bloggheader4

"Jag drömde du hade fött inatt."

Skrivet av Caroline Eriksson 28.10.2019 | 1 Kommentarer

Så gott som dagligen får jag privatmeddelande av människor som endera drömt om att bebis gjort entré till världen, eller människors vars första tanke när de vaknat varit just jag och bebis. Det känns surrealistiskt, och samtidigt mycket roligt, att så många människor som jag mött och aldrig mött tänker på oss. Som ser fram emot att bebis ska födas.

Förstår du, älskade barn, hur efterlängtad du är?

 
Och mest av allt längtar jag. Och Fredrik också, men han är som vanligt lugnare.

 


Jag letar efter tecken i allt. Undrar om mitt illamående kan bero på det vanliga illamåendet jag haft i nio månader, eller det att kroppen nu förbereder sig inför en förlossning. Känner efter om den där sammandragningen eller förvärken som får mig att tappa andan "inte gjorde lite extra ont, som om det vore på riktigt denna gång", och blir lika besviken när smärtan avtar. Lyssnar efter det berömda ”poppet” man ska höra innan vattnet går.

Med känslan av att alla andra föder, förutom jag, så gör jag inte så mycket annat än väntar, längtar och letar tecken.

 
Som idag, då de första snöflingorna faller från himlen, så tänker jag att det vore en perfekt dag att föda på. Att få berätta åt bebis hur vackert det var när snön föll så sakta, och att det inte bara var snön som förändrade världen för evigt. Det var du.

 


Samtidigt så vet jag att bebis kan och får stanna kvar i magen och gosa till sig lite mer. Min gravidhjärna ger mig nästan dåligt samvete över hur otålig jag är, när jag egentligen bara borde njuta av den sista tiden nu. Njuta av sparkarna. Njuta av att lyssna till hjärtljuden. Njuta av att helt enkelt skapa liv. Men det är svårt.

 
För jag är otålig, och jag tror de flesta höggravida som räknar dagarna på en eller två händer kan känna igen sig i den känslan.

 

 

Så nej. Än har jag inte fött, och bebis lever fortfarande loppan i min mage. Tystnaden som kan uppstå kan bero på att jag är trött. Inte har så mycket att skriva om i min väntan.

Eller förhoppningsvis så föder jag.

 

crochet virka bitring kyckling hona chicken octopus blackfisk caroline teether


Här är mina två senaste hantverk jag gjort åt bebis.

En bläckfisk som passar även åt prematurbebisar, och en bitring där jag virkat vår höna Helmi.

 

Bläckfiskens mönster hittade jag här, och Helmi har jag freestylat fram själv. Ändå fint hur jag nu blivit så trygg med min virknål att jag vågar testa mig fram utan att följa mönster.

  

Kommentarer

  • Amanda 29/10/2019 2:45pm (21 dagar sen)

    Hej! Jag förstår precis dina tankar. Jag försöker också njuta av den här sista tiden som gravid, men det är svårt att inte vara otålig. Det har varit roligt att följa med din graviditet via bloggen, eftersom våra beräknade datum är så nära varandra. Tänkte bara kika in här och säga tack för en bra blogg och kämpa den sista biten! /Amanda

    • Caroline Eriksson 29/10/2019 3:34pm (21 dagar sen)

      Åh, tack för din kommentar och att du kan förstå känslorna just nu. Jag önskar dig all lycka! Snart får vi mysa med bebis. ❤

Skriv en kommentar