bloggheader copy

Jag fick lite morkkis.

Skrivet av Caroline Eriksson 29.09.2017 | 0 Kommentarer

Just nu känns det som om livet är långt ifrån tråkigt, för det händer något precis varenda evigaste dag. Speciellt dagar som igår, då man till sist avslutar dagen med att ligga i badkaret medan man filosoferar över dagens händelser. Det hände liksom ett och annat.

 

Typ det här.

 

28.9.2017 skogen 1

 

Du kanske undrar vem det är som har skogshuggar-kläder på sig? Lugn ba, det är varken jag eller Fredrik.

Men det är en skogshuggare, och han skulle ta ner två träd till oss. Han var snäll och hälsade på kort varsel, när jag egentligen trodde dagens alla händelser var över.

 

Vi har egentligen fler än dessa två träd att hugga ner, men vi mjukstartade med dessa ni ska få se nu. Det var liksom lite mer bråttom med dessa.

 

28.9.2017 skogen 2

 

Även om vi säkert skulle kunna lära oss själva hur man hugger träd, så var det faktiskt riktigt behagligt att ha en yrkesman att ta ner träden. Har som inte tid att bryta ett ben eller skada mig nu. Måste bygga huset. 

 

Tog inte länge innan trädet föll ljudlöst och precis dit den skulle. 

 

28.9.2017 skogen 3

 

Av olika orsaker skulle träden ner, och en av dem var att vi var väldigt rädda över att rötterna blivit skadade då jag tillsammans med Skinnars grävde vattnet i slutet av förra året.

Det är svårt att fråga träden hur de mår, och dessa var så långa att de endera fallit rakt på vårt blivande garage. Eller i värsta fall, huset.

 

Men det visade sig att träden var otroligt fina. Toppskick..

 

28.9.2017 skogen 4

 

..och det var då morkkisen slog till. Vad tusan har vi gjort?! Huggit ner stora vackra träd, som ändå är lite insynsskydd? 

Och ja, det är så här jag ser ut när jag har morkkis. 

 

Men den gick om ganska snabbt. Förstod att ett träd inte ruttnar så snabbt, och förr eller senare hade trädet ändå farit ner. Bättre att då ha kontroll över vart den far.

Dessutom är granar inte så vackra.

 

28.9.2017 skogen 6

 

Så då var det dags att ta tag i träd nummer två. Den som stod bredvid, och var mest bara ful, eftersom den inte hade mycket kvistar på ena sidan och lutade något mot gården vår. Det ska bara vara första klass av allting vid vårt hus, höhö. ;-)

 

28.9.2017 skogen 7

 

Snabbt som bara den sprang jag en bra bit ifrån trädet, för att se även det falla. Den hamnade precis bredvid det första trädet, och allt gick bra.

 

Morkkisen som jag kände över det första trädet existerade inte nu längre. Snart kommer jag ha glömt hur det en gång såg ut, och de små träd som nu växer där kommer att få en extrakick och växa som aldrig förr.

 

28.9.2017 skogen 8

 

Skogshuggaren sågade bort alla kvistar från stammarna och kapade dem i passliga längder. Det doftade härligt av gran överallt, och var ett organiserat kaos av stammar och granris.

 

28.9.2017 skogen 9

 

Vi började räknade ringarna i stammen och kom fram till att träden var 60 år gamla. Eller unga. 60 är ungt.

Sånt som hände för 60 år sen var att alla skolbarn i Sverige fick poliovaccin, fiktiva figuren "Skogsmulle" skapades vilket jag tycker är ganska passligt. Ryssarna skickade iväg Lajka till rymden, och till skillnad från rymdkatten-Félicette gick det inte lika bra. Ledsamt.

Något positivare var att Estrella började laga chips.

 

Fredrik har för övrigt inte dålig blodcirkulation, han hade bara byggt lite. Mina händer var helt vita av målarfärgen jag målat med tidigare under dagen. He byri ta se!

 

28.9.2017 skogen 10

 

Så här såg det alltså ut igår kväll. En skogshuggare som tog ner två av våra tusentals träd, Fredrik som räknade ringarna på stammen och jag som fotograferade.

Bra avslut på en av de mest händelserikaste dagarna på länge.

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar