blogghedaear

Det blev lite väl dramatiskt nu.

Skrivet av Caroline Eriksson 22.01.2018 | 0 Kommentarer

Idag fick jag uppleva lite drama, vilket resulterade i att om någon fått för sig att gå förbi huset idag klockan 14:45, hade de sett mig stå och vifta med en järnspade samtidigt som jag ropade.

 

Även om jag talat om att katterna ska vara inne i två hela veckor så var alla ut en sväng igår. Är du kattägare så vet du ju hur nervösa katter kan bli av att bara vara instängda, när de annars är vana att vara ute. Resultatet efter gårdagen blev glada katter som sov gott hela natten, vilket betydde att när de ville ut i solen med mig idag, så fick de. De var glada, gjorde sina behov och skrapade som aldrig för i snön. De lekte tillsammans och myste med mig på trappan.

 

Och från att ena sekunden haft det mysigt blev det ba drama den andra. När detta hände hade Fantomen gått in, och Leila och Mohicana hade hållit sig nära varandra. Plötsligt hade Mohicana gått iväg, och jag gick efter för att se vart hon fick så bråttom. Mötte henne bakom husknuten lunkandes mot mig med något vitt bakom sig.

”Men vad Leila ser konstig ut” tänkte jag, men fick samma sekund fick is i magen när Leila strök sig efter mitt ben, och jag insåg att det var en mink Mohicana hade efter sig.

 

Sen hände allt och mer därtill på en och samma gång. Jag sprang efter en spade, på samma gång som jag nappade tag i Mohicana och kastade in henne i huset. Sprang tillbaka och ser hur Leila tror minken är en kompis. Jag ropar, ringer min vän och yrar om fällor samtidigt som jag ser till att få bort Leila.

Minken stod skräckslagen och glodde på mig.

 

Sen gömde sig minken och jag stod och kastade snö på den varje gång den tittade fram från gömstället. Leila hade vid det här tillfället tröttnat på mitt beteende och satt bara mest och tvättade sig. Fredrik kom hem från arbetet, funderade varför jag stod och viftade med en spade och ungefär samtidigt då anlände vännen med minkfällan.

 

mink 1
Mohicana håller vakt på minkfällan utanför fönstret.

 

Sen det här har det gått några timmar och jag har varit flyförbannad. Arg på hur nära det var att en av katterna skulle ha blivit skadade, samtidigt som jag hoppas att de minns att inte gå nära varje nytt djur de ser. Även om allt hör ihop i detta universum (jag skrev väl om något sånt i mitt harmoniska tillstånd i morse?) och denna mink är ett liv, så är inte alla snälla. Jag har varit arg på hur envisa minkar är, för även om den hade mat i fällan så förstod den att inte gå in i den, för då skulle det vara över.

 

Tills för en timme sen då den tröttnade.

 

mink 2
Liten men farlig.

 

Nu har vi en mink på verandan, i fällan, som verkar må bra, för den har somnat. Snart kommer en farmare efter den och jag får acceptera att från och med nu bor vi i naturen, där vilken måndag som helst kan bli ett äventyr.

Men det blev lite väl dramatiskt där ett tag.

 

 

(Uppdatering 22.01.2018 kl 20:14; Minken är upphämtad. Det var en hona.)

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar