Katter, bebis, kärlek och svar på frågestunden. (del 1)
Tack för alla frågor som kommer in. Plötsligt fick jag massor av inspiration till att blogga (om feminism, föräldraskap och återhämtning efter kejsarsnittet), och alla fina frågor som nu ska få ett svar. Är det något du undrar över, allt mellan himmel och jord, så är det bara att skriva en kommentar. Jag svarar på allt.
Nu ska jag passa på att svara på del 1 av frågestunden, innan Nova vaknar och får fullt ut min uppmärksamhet igen. För övrigt, hur kommer det sig att bebisar vaknar med detsamma man själv ska äta mat eller typ vill duscha?
"Hur är katterna mot bebisen? Tänker att hundar kan ju ibland bli typ beskyddande över bebis."
"Hur reagerar katterna på bebisen?"
Katten Leila har aldrig tidigare haft så bråttom ut, som när Nova är missnöjd och skriker. Fantomen reagerar med att bli något nervös, och vill gärna se till så Nova har det bra när hon gråter. Mohicana bor i sin pafflåda och kunde inte bry sig mindre. Och så reagerar katterna när Nova gråter. Sen är Nova en mycket glad bebis.
Överlag så har inte katterna brytt sig så mycket (alls) om Nova, och det tycker jag är skönt. Hellre att de ignorerar och håller sig undan, än att vara för nära inpå.
"Liknar hon dig eller Fredrik?"
Jag och Fredrik liknade varann lite som spädbarn, och jag kan se både mig och Fredrik i Nova. Men måste nog säga att jag tycker hon liknar och är pappas flicka.
"Blir det dop eller namngivningsfest eller inget av dem eller nåt helt annat?"
Det blir namngivningsceremoni någon gång i vår.
"Hej! Jag undrar om ni uttalar Novas namn med svenskt eller finskt uttal? (Nova eller Nåva). Båda är jättefina hur som helst!"
Novas namn uttalas som "Nåva".
"Hur träffades ni?"
Vi träffades på krogen, i maj 2011. Han fångade min uppmärksamhet när han hämtade ett literstop med vatten, när han frågat om jag ville ha något att dricka, och jag svarade "vatten". Sen talades vi inte mycket mer den kvällen, utan jag hade en vänförfrågan morgonen efter på facebook.
Vi talades vid varje dag, och när jag fredagen den trettonde (datumet som skulle bli mitt lyckodatum) hade en spelning som trubadur i Jakobstad, så körde han 140 km en väg för att se mig. Sen den kvällen så har det varit vi, och vi har spenderat så gott som varje dag tillsammans.
Vill du läsa en mer ingående historia och en riktig kärleksförklaring till världens bästa Fredrik, så klickar du HÄR.
Läs även: "Det här är till dig, Fredrik."
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar