blogghedaear

Det är inte djuren som är problemet. Det är människorna.

Skrivet av Caroline Eriksson 09.05.2018 | 0 Kommentarer

Ibland kan jag få känslan av att vissa tycker jag är lite galen. Kattgalen, i det här fallet. Att jag bryr mig för mycket, och hur jag orkar lägga energi på ett djur som "ändå inte förstår något". Hur jag är villig att avbryta en lördagskväll för att föra katten akut till veterinär, även om det handlar om mycket pengar.

 

Jag kallar det inte att vara galen.

Jag kallar det ansvar.

Och katter förstår mer än du tror.

 

Upprepade gånger har jag nämnt på bloggen hur jag är emot ”sommarkatter”. De som nu många familjer skaffar, för att sedan inte ha tid med när semestern är över och katten inte är lika söt och liten längre. Jag har berättat om hur livet med en katt kan se ut, och vad du har att förvänta dig.

Om det varje år överges 20 000 katter, och säkert ännu fler eftersom ett mörkerantal alltid är värre än det vi först trodde, så har vi problem. Och det är inte katterna som är problemet. Det är de som skaffar katt. Människorna.


Väljer du att skaffa en levande ting, vare sig det handlar om en guldfisk, hamster eller katt, så väljer du samtidigt att ta på dig ett ansvar.

 

mohicana5.5.2

 

Du har ansvaret att se till att djuren har en bra plats att bo på. Du har ansvaret att se till att djuret alltid har rent vatten och mat att äta. När djuret blir sjuk så är det ditt ansvar att uppsöka veterinär, och du ska vara beredd att betala flera hundra euro om det är så.

 

Nu lever ju en katt längre än en guldfisk, och då gäller det att du kan tänka längre än ett år framåt. Vad gör du när familjen utökas? Det är ditt ansvar att lära barnen hur man hanterar och respekterar djur. Skulle det mot all förmodan inte fungera mellan barnet och djuret, så är det ditt ansvar att hitta ett nytt hem till djuren. (flera av mina vänner har 1-års barn som klarar hur fint som helst att respektera och vara i närheten av allt från katter till stora hundar, så det går nog)

Att bara stänga ute katten är inte en lösning. Det är olagligt.

 

 

Ett djur är inte en slit och släng vara, du bara skaffar för att. Och det är galet att inte kunna ta hand om det liv du tagit på dig.

 

Fråga dig själv innan du skaffar ett djur, vilket djur det än handlar om:

Varför vill jag detta?

Har jag tid, pengar och tillräckligt med folkvett att ta hand om ett levande djur?

Är jag villig att betala flera hundra euro när djuret blir sjuk?

Hur har jag tänkt göra om det kommer barn in i bilden?

 

Var inte självisk och gör något bara för att du vill något för stunden. Tänk 10 - 20 år framåt. Ser du dig själv inte i en situation med djur då: skaffa inte nu!

 

mohcana

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar