Visa alla inlägg skrivna januari 2019
Hur gick det med mössen?
För exakt en vecka sen bloggade jag om det trauma jag upplevde när jag såg något svart fara förbi mig en tidig morgon i hönshuset, och om mina planer att sätta ut mössfällor för att se om jag hade möss i hönshuset.
Samma dag fick jag en mus i musfällan.
Mina små dinosaur.. jag menar, höns.
Mina höns är urdvärgar som är rätt så små och väldigt rara. Det är så jag skulle vilja beskriva dem. Men när jag på måndagsmorgonen visade hönsen musen i fällan, och alla höns rusade på musen, var det som om jag var i ett hus med små dinosaurier.
Eftersom hönsen annars är väldigt försiktiga av sig när det kommer till något nytt (vare sig det handlar om inredning eller mat), så var det förvånansvärt att de här små sötnosarna nu skulle ta ut all sin aggression på den lilla musen.
Tror att hönsen sett mössen, och nu såg sin chans för revansch.
Gullefjun har till 58% samma proteinsekvens me den Tyrannosaurus. Raau!
Förutom musen jag fick på måndagen, fick jag även en på tisdagen och en på onsdagen. Sen tog det stopp. Jag hade förväntat mig en hel koloni musar, och att jag skulle behövt tömma fällan en gång i timmen än en gång på morgonen, men man ska väl inte klaga.
Sen onsdagsmorgonen har jag inte fått en mus i någon av fällorna, och som det ser ut så var det endast de tre musarna *ta i trä* som hade sökt sig till gratis boende med värme och en buffé dygnet runt.
Om man ska vara positiv så hade hönsen åtminstone kul, och jag fick chansen att komma över en liten fobi för små gnagare.
7 sätt att planera din vecka på
Fredrik sover som bäst efter att ha arbetat nattskift, och utomhus är det för kallt för att jag skulle vilja spendera tid frivilligt utanför hemmets trygga väggar. Behövde något att underhålla mig med som skulle vara en ljudlös aktivitet, och istället för att läsa bok så planerade jag nästa vecka i min bullet journal och passade på att fotografera några av mina favoritsidor.
I slutet kommer du att få se den sida jag gjorde idag, och läsa om något nytt jag kommer att införa i mitt liv.
7 SÄTT ATT PLANERA DINA VECKOR PÅ
"Dutch door" för den som behöver mycket plats att skriva på.
Det här är en av mina favorituppslag, som tog tid och utmanade mig på så många plan. Sidorna som är fyllda av färg, glitter och parfymdoft. Att använda sig av "dutch door", när du klipper i pappret så du kan ha fler sidor att skriva på, är ett bra sätt om du vill ha översikt över en vecka, samtidigt som du kanske behöver planera på fler sidor.
Att rita som jag har gjort är inget måste, men det är roligt.
Uppslaget för dig som inte behöver skriva mycket.
När jag började med bullet journal planerade jag mina veckor på det här sättet. Vågrätt vilket kanske inte gav mig så mycket punkter att skriva upp, men sist och slutligen har jag aldrig varit den som vill ha meterlånga listor att göra varje dag.
På det här sättet har du en klar överblick på veckan, och har rum att skriva upp det viktigaste.
Ett av de roligaste uppslagen jag gjort.
För den kreativa så är det här uppslaget otroligt roligt att göra.
En stad med hus, bilar, fåglar, katter och ett kärlekspar på promenad. När jag var mindre så ritade jag alltid städer på ett liknande sätt, och detta uppslag är så nostalgiskt för mig, även om jag bara gjorde detta en gång.
Allt behöver inte vara så raka linjer och perfekt när du planerar din vecka. Gör något roligt och rita en drömvärld samtidigt som du skriver upp vad som ska göras.
ps. Det här är den veckan jag och Fredrik flyttade till huset. Alltså för exakt ett år sen.
Stilrent och kreativt på samma gång.
När jag påbörjade min andra bullet journal så hade jag planer på att följa ett och samma tema. Kan säga att det höll inte så länge.
Men att planera mina veckor på det här sättet, med sju lika stora rutor och med ett litet rum för att vara kreativ, passade mig perfekt.
På det här sättet ser du bra hur hela veckan ser ut, samtidigt som du har mycket plats att skriva på.
Uppslaget för minimalisten.
För den som vill ha det enkelt och minimalistiskt är det här ett av de bästa sättet att planera sina veckor på. Massor med plats att skriva på, och uppslaget tar knappt tio minuter att göra.
Roligt uppslag som påminner om en serietidning.
Innan julen var jag inne i en kreativ period, och gjorde uppslag som påminde om serietidningar. Tar lite längre tid, och kräver lite mer beräkningar, men åh så roliga sidor att slå upp och skriva i.
Enkelt uppslag att göra, som ger en fria händer att göra vad man vill av veckan.
Och här är det uppslag som jag gjorde idag, för nästa vecka.
Som jag nämnde så varken vill eller behöver jag meterlånga "att-göra listor", utan har hellre koll på när jag ska arbeta och har påminnelser om vad som borde göras under veckan.
På det här sättet har jag koll på möten, arbeten eller sånt som händer en speciell dag, samtidigt som jag har massor av plats att skriva vad som borde göras under veckan, om jag så vill. Jag ska även försöka återinföra min "habit tracker", där jag håller koll på hur ofta jag gör något som jag tycker om eller som är bra för mig. Men det är inte det enda som är nytt i min bullet journal.
Jag ska börja skriva dagbok.
Jag har saknat att ha en plats att kunna uttrycka mina tankar. Speciellt sånt som jag inte kan eller vill blogga om. Jag kunde ju föra en dagbok digitalt på min dator, men är så rädd att allt skulle försvinna om datorn kraschade, eller att det inte skulle kännas som på samma sätt eftersom det just är digitalt.
Jag har inte skrivit dagbok på 12 år, men kommer nu att föra dagbok de dagar det känns som att jag behöver skriva av mig. Kommer att kombinera då de dagar med att skriva ”att göra-listor” och några tankar om dagen som varit. Blir spännande att se hur det kommer att utveckla sig.
12 tankar och då vårt liv förändrades för alltid
För exakt ett år sen förändrades mitt och Fredriks liv för alltid. En stor dag, som sist och slutligen var väldigt spontan. Dagen då vi flyttade till vårt alldeles egna hus vi byggt. Att ha byggt varje dag i sju månader och äntligen få flytta in; det kändes som en dröm.
Det har *spoiler alert* varit ett av de bästa åren någonsin, och jag är varje dag tacksam och njuter av vårt hem. Visste inte riktigt hur jag skulle fira denna speciella dag, men har skrivit ner 12 tankar om hur det har varit att bo i detta hus i tolv månader, och lite annat. Bilderna du får se är splitternya, för jag har trampat runt i snön idag och fotograferat det dyraste vi har; huset.
12 TANKAR OM ATT HA BOTT I EGET HUS I 1 ÅR
DU BEHÖVER INTE SÅ MYCKET SOM DU TROR. När vi flyttade så sålde vi, skänkte och slängde bort massor. Att få flytta in i huset var som att få en nystart för oss, och en stor belöning för allt vad vi arbetat varje dag av de sju månaderna det tog för oss. Därför valde vi att lämna mycket av det gamla bakom oss, och verkligen få till en stil som vi gillar.
Visade sig att vi inte behöver mycket för att vara lyckliga, och hur mycket det gör för en när man väljer att omge sig med det man verkligen tycker om. Även om det kanske innebär att du inte har så mycket prylar.
2. VÅGA FÖLJ DINA DRÖMMAR. Jag och Fredrik hade aldrig tidigare byggt något mer avancerat än ett bord, och vi visste inte vad vi gav oss in på. Men vi drömde om att få leva tillsammans i ett alldeles eget dröm, och våra drömmar tog oss hit där vi är idag. Bry dig inte om vad andra tycker eller tänker, och kom ihåg att ha fokus på målet du vill nå till. Speciellt när det känns som om du möter på motgångar. Universum vill dig väl, och våga följa dina drömmar.
Så mysigt med snön och lamporna.
Men *psst*, säg det inte högt, tycker fortfarande bäst om sommaren.
3. ATT BO I EGET HUS ÄR FRIHET. Tänk dig att inte ha grannar som bor vägg i vägg, eller någon annan att ta hänsyn till. Du kan, om du så vill, springa runt naken bakom huset och ingen skulle ta illa upp. Att bo i eget hus är frihet.
4. FYRA GÅNGER HAR VÅR RENINGSVERK KRÅNGLAT. Första gången var det svinkallt. Över tjugo minusgrader (om jag minns rätt, har typ förträngt det mesta av denna händelse) och halv tolv på natten. Det var mörkt. Eländigt. Och vi hade aldrig tidigare varit med om att reningsverket hade börjat alarmera, så bara det var lite panikartat.
Den första gången ville den ba berätta att den fått mer action än någonsin tidigare. Vilket inte var underligt, eftersom vi just flyttat in, haft flera disk- och tvättmaskiner.
En annan gång har den velat ha mer kemikalier.
En annan gång var den lite (och inte så lite heller) stockad av mitt hår.
Vår Weho Puts 5 har varit och är riktigt bra och trogen. Jag får väl ta och raka av mig allt hår.
Hönshuset jag byggde själv.
5. DU ÄNDRAR DIN LIVSSTIL. Sen vi flyttade till huset så har jag börjat leva på lite annat sätt än tidigare. Alla kaffekoppar från förr har blivit till endast en kopp morgonkaffe. Vi har omedvetet och medvetet reducerat våra sopor, och kommit in i nya rutiner vi inte hade när vi bodde i lägenhet.
6. GÖR DET DITT HJÄRTA VILL. Och i somras ville mitt hjärta ha höns. Jag har inte ångrat mig en sekund. Det är kanske inte det snyggaste hönshuset, men det är byggt med blod, svett, tårar och en himla massa kärlek. Mina höns har det bra och jag har fått så mycket glädje att vara hönsägare.
Jag älskar att få komma hem.
7. ATT SPARA PENGAR. Att bygga hus är inte billigt. Att säga annat är att ha vunnit på Lotto eller ba ljuga. Även om jag aldrig tidigare varit någon som ätit lunch ute flera gånger i veckan, eller shoppat nya kläder inför varje säsong, så har jag ändå lyckats hitta sätt att spara in pengar på mer – utan att behöva känna mig fattig eller få försämrad livskvalité. Jag har råd att betala av bygglånet och fortfarande leva en hel månad i väntan på nästa lön. Jag har ba valt att prioritera mina pengar lite annorlunda.
8. HUSET ÄR HIMLEN PÅ JORDEN. Speciellt efter en stressig dag. Jag trivs så bra här i huset att med detsamma jag kommer hem så kopplar jag av totalt. Det här är himlen på jorden, och det är så härligt att få vara hemma.
Vi bor naturnära och vackert.
9. ATT HA HUS ÄR MYCKET ARBETE. Men det är roligt arbete. På sommaren ska gräset klippas och på vintern ska snön skottas. Vädergudarna bryr sig inte om du redan spenderat timmar med att skotta, du kan lika gärna hamna att göra det flera dagar i sträck. Det som jag hade en föraning om när det kom till att bygga hus är att det nog är mycket arbete att ha eget hus, men att det sist och slutligen inte gör något.
Aldrig tidigare har jag tyckt det varit så roligt att skotta snö som de här två sista vintrarna.
10. ATT FÅ BO "MITT I NATUREN" ÄR BÄST. Förutom minken vi fångade efter ett par dagar i huset, och vargen som varit nära vårt hus, så är det så mäktigt att få bo så mitt i naturen. Att ha rådjur som går nära ens hus, få se vilda och glada fåglar och vakna upp till deras fågelsång en vacker sommarmorgon. Jag kanske inte spenderar så mycket tid i naturen, men jag är en naturälskare ändå.
Jag har naturen utanför våra enorma fönster.
Världens vackraste hus. Vårt hem.
11. KATTER VET BÄST. Jag trodde att våra katter skulle behöva massor av tid att anpassa sig till det nya huset och platsen, men de var hemma från första början. Det krävdes en flytt för att alla katter skulle verkligen tycka om varandra, utan att fräsa åt varandra, och det är så härligt att få se dem har roligt utomhus och kunna känna sig trygga inomhus.
12. DET HÄRLIGASTE ÅRET PÅ LÄNGE. Tolv underbara månader i detta hus. Jag är hemma. Tillsammans med kärleken i mitt liv.
Gör det bästa av det svinkalla vädret
Jag är verkligen inte någon som tycker om vintern, det är inget nytt. Det är mörkt. Kallt. Dåliga vägar och svinkalla nätter som resulterar i att man fryser innan man ens har hunnit ha näsan utanför dörren. Listan kunde göras lång, men det finns vissa dagar som får mig att längta efter våren extra mycket.
Idag var en sån dag.
Steg upp och såg att mätaren visade på -16,9° c utomhus. Kalla kårar gick längs ryggraden. La på mig två par mössor och stickade strumpor för att överleva den korta biten ner till hönshuset. Hönsen skulle få sin frukost, och jag behövde se över deras vatten, så det inte hade frusit.
Vattnet hade tack och lov klarat sig, men jag skulle behöva fylla på med lite varmt vatten för att få vattnet mer ljummet än kallt. De sista kokheta dropparna från tillbringaren kastade jag omkring mig, och såg att det förvandlades till snö i luften.
I den sekunden var det som att jag inte brydde mig om det svinkalla vädret längre, och sprang upp till huset för att göra kameran redo för en liten fotosession.
Även om man inte tycker om vintern, så betyder det inte att man inte kan göra det bästa av situationen ändå. Så istället för att sitta och sura när det var som kallast så sprang jag av och an mellan vattenkokaren och bakom husknuten, för att leka med kokhett vatten.
Måste erkänna att jag var livrädd att skålla mig själv, och det hade behövt vara lite kallare (förstår inte att jag ens skriver det), men jag fick till ett par bilder som visar vad som händer om man kastar kokhett vatten omkring sig, när det är under -15° c.
Nu är jag i alla fall glad över att det är ledig dag, och jag får med gott samvete mysa inomhus. Hoppas du får en vacker dag. Ta hand om dig.
Tror du på Gud?
”Tror du på Gud?”
En fråga jag så många gånger fått tidigare, och som jag vet med säkerhet att jag kommer att få igen. Sist och slutligen kanske det inte handlar om mig och det svar jag kommer att ge, utan innerbörden av vad man själv vill tro och känna. En tro och trygghet om att det kanske finns något mer än det som är nu. Att det kanske finns en plats där vi inte behöver känna fysisk eller själslig smärta. En plats där vi kanske inte behöver vara ensamma.
Men jag tror inte.
Kan inte minnas när jag slutade tro, eller om min tro någonsin varit stark. Jag är inte konfirmerad. Jag hör inte till kyrkan. Egna beslut jag gjorde och står för än idag.
När jag häromdagen läste kyrkoherden och kaplanens insändare i Sydin's tidning, fick jag för det första nackspärr av den rädsla och dåliga stämning de spred, men kände även en sorg för alla unga som behövt komma i kontakt med dessa typer.
Kom ihåg att en Gud och kärlek är ingenting vad debattartiklarna säger sig vara. Deras texter var enbart rädsla, och säger mer om dem själva än andra.
Jag har ingenting att säga vad andra väljer att tro, och bryr mig sist och slutligen inte vad din religion är, eftersom jag tror vi kan mötas halvvägs ändå. Men att använda en Gud för att sprida sitt hat och rädsla är bara så onödigt, och inte något eller någon jag vill stå bredvid.
Att i Guds namn ta ifrån sig sitt ansvar som vuxen, samt undvika möta konsekvenserna av sitt beteende, är helt ofattbart för mig. Och det är just det de här debattartiklarna har gjort.
”Tror du på Gud?”
”Jag tror på kärleken”, är mitt svar. Att det finns sätt att möta varandra, oberoende religion, sexualitet eller var i världen vi är födda. Jag vill tro att det är fler av de som bemöter varandra med kärlek och respekt, än de som nu lyckats såra så många. Att kärleken är så mycket större än rädslan.
Hatten av för Kristinestads högstadie och gymnasium som bryter samarbetet med prästerna, och för alla som tar sitt avstånd från de åsikter dessa debattartiklar har (oberoende tro, för allt det här handlade inte så mycket om gud eller kyrkan överhuvudtaget, utan bara rädsla) för att visa att det är kärleken som vinner.
Kärleken vinner. Alltid.
Jag och Fantomen som välkomnar kärleken, och tar avstånd från rädsla och hat.
När jag badade min höna
Nu ska du få se något som jag visste jag behövde göra en vacker dag, men som jag fasat för. Jag har tvättat min höna. Och inte vem som helst; utan den som är mest nervös och försiktig av sig.
Jag hade gärna tvättat Gullefjun eller någon annan som tycker om att bli hanterade. Då hade det ju varit hur enkelt som helst. Men nu är det så att det är Helmi, min gula dvärgkochin, som varit smutsig i baken och behövt sig ett bad. Runt kloaken har hon varit fin, men det har varit som om hon inte haft tillräckligt bra fart på och så har det lämnat en brunrand efter henne.
För att inte riskera att hon skulle bli sjuk eller att det till sist skulle bli för mycket bajs, så fick jag idag ta in henne för en tvätt.
Så skönt att bada.
Hade bävat för den här stunden, eftersom jag trodde Helmi skulle bli så stressad att hon skulle få en hjärtattack. Men endera var hon i så stor chock att hon inte kämpade emot, eller så visste hon att det som skulle ske bara var bra för henne, för första gången någonsin var hon stilla och nöjd i famnen.
När vi kom in till huset tog jag henne med detsamma till mitt wc, och placerade henne i handfatet.
La ljummet vatten för henne att stå i, och istället för att flaxa eller flyga iväg, njöt hon för fulla muggar. Lutade bröstet mot handfatets kant, och lät mig tvätta henne ren.
Mys efter fotbadet.
Efter badet som gick över förväntan, och innan det var dags att få henne torr igen, hoppade hon upp på min axel och myste lite.
Skönt att föna rumpan.
En våt höna är en.. inte så fin höna. Det är som att de små fluffiga fjädrarna bara blir till fem stora våta klimpar av fjädrar, och det är inte snyggt. Eftersom det är kallt utomhus behövde jag få Helmi torr på bästa och snabbaste sätt.
Det blev dags att ta fram hårfönen.
Även här trodde jag att hon skulle lägga sig ner och säga adjö, men den här hönan mådde som en prinsessa, och sakta men säkert blev Helmi fin igen.
Ren, fin och fluffig rumpa.
Efteråt fick hon en fluffig, ren och fin rumpa, och doftade dessutom gott. Jag kommer inte tveka nästa gång hönan behöver bada. Hon älskade ju det.
Det här var historien om när Helmi var på SPA.
ps. 1: Borde kanske ha tagit en förebild, men trodde på allvar att hönan skulle dö av stress innan jag ens testat på, så glömde bort det.
ps. 2: Alla katterna var inomhus när detta hände. De har tydligen slutat förvånas över mig, för alla var lugna och fina.
Mitt kärleksfulla, lyckliga och harmoniska hem
”Låt alltid ditt hem förbli kärlek, lycka och harmoni” skriver Underbara Clara, och jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Jag har snart fått bo ett år i det hem jag byggt tillsammans med min livs kärlek. Ett år av kärlek, lycka och harmoni.
Mohicanas favoritplats i hemmet. Om hon visste hur bildskön platsen är.
Efter att ha slutat arbetet idag, och skottat fram samma gång jag skottade upp till hönshuset igår, har jag bara gått runt här hemma och varit tacksam. Verkligen omfamnat hemmet och den känsla huset ger mig.
Lagt i en diskmaskin. Ätit en god lunch. Fotograferat katten som myste för fulla muggar. Bara varit.
Fredrik frågade mig om jag hade haft lite att göra igår, när jag städat, tvättat kläder och haft i tvättmaskin och torktumlare. Jag hade ju ba haft roligt. Njutit av mitt hem. Även om det nog förvånade mig själv hur produktiv och effektiv jag varit.
Myskatten och loppisfyndet.
Det kan även vara det faktum att jag nyss upptäckt tallsåpa, och går runt och sprayar det på allt, som gör att jag för tillfället känner mig lite extra huslig och lite extra harmonisk. Tallsåpan är ju så nära inpå magisk, med vilka under den kan göra, och jag blir lugn och glad av att ha det rent omkring mig.
Är så lycklig att jag inte vet vad jag ska skriva.
Och det är kanske på grund av den där harmonin som jag för tillfället bara sitter och ler för mig själv, fotograferar bilder men inte har en aning om vad jag ska blogga eller skriva om. Vad skulle det intressera att läsa om?
Ny blombukett att pigga upp vardagen med.
Nu har jag hur som haver suttit tillräckligt länge och andats i detta kärleksfulla, lyckliga och harmoniska hem,
och ska ta en titt till hönsen. Sen kanske jag tar och städar ugnen.
När Fredrik var poetisk åt mig
Den mest förföriska dansen som existerar, varsågod.
Varje kväll när jag och Fredrik äter vår middag, ser vi på ett avsnitt av Big Bang Theory. En av de roligaste serierna som existerar, med en humor som få serier lyckas ha. Efter kvällens avsnitt, där Sheldon försöker få Amy på hugget att göra barn tillsammans, frågade jag Fredrik om inte han också ska ta och dansa lite flamenco åt mig.
Det här är vad som hände då.
"I don't dance anymore." Jag svängde mig om, tittade på Fredrik med stora ögon och tänkte att jag bara är med på noterna om han nu bestämt sig för att tala engelska.
"I did it in my youth. One called me discoboy," Här sa han något till, men jag blev så till mig att Fredrik varit en discoboy. Gick tydligen vilt till i Petalax för tjugo år sedan.
"but now my knee hurts." Sant.
Så här poetisk har Fredrik aldrig tidigare varit åt mig. Tyckte det var värt att spara till text.
En mus i mitt hus!
”Jag hade inte tänkt blogga om det här, men eftersom det här nu tar upp 96% av min tankeverksamhet och energi, så måste jag får skriva av mig. För min gårdag började lite halvt traumatiskt.”
Så här skrev jag i mitt utkast jag påbörjade i torsdags, och som sen lämnat ofärdigt.
ONSDAG
Hela historien började på onsdagsmorgonen, klockan tio före sju. Innan jag kunde åka vidare till arbetet behövde jag tända lampan åt hönsen, och fylla på deras vatten.
Medan jag fyller på vattenautomaten, ser jag i ögonvrån något litet och mörkt fara förbi mig. Snabbt som tusan, och min första reaktion är att skrika till.
Samtidigt bestämmer sig Isla för att börja gala, och där stod han och jag och skrek. Jag vet att möss är något man bara får ta och acceptera att man kommer att stöta på om man är hönsägare, men så där tidigt på morgonen är man inte riktigt beredd på det.
Hela arbetsdagen kände jag kalla kårar längs ryggraden när jag tänkte på vad som hänt på morgonen, och bestämde mig för att ta med katterna till hönshuset efter att arbetsdagen var slut.
Bild från 28.12.2018. Var alldeles för nipprig att fotografera något i onsdags.
Problemet här var och är att jag har lärt katterna att hönshuset är förbjuden plats, så förvirringen var stor när jag bar dem dit för att jaga potentiella möss.
Det positiva var att katterna inte ville äta upp hönsen, och de alla kunde vara i harmoni med varandra.
Själv hittade jag musbajs i hönshuset.
TORSDAG
Natten till torsdagen drömde jag om att jag stod mitt i hönshuset. Även i drömmen var det natt, så allt var mörkt omkring mig. Plötsligt började det stråla in ljus från hönshusets alla hörn, och med ljuset följde hundratals möss.
Jag vaknade i panik.
Den här dagen var jag mer arg än rädd efter arbetet, och efter att hönsen gått ut på sin promenad tog jag tag i sopkvasten. Sökte igenom aggressivt hönshusets hela golv med hjälp av skaftet, utan att finna något.
Försökte peppa hönsen genom att säga att jag sett youtubevideos där höns fångar levande möss. Att jag är helt okej med om de också gör det.
Hur hönsen ser ut när man försöker peppa dem att jaga möss.
FREDAG
Denna morgon såg jag, som de två tidigare morgnarna, ett och samma hål i kutterspånet och halmen som musen byggt. Började inse att den här musen (känns bättre att tänka att det är en istället för hundra) är aktiv om natten, och att jag måste steppa upp mitt game om jag vill vinna över den.
Satt och klagade hela arbetsdagen åt mina kollegor över mina musproblem, och funderade över olika alternativ. Det finns ju musfällor som använder sig av ultraljud, och eftersom jag har uttag i hönshuset hade jag kunnat koppla i en sån.
Dock var jag rädd över att hönsen skulle reagera på ljudet, eller att musfällan inte alls skulle fungera.
Vanliga musfällor var det billigaste alternativet, bara att jag var rädd att fånga mer än en mus i fällan. Jag behövde komma på en lösning så inte hönsen fastnar med näbb eller fötter i musfällan.
LÖRDAG
Vaknade tidigt på lördagen och var redo att bli av med mössen. Åkte till butiken, köpte mig två musfällor, och körde lycklig tillbaka hem. Byggde med hjälp av restbitar två lådor, och placerade ut dem i hönshuset. Tittade till hönsen en gång i timmen, och det tror jag var lika effektivt som musskrämmare som den där ultraljudsskrämmaren jag tänkt på tidigare.
Den låda jag byggd som skydd för musfällan.
Med den här går hönsen säkra, medan en mus slipper lätt till musfällan.
SÖNDAG
Det har ju blivit populärt att tala om hybrider, och jag misstänker att de bor en hybridmus i hönshuset. Trodde att jag skulle ha minst en mus i min fälla i morse, eftersom jag placerat den precis vid hålet den annars kommit upp ur, men nej. Gick med försiktiga steg till hönshuset, öppnade upp dörren, tände lampan, sa "godmorgon" åt hönsen och förberedde mig mentalt att se en död mus inom några sekunder.
Lyfte på den lilla lådan jag byggt med skakiga händer – men ingenting.
Musen hade tydligen grävt sitt hål, tittat på musfällan för att sedan gräva sig vidare till nästa ställe som var fritt från musfällor. Ska musar ens vara så smarta i ett hönshus?!
Jag flyttade en musfälla till det andra hålet musen grävt,
och nu håller jag tummarna att jag har fångat boven när jag går till hönsen denna morgon.
Så här ser det ut nu i hönshuset. Tycker möss är så obehagliga.
Så, nu vet du vad som tagit upp största delen av min energi förra veckan.
UPPDATERING 14.01.2019, klockan 10:30
Tittade till fällorna i morse. Vid den första hade musen åter en gång grävt ett hål bredvid fällan, och sedan grävt sig vidare. Vid den andra fällan hade musens destination tagit slut.
Såg att hönsen var mycket intresserade av musen, och lät dem se på den.
Mina höns äter tydligen möss.
Min vecka i punkter
Så blev det åter en gång söndag och om några timmar lämnar jag denna vecka bakom mig, för att se fram emot en ny vecka. Den här veckan har varit så händelserik på så många plan i mitt liv, trots att ingenting speciellt har hänt. Ändå är jag så tillfredsställd, och det här är lite småplock vad som har hänt:
• Fick hem mina nya underkläder jag handlat, och kan säga som så att det var nog ett av de bästa nyårslöften jag har gjort (att bara äga fina underkläder). För det första så är mina underkläder de bekvämaste jag någonsin ägt, samtidigt som de är så snygga att jag kunde rama in dem.
• Haft mer energi än jag haft på länge dagtid,
• samtidigt som jag har varit tröttare än på länge på kvällarna. Somnade ifrån min bok på fredagskvällen och vaknade upp efter en flera timmars tupplur.
• Fantomen har slagits, än en gång, och hade denna gång torvor av hår som lossnade och lite blod på alla sina tassar. Efter att ha sovit i ett halvt dygn var han som ny på nytt. Katter är speciella på det sättet. För det mesta räcker det bara att sova, och så är allting som glömt.
• Skrattade så tårarna sprutade i telefon med mamma. Vi talade i 41 minuter, och ungefär lika länge skrattade vi.
• Förundrats över vårt citronträd som är mer död än levande. Trots att den har en relativt stor citron på gång, så har den endast ett par blad kvar. Jag och Fredrik var nästan redo att släppa taget om den, när Fredrik en dag upptäckte att den blommade. En inspirerande planta, vårt citronträd.
• Jag har gått och blivit halvt manisk med något som har med hönsen att göra. Men det skriver jag mer om i morgon.
Kom ihåg att ta en titt på föregående blogginlägg, där du får se en vlogg av mig i en biltvätt. Hade så roligt, och det syns. Hörs i morgon bitti!
