blogghedaear

Det enda jag hatar

Skrivet av Caroline Eriksson 28.09.2016 | 0 Kommentarer

Är en människa som inte fyller mig själv med hat. Eller ens vill kalla en känsla hat. Det är för starkt ord för mig. För stark känslan.

Istället kan jag känna irritation, frustration och besvikelse över orättvisor. Men det finns inte en levande människa som jag skulle kunna hata.

 

Men så upptäckte jag igår, när jag var och fotograferade, att visst finns det något som kan få mig att känna något som kan likna hat. Testade alltså en av mina födelsedagspresenter ute i naturen (världens bästa sak, skriver mer om den senare) och när jag var klar hoppade jag in i bilen för att åka hemåt. 

Ser i backspegeln hur något flyger bakom mig, och stannar bilen. På en skogsväg, så lugn ba. 

 

En  jäkla  älgfluga. 

 

Visste att de är svåra att ta livet av. Varför förstår jag inte, de ser ju inte så hårda ut. Men smällde till den med den bästa jag hade: telefonen. Älgflugan lämnade att sprattla i passagerarsätet, så tryckte till den lite till och kastade sen ut den. Tur man är oftast ensam i skogen, för jag sa ganska högt:
"HUÄÄÄÄÄÄÄ  BLÄÄÄ  FYYYYY  F**"

Det som förvånade mig var att den inte bitit sig fast på mig. Vet någon om det är vissa faktorer som atttraherar en älgfluga mer, för förr har jag nog haft älgflugor på mig som bitit sig fast med detsamma?

 

Fy. Fy. Fy. 

Älgflugor måste vara något av det mest obehagligaste vi har här i Finland. Älgflugor, fästingar och trångsynta människor som vill skada andra. 

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar