppen sätt att försöka säga något åt mig, typ att ta det lugnare, och jag känner mig i frid med att det kommer och blir bättre. Det kunde alltid vara värre.

Dumma typer.

Därför det är så ute att vara elak 2019. 

 

"Bara det att jag har lyckan att få bo just här,

med kärleken i mitt liv,

är det bästa som finns." 


DET BÄSTA DENNA MÅNAD

Det vackra vädret.

Jag har blivit medveten om mig själv att jag av någon anledning gärna minns det där skitvädret. Och det får en att minnas tillbaka med en lite snedvriden bild av hur vädret faktiskt har varit. Men nu ska det bli ändring! Trots att det varit kallt ett par dagar denna månad, så kommer jag inte att minnas de dagarna, utan istället dagarna som denna. Med sol, perfekt temperatur (runt 7 grader på minus är helt okej) och en vindstilla dag då man vill gå ut frivilligt. Det är det vädret jag minns från den här månaden.

Våra nya gardiner.

Efter julen med våra röda gardiner, så längtade min kropp och själ efter mer färg i tillvaron. Beställde efter ett par guldiga gardiner från Jotex, och känner att de ger och gör så mycket för känslan i hemmet.

Hemmet och kärleken.

Bara det att jag har lyckan att få bo just här, med kärleken i mitt liv, är det bästa som finns.

Lugn och ro.

Vet inte om det har med åldern att göra, men jag har blivit så cool. Känner mig lugn i kroppen och sinnet, och tänker att de mesta löser sig till sist.

God sömn.

Tack vare att jag har varit så slut fysiskt har jag sovit som en kunglighet. Gott alltså.

Ljuset.

I skrivande stund är klockan är halv fem, och det är fortfarande så ljust och härligt utomhus. Det är underbart.

 

caroline.31.01.2019 01

Idag har jag kastat snö omkring mig.

 

Nu ser jag fram emot att se vad februari har för överraskningar med sig. Känner mig *ta i trä* piggare och mer redo än någonsin för detta år. Nu ska jag pussa på min kärlek, och laga god mat. Ha en underbar kväll.

 

Vad är dina bästa minnen från denna månad?

 


Något väckte oss 02:00 inatt!

Skrivet av Caroline Eriksson 31.01.2019 | 1 kommentar(er)

Vanligtvis brukar jag vakna av att Fredrik vill att jag ska svänga på mig, i hopp om att jag ska sluta snarka eller att han ska hinna somna innan jag drar igång med snarkandet igen. Inatt vaknade jag av att han sa något till mig, men reagerade på att det var längre än meningen ”sväng på dig”.


Vad det var Fredrik ville ha sagt var obegripligt, eftersom jag hade i öronproppar. Kanske inte det bästa att starta en konversation med någon som har öronproppar mitt i natten, men Fredrik verkade på hugget att tala och han fick en reaktion från mig.

”Va?”, sa jag yrvaket och tog ut en öronpropp.

”Någon katt är arg vid dörren” upprepade sig Fredrik, och jag steg upp ur sängen per automatik. För bara några nätter sen hade Fredrik sagt åt mig på morgonen att han hört nån av våra katter vara riktigt arg åt någonting mitt i natten, och jag hade tänkt att det bara var spöket eller någonting annat. Nu skulle jag ha en chans att se vad det var som väckte katterna och Fredrik mitt i natten.

 
Gick först till framdörren och muttrade att ”här är ju ingen katt”, tills jag insåg att vårt hus har fler än en dörr. Det som var den ”arga katten” var Mr Fantomen som satt vid terrassdörren.

 

fantomen.31.01.2019 01


Eftersom det här var prick två på natten så var det ganska mörkt, men jag kunde urskilja Fantomen som satt uppburrad och glodde ut genom glasdörren till terrassen. Han skrek som en katt som var fem före att attackera, och jag visste att vad det än var, så var det något eller någon på andra sidan glasdörren som hade skrämt upp katten ordentligt.

Han skrek trots att jag stod bredvid honom och han fortsatte att låta om sig när jag la på terrasslampan.


Ingenting.

 
Högst troligt är det en av de frassar som springer runt här i området, och som inte får ha lyxen att vara inomhus om nätterna, som har suttit och glott in i vårt hus som någon värre obehaglig typ. Och som högst troligt sprungit sin väg när den har sett mig yra på från dörr till dörr inatt.

Jag förstår att Fantomen blir arg av att ha typer som inte hör hemma här på gården.

 
Fantomen lugnade ner sig till sist efter att han insett att vad det än var som skrämde upp honom hade gått sin väg, och somnade sedan gott om. Spännande tider på landet.

 


Om veganism, snön och vården som inte räcker till

Skrivet av Caroline Eriksson 30.01.2019 | 1 kommentar(er)

Dagarna rullar på, och innan man ens hinner blinka så har första månaden av året passerat. Istället för att tiden gör mig stressad över att inte hinna med, så känns det som en lättnad att det en dag kanske blir vår. Med sol, värme, grön gräsmatta och någon fjäril som flyger omkring.

Och samtidigt som jag drömmer om våren så inser jag att det enda som är självklart är det vi har nu, och att det enda jag borde känna glädje för är det jag upplever just nu. Du vet, vara närvarande i livet. 

 

Medan jag försöker vara närvarande och uppskatta vintern, så tänkte jag dela med mig av tre tankar jag har haft de tre senaste dagarna. Det är allt från mat, snö och vården som det fortsätter att storma om.

Hoppas du har och får en vacker dag.

 

 

VEGANSK MAT

Den här veckan försöker jag äta så vegetariskt som det går. Att gå och bli vegan när jag har höns som ger mig ägg varje dag, och den där gräddskvätten i mitt morgonkaffe som är så god, gör att jag inte vill testa på att äta en fullt ut växtbaserad kost.

Och ja, du läste rätt. Jag vill inte.


Men det betyder inte att jag äter kött precis varenda dag bara för att jag inte vill äta vegansk kost till hundra procent. Hela mitt frysfack är fyllt med veganska alternativ. Jag äter mycket sällan rött kött.

Men mycket av de veganska alternativen som finns att ta till passar inte för mig som har celiaki och en känslig mage. All vegansk kost passar inte för alla, och jag har inte hittat det som passar för mig. Än.

 
Det är superviktigt att vi alla börjar bry oss mer om planeten, och med det innebär det också att vi blir medvetna om våra sätt att leva och äta. Men jag tror inte att veganismen är svaret på alla världens problem. Till en viss del, ja. Men inte allt.

 
Igår åt jag en mycket god vegetarisk pasta, och kommer att äta det idag igen.

 

30.01.2019 1

 

SNÖN

Har någon i Petalax mätt upp hur mycket snö det fallit? Syns knappt att Fredrik körde runt med traktorn och snöslungan igår, eftersom det verkar ha fallit minst lika mycket snö sen dess. Kanske det börjar bli de där vintrarna igen som man hade som barn. Och kanske får dagens barn även bygga stora snökojor som man själv byggde när man var liten. Uppleva ”riktiga” vintrar och ”riktiga” somrar.

 

Själv försöker jag intala mig själv att det kommer att bli en vår, och att all snö hinner smälta innan sommaren. Även om det just nu känns som att det är så gott som omöjligt, när snön nästan går över fönstret i vardagsrummet. Det är väl tur att det är magiskt vackert.

 

30.01.2019 2

 

VÅRDEN

Det har stormat hårt om vården och privatisering av boenden, eftersom det sket sig rejält 80 kilometer härifrån. Man undrar om det är så här framtidens äldrevård kommer att se ut, i och med regeringens nya bestämmelser och drömmar.

 

Jag tror inte det sist och slutligen handlar så mycket om det är ett boende som är privat ägt, eller som sköts av kommunen. Jag tror att det handlar om de omänskliga krav på människan som ska vårda, personalbristen och det faktum att folk inte kan anställas eftersom det inte finns pengar att ta till. Och då ska fortfarande mer pengar sparas in på vården. Jag tror det handlar om högre chefer som bor utomlands, och som inte har något aning om hur läget är på avdelningen.

Jag tror det handlar om att det sist och slutligen är människor allt handlar om, och som ensam klarar man inte av allt.

 
Det är så sorgligt, och jag önskar att alla vårdare som just nu är i en situation där arbetsförhållanden är omänskliga, och där det är fara för ert och andras liv, vågar sätta ner foten. Jag önskar att alla politiker som nu vill fiska röster och ”åka ut på praktik” till ”vanliga människor” verkligen tar sig tid att besöka boenden. So klär på sig en uniform, arbetar minst en dag och se hur det är en dag i verkligheten. Det är inte så eländigt som man kunde tro nu efter de senaste dagarnas artiklar, men är en verklighet att något måste få en ändring. Åtminstone en liten glimt av solsken.

Att politikerna börjar inse hur viktigt det är att man verkligen börjar satsa på vården, istället för att spara in mer på något som redan har det fattigt.

 
De flesta av oss kommer att bli ”gamla” en dag, och vi blir bara äldre. Vilket ju är positivt, men innebär också att listan på de krav man ställer på en vårdare, och hens arbetsförhållande, måste uppdateras. Ska vi klara oss till hundra och lite till, vare sig vi är förväntade att bo ensam hemma eller på ett gruppboende den dagen, så måste det finnas pengar för resurser för en fortsatt god livskvalité.

 
Vårdare gör det bästa av det de har, men ensam kan verkligen inte göra allt. Pengarna ska inte få betyda mer än liv.

 


Ska vi rädda planeten?

Skrivet av Caroline Eriksson 28.01.2019

Jag hade tänkt döpa detta blogginlägg till ”5 sätt att rädda världen på”, men insåg snabbt att det skulle bli svårt. Hur väljer man endast fem punkter att rädda världen på, när det finns så mycket mer man kan göra?

 
Vare sig du tror att det fortfarande finns hopp för denna värld, eller är cynisk (eller realist om du så vill kalla dig det) och tror det är ute för oss alla, så behöver det inte betyda att vi alla ska kasta in skjortan och fortsätta misshandla denna planet.

En kan inte göra allt, men alla kan vi göra någonting. Det gäller bara att börja. Nu.

 


HEMMA

Se över hur du använder ditt vatten. Duscha kortare stund, använd mindre varmvatten, låt inte vattnet rinna i onödan.

Sänk temperaturen.

Använd energisnåla lampor.

Välj miljövänliga alternativ, när det kommer allt från material när du bygger eller till inredningen.

”Ingen reklam” skylt.

Minska på plasten. Plastbanta.

Släcka lampor efter dig.

 

radda varlden 2


I MATVÄG

Ät mer vegetariskt.

Kasta mindre mat. Helst ingen mat alls ska gå till spillo.

Köp mat som inte är förpackad i plast / skippa plastpåsen till frukten.

Gör din egen lunch till arbetet.

Ta med eget vatten / kaffe.

 

radda varlden 3


UTANFÖR HEMMET

Lämna bilen hemma. *

Vägra plastpåsen.

Shoppa mindre. 

Res mindre.

Låna böcker från biblioteket istället för att köpa nytt. Och försök lämna tillbaka dem i tid.

Stöd företag som är lokala och schyssta mot naturen.

 

radda varlden 4

 
I NATUREN

Plantera ett träd.

Städa. Senast idag tog jag upp en ölburk som någon kastat på vägen. Det kunde ha tagit 200 år innan en sån burk  bryts ner av naturen. 200 år.

Skaffa en kompost.

Skaffa dig en cykel.

Kaffesump och äggskal gör sig gott i rabatten.

 

  • Önskar att jag inte var så beroende av bil, men då jag bor på landet och då mitt arbete kräver att jag har bil, så behöver är det lättare sagt än gjort. Kör dock inte så mycket på fritiden, och kör inte ”för skojs skull”.

 

Kom gärna med dina egna tips om hur man kan

vara mer snäll mot planeten.

 

radda varlden 5

Alla bilder är fotograferade av mig.

Två år utan cigaretter

Skrivet av Caroline Eriksson 28.01.2019 | 1 kommentar(er)

Förra veckans onsdag var en speciell dag, som likväl passerade utan att jag gav dagen en tanke, eller varför den betydde något extra för mig.

Det var dagen jag varit utan cigaretter i två år.

 
Två år.

 
Bara det att jag inte reflekterade eller uppmärksammade dagen, förrän idag då jag kom ihåg att det kanske var något speciellt förra veckan, måste betyda något. Kanske att jag helt och håller är fri från cigaretter nu? Eller vadå ”fri”? Låter som om jag varit slav under någon annans vilja. Jag gjorde ett eget val att röka i många år, och på samma sätt gjorde jag ett val att sluta.

 


Det var inte en dans på rosor att sluta, men det var lättare än jag trodde.

Jag minns inte när, men det kom till sist en dag då jag inte längre tyckte att cigaretter doftade gott. Då jag inte längre drömde om nätterna hur jag rökte en tobak, och då ens reflexer inte ville tända en cigarett i vissa situationer.

Det var mitt eget val att sluta röka, och det gick ju med facit i hand så mycket bättre än jag och många andra trodde. Jag fick göra det i min egen takt, på mitt eget sätt, och det gick vägen.

 
Nu, så här två år senare, så kan jag konstatera att jag är exakt samma person nu som då. Bara lite längre hår, mer erfarenhet i livet och lite mer pengar på kontot. Även om jag hade önskat att jag skulle bli miljonär med detsamma jag skippade cigaretterna.

Nu behöver jag ju inte, och längtar inte efter, cigaretter längre. Men kom att tänka på att vare sig man är beroende eller inte så har vi nog alla något vi behöver dagligen. Något som ger en känslan att något fattas om man är utan de(n)t.

 

IMG 1834 

6 SAKER JAG ANVÄNDER MIG AV DAGLIGEN 


CITRONER. Att äta som de är och citronsaften varje morgon.

STICKADE STRUMPOR. Världens bästa. Kan sticka strumpor själv, och skulle sticka oftare, om det inte vore för att det var så tråkigt att behöva sticka en kompis till den första strumpan.

HELKROPPSKUDDEN. Jag hade ju levt tjugoåtta år utan den, men efter att jag fick den i julklapp av Fredrik så har jag sovit så gott, och längtar efter att gå och sova. Den har gjort underverk!

TANGLE TEEZER. Använder folk ens såna nå mer? Mitt hår behöver i alla fall en tangle teezer flera gånger om dagen. Världens bästa.

BÖCKER. När vi hade strömavbrott i 44 timmar så saknade jag inte instagram eller facebook så mycket (att skriva alls vore att ljuga). Istället så njöt jag av att läsa bok, och underhålla mig på det viset. Jag försöker se till att alltid ha en bok som jag läser.

ÖRONPROPPAR. Kan inte sova utan dem.

 
Och kaffe, kramar, pussar, tand- och handkräm och så förstås mat och tak över huvudet.

 
Vad behöver du varje dag?

 


Allergisk reaktion och smaklösa bullar.

Skrivet av Caroline Eriksson 27.01.2019

”Oj pojkar, vilken bra helg det här kommer att bli” tjoade jag i fredags på arbetet, när jag insåg att jag skulle få hem ett paket på eftermiddagen med nytt nagellack och hudkräm. Mina kollegor kanske inte kunde relatera till hur härligt det kan vara att smörja in ansiktet i en återfuktande kräm och ha nylackade naglar, men de lät mig vara mig själv.

Jag hade alltså planer på att vara ledig hela helgen, njuta och mysa för fulla muggar, och försöka ladda upp batterierna för att orka ännu en vecka innan semestern.

 
Så här gick det.

 


FREDAG 25.01.2019

Fredagen började, som jag nämnde, på bästa sätt. Hämtade hem mitt paket och lackade naglarna i den nya färgen, som var mycket fin. Efter att naglarna torkat, tvättade jag ansiktet och tänkte testa min nya ansiktskräm.

Det var en ansiktskräm, med naturliga ingredienser, som skulle vara skonsam och återfuktande för huden.

 
Den kändes len mot huden och absorberades snabbt. Efter ett par minuter nämnde jag åt Fredrik att det kändes som om mitt ansikte stelnat, och gick med detsamma för att titta på mig själv i spegeln.

Ser att hela ansiktet och halsen blivit illröd, och insåg att jag höll på att få en allergisk reaktion.


Det är ju inte första gången jag får en allergisk reaktion på något hudvårdsrelaterat, eftersom jag har en mycket känslig hud. Men det är första gången jag får en allergisk reaktion så här snabbt.

Medan jag tvättade ansiktet kände jag hur det brände från utslagen i huden. Skickade iväg Fredrik till närmsta apotek efter de starkaste antihistaminerna han kunde hitta. 

 
Tack vare att jag varit uppmärksam, har en underbar sambo och hann få i mig medicin snabbt, klarade jag mig utan större men. Det är inte hudkrämens fel, eftersom jag har en mycket känslig hud, men det känns ju ledsamt att jag inte ens ska kunna använda ”naturliga” produkter, utan att vara rädd för att ge huden en smärre chock.

Hudkrämen var i alla fall mycket snabbverkande.

 


LÖRDAG 26.01.2019

Vaknade upp på lördagsmorgonen efter att ha sovit tolv timmar i sträck. Tänker att antihistaminerna kanske hade ett litet finger med i sömnen, men även för att jag varit så trött de senaste veckorna. Kanske även på grund av den orsaken som jag varit mottaglig för en allergisk reaktion?


Hur som haver så tänkte jag inte låta något ta ner mitt humör eller hindra mig från att njuta av en ledig dag. Innan klockan var ett på dagen hade jag hunnit städa i köket, tvättat en tvättmaskin med kläder, skottat gården och sopat fram bilen ur all snö.

Åkte iväg till butiken för att handla ingredienser till att baka, och såg framför mig hur jag inom en timme skulle äta goda och nyttiga bakelser.

 
Det gick inte riktigt som på Strömsö, om man säger som så.

 

helgen 26 27.01.2019 1

Bakelserna utan ingenting alls.


Hade, för första gången någonsin, följt till punkt och pricka ett recept jag hittade på internet. Bakelserna du ser på bild är veganska, glutenfria och sockerfria. Utan allt i princip, och det kändes även på smaken.

Jag tog en tugga och ryste till av vad de var smaklösa. En tugga till, och snyftade sedan till eftersom jag insåg det här var mat jag för första gången på länge skulle behöva kasta bort.

 
Sen dess har jag arbetat fram, och arbetar ännu på, det perfekta receptet på goda bakelser när du är sugen på något gott. Tänker inte göra samma misstag som typen på internet och dela med mig av något smaklöst.

Det ska ba va gott.

 


SÖNDAG 27.01.2019

Fick tydligen tolv timmars sömn natten till idag också, och för första gången på länge känns det inte som om jag vill lägga mig ner och bara glo. Jag har prickat av mycket av det jag borde ha gjort denna vecka, och veckan före det.

Har dessutom energi över, som jag tänker spara på lite.

 
Trots att jag delat med mig av lite ”motgångar” (som om en bulle vore hela världen) som har hänt den här helgen, så har det här varit en av de bättre helgerna. Det är oftast inte hur man har det, utan hur man tar det, och jag känner relativt i frid med det som är just nu.

Man kan liksom inte göra så mycket över sånt man inte har makten över. Väljer då istället att försöka påverka min inställning till det som är, och jag vill vara glad. Jag väljer att vara positiv.

 

helgen 26 27.01.2019 2

Vågade mig ut för att se lagom drömlik ut idag.


Jag har haft en fin helg. Fått mysa. Skratta. Kramats. Ätit gott. Sovit mycket.

Och idag var en mycket vacker dag.

 

Hoppas du har haft en underbar helg.

 


De sötaste bilder du kommer att få se

Skrivet av Caroline Eriksson 25.01.2019 | 1 kommentar(er)

Det här är förmodligen de två sötaste bilderna du kommer att se denna helg.

 

superman fantomen 25.01.2019 1

superman fantomen 25.01.2019 2

 

Efter att jag slutat arbetet idag, och därmed fått ledig helg halleluja, så gick jag och Fantomen ut på gården och fotograferade den snyggaste outfiten han har. Det må vara min egen inbillning, men jag tror verkligen att katten tycker om att ha på sig kläder. Annars hade han förmodligen visat det på andra sätt än att gladeligen låta mig klä på honom dräkten, för att sedan följa med mig ut.

Ja, om han inte planerat att ta första bästa flyktväg från galenskapen, men inte liksom hinner springa ifrån mig.

(obs obs, skämt. han kan gå normalt i dräkten, se bara på min senaste insta-storie. carloine heter jag på instagram)

 

Katten tycker om att känna sig fin, och jag tycker det är roligt att ha en katt med kläder. 

 

Nu ska jag logga ut och ba ha en ledig helg. 

Ta hand om dig. Ät gott. Skratta mycket. Njut av det som är nu. Det ska i alla fall jag.

 


Pollo. Huevo.

Skrivet av Caroline Eriksson 24.01.2019

När jag i början av december skrev om att jag kände mig trött, så känns det nu som om jag ba skulle vilja skratta och be 2018's Caroline att ta ett chill pill och njuta av läget. För den trötthet jag kände då är ingenting emot den jag upplever nu.

Psykiskt är jag med på noterna, men fysiskt är det som om kroppen vet av att det är semester om fem skiften, och redan har tagit ledigt. Jag somnar tidigt om kvällarna, vilket redan ett tecken på att vara trött. Eller ålderdom. Tog till och med en tupplur med katterna idag, och ser ändå fram emot att få gå och sova snart.

 
Trots den där tröttheten så fungerar jag ändå som en normal människa som orkar stiga upp på morgonen, går till arbetet, äter min lunch, skrattar och har min hysteriskt roliga humor, tar ur diskmaskin och andra hushållssysslor hemma. Vill som inte att någon ska bli orolig, för jag är inte orolig själv. 

Och helt färdig som artist är jag inte, för jag är tydligen klipskare än jag varit på länge.

 


Efter middagen ikväll testade jag en app som skulle lära en att tala ett nytt språk. Ett av mina nyårslöften var ju att göra något nytt, och varför inte låta ett språk vara ett av det?

Velade och tvekade mellan kinesiska, tyska och spanska, och valde det sistnämnda. De första minuterna ångrade jag mig, tills det var som att någonting hände och allt fastnade. Från att ha haft 47% rätt på ord och grammatik, så insåg jag hur jag inte bara förstod vad appen sa åt mig, utan jag kunde även säga rätta meningar åt appen.

Där satt jag och talade samt förstod ett främmande språk.

 
Appen visade att jag fick 98% och 100% rätt på övningarna, och jag känner mig redo att börja se på spanska såpoperor och boka första biljett till Spanien och äta paella.

Dock är det inte så miljövänligt, så jag gick ner till hönshuset och fick lära mig att ägg heter huevo och höna pollo.

 


I morgon är en ny dag.

Vill du veta vad jag gör om dagarna när jag inte bloggar eller sover? Följ mig på instagram. Lägger dagligen upp insta-stories. Carloine heter jag där.


Adiós!

 


5 saker jag inte förstår mig på eller kan relatera till

Skrivet av Caroline Eriksson 22.01.2019 | 3 kommentar(er)

Idag efter arbetet visade temperaturmätaren relativt behagliga grader, och jag kände att det var dags att storstäda hönshuset. Kanske inte det roligaste att göra, speciellt inte på vintern, men jag gör det hellre nu med detsamma än att spara det tills man verkligen inte vill göra det.

Medan man nu står och mockar hönsbajs och spån, så hinner man tänka på ett och annat. Det jag tänkte på idag var saker jag inte kan relatera till.

Det här är:

 
5 SAKER JAG INTE FÖRSTÅR MIG PÅ

ELLER KAN RELATERA TILL

 

 

FOLK SOM INTE DRÖMMER

Eller säger att de inte drömmer om nätterna. Jag drömmer varje natt och enormt mycket. I färger, ljus, känslor och allt mellan himmel och jord.

Inatt drömde jag till exempel att hönsen skulle campa. Jag hade monterat upp ett stort tält med fönster åt dem, och kämpade med att täcka för fönstren. Hönsen behövde tydligen mörkt för att sova gott. Plötsligt stampade en av våra grannar in i tältet och började rada upp rentvättade lakan på bajsbrädan. Jag frågade hen vad tusan hen gjorde, hen ryckte på axlarna och hönsen blev livrädda och flög ut.

Fick panik och rusade ut för att locka in hönsen. Såg dem alla sova utanför tältets ingång, och när jag räknade dem kom jag gång på gång till åtta. Jag har ju sex höns, så förstod inte varför.

Tills jag såg att två av hönorna egentligen var två kattungar. En gulvit, och en gul frass.


Sen vaknade jag.

 

TRÄNINGSFANTASTER OCH VIKTNEDGÅNGSFANTASTER

Det här är är något jag både inte kan (och kan) relatera till, samtidigt som det är något jag väljer att stänga öronen och ögonen till. För min egen skull. De som skriver om träning, eller som delar med sig av sin viktnedgång. Speciellt de där före och efter bilderna, med hashtags som #loosingweightfeelinggreat eller som menar att deras liv är så mycket bättre när de blivit smala.

Det tror jag. De känslorna och upplevelserna har jag ingenting att säga om.

Men jag undviker allt sånt så långt det går, för min egen skull. Det är inte du, det är jag.

 

FLYGARE

Nu när var och varannan människa går runt med klimatångest, så har det även blivit ett stort ämne att diskutera det här med hur vi väljer att resa. Hur mycket reser du? På vilket sätt reser du? Bil, tåg, buss, båt eller flyg? Och när det kommer till flyg så blir folk helt i höjden.

Jag ba undrar: flyger faktiskt människor så himla mycket, eller är det ba jag och min omgivning som inte flyger? Kan som inte relatera att flyget skulle vara det största miljöboven jag använder mig av, eller det enda alternativet jag tänker på om jag vill förflytta mig från a till b.

Vem har ens råd att flyga mycket? Så många frågor.

 

Sist jag flög var 11 år sen. Man kan ju ta sig fram på andra sätt, och borta är inte alltid så bra. (men vad vet jag som inte har flugit på över ett decennium)

 

DE SOM INTE TYCKER OM KATTER

Behöver ingen mer förklaring.

 

DE SOM BYTER SPÅN ÅT SINA HÖNS VAR OCH VARANNAN VECKA

Jag är med i flera hönsgrupper, och något som verkar vara populärt i svenska hönsgrupper är att byta allt spån i hönshuset var och varannan vecka. Allt spån?! Det låter ju inte ekonomiskt eller roligt på något vis. Jag kan inte minnas när jag storstädade sist (i höst någon gång), men har inte haft det smutsigt i hönshuset för det. Varje dag plockar jag bort bajset från deras bajsbräda, och är det något skitigt i deras spån tar jag bort det, och fyller på med nytt spån. Torkar damm när det behövs och använder sunt förnuft när det kommer till djurhållningen. Men trots att allt spån inte blivit bytt på länge, så har det inte luktat illa i hönshuset. Hönsen har varit nöjda och sprättat runt för kung och fosterland, och jag har fått ägg varje dag.

 

Det är väl som med riktiga livet. Städar man lite varje dag, så är det rent mest hela tiden. Lämnar man allt till det är riktigt eländigt, så vill man knappt ta tag i det.

 

 

Sånt jag däremot kan relatera till är hur otroligt skönt det är att ta en varm dusch efter att ha städat hönshuset, och värma en god kopp ”lämmin kuppi”, med smak av ädelost.

 

JagOchGullefjun01.01.2019

En glad bild på mig och Gullefjun, så ingen tror att jag är en sur typ.

 

Önskar jag kunde relatera till de som har en hel hårddisk med snygga bilder av sig, som jag kunde använda till blogginläggen. Får ta och snygga till mig nån vacker dag, så de enda bilderna av mig är med något djur i famnen. He he he.

 


Hur ser det ut när ett hus monteras? Drönarbilder.

Skrivet av Caroline Eriksson 22.01.2019

"Herrejäklar! Nu händer det saker."

De två meningarna som beskrev de känslor jag kände på Fantomens födelsedag, den 3 april 2017. Två lastbilar lastat med vårt hus, och dagen efter skulle huset börja monteras.

När jag och Fredrik gick i byggtankar och sökte det rätta alternativet för oss, så föll vi för denna mening vid Simons Element.

 

"I PLUS-leveransen är utsidan helt färdig inklusive grunden, här kan den händige göra insidans träarbeten färdigt i egen takt."

 

Vi fick alltså huset som ett skal, och på gården var allt material som vi skulle bli insidan av huset. Allt från golv till tak. Det var ju aldrig meningen att det bara skulle vara jag och Fredrik som skulle bygga huset helt själva, men ibland har man inte makten över allt, och med facit i hand fick vi ju ett hus byggt. Vi slapp räkna material, eftersom allt redan fanns på gården, och det lämnade så mycket restmaterial att jag fick hönshuset byggt förra sommaren. 

 

Både jag och Fredrik arbetade den dagen huset monterades, men en trevlig drönarförare besökte tomten (han hade lov) och fotograferade och filmade när huset monterades.

Skulle vara så roligt om han besökte oss igen nu när vi bott här ett år för att fotografera nya bilder, då det ser helt annorlunda ut.

 

DJI 0005

 

Jag har nästan svårt att tror att det en gång i tiden har sett ut så här vid vår mark. Här fanns inte stenmuren, vare sig runt gräsmattan (som inte heller existerade) eller upp till huset. Skogen bakom huset var fortfarande kvar. 

Och ja, huset hade varken alla väggar eller tak på plats.

 

DJI 0012

 

Måste lyfta på hatten för alla lyftkranschaufförer och de byggarbetare vid Simons Element som gjorde ett extremt bra arbete för att få vårt hus på plats.

 

DJI 0016

 

Huset hade bara en grusbädd som golv.

 

DJI 0020

 

Lyftkranen syntes ner till byn, så hög den var.

 

DJI 0025

 

De fönster du ser mot skogen är vårt sovrum, kontor och badrum och bastu. Så konstigt att se huset på det här viset, nu när vi bott här i ett år.

 

DJI 0030

 

Tur att det var ganska vindstilla den dagen huset monterades, så inte vår vägg med fönstret till mitt wc och vår ytterdörr hade blåst iväg.

 

DJI 0036

 

Så småningom börjar det se ut som ett riktigt hus. Utan tak.

 

DJI 0038

 

Jag hade kunnat vara den där typen som satt och chillade på husets väggar.

 

DJI 0044

 

Så här såg det alltså ut när huset monterades. Till sommaren ska jag fråga snällt av samma man som fotograferade dessa bilder, om han vill besöka oss igen för att fotografera. Vore så kul att ha en bild från denna vinkel där jag, Fredrik, katterna och alla höns står och är glada på gräsmattan.