Kommentera inte min kropp, eller någon annans för den delen.

torsdag 21 februari 2019 - 10:48 | 2 Kommentarer

(Nästan) hela natten har jag drömt mardrömmar om gravida kroppar som varit förbannade på mig. Först en ilska över att jag inte kommenterat personens yttre, och sedan en ilska för att jag yttrat mig. Kan säga att det var något förvirrande.

Andra halvan av natten satt jag i hönshagen med alla höns i min famn, och vi njöt av solens värmande strålar tills dagen blev natt. Det var bara avkopplande.

 
Den första delen av nattens drömmar beror till stor del på ett blogginlägg jag läste innan jag somnade. Christina har bloggat om hur människor kommenterat hennes gravidmage, och förväntat sig att den ska vara större.

För det första: sluta kommentera andras kroppar. För det andra: jag upprepar, sluta kommentera andras kroppar. För det tredje: sluta kommentera andras kroppar.

 

Jag är en kvinna, och jag har en kropp. Vilket också innebär att den kropp min själ befinner sig i har blivit kommenterad sedan barnsben. Är rädd för att ens skriva orden att jag borde och har blivit van. Att jag får akta mig för vad jag klär mig i eller vad jag säger, för lika snabbt kan någon kommentera min kropp med orden om jag endera gått upp eller ner i vikt, eller om jag ”inte är säker på att jag är gravid?”.

Men jag har blivit van, och jag aktar mig. Medvetet och omedvetet.

 

”Såvida du inte befinner dig i en förlossningssal och ser en baby komma ut ur en kvinna, fråga inte om hon är gravid.”


Inte bara för att det skulle vara jobbigt att vid dessa stunder få sin egen kropp kommenterad. Men även för att jag inte räds att säga ifrån, och att det då uppstår en lite obekväm situation för där den som frågat frågan. Varför? Jo, personen tar illa vid sig, och det plötsligt blir mitt ansvar att reda upp situationen. Att be om ursäkt för att någon kommenterat min kropp. Min kropp.

 


Jag läste någonstans en så viktig och sann mening:

”Såvida du inte befinner dig i en förlossningssal och ser en baby komma ut ur en kvinna, fråga inte om hon är gravid.”


Återgår vi till den gravida kroppen så är det så sorgligt att en kvinna inte kan få vara gravid, och inte heller då få ha sin kropp som sin egen. Att inte ens då ska du få ta paus från idealen om en smal kropp, och om en kropp som ska passa in i ett fack.

Du är endera för smal. ”Är du säker på att du ska föda snart?” En kropp som tar för mycket plats. ”Är du säker på att det bara är en i magen?”

 

 

Det känns som att en kvinnas kropp aldrig är hennes egen,

och det måste få en ändring. Nu.

 
Kommentera inte min kropp, eller någon annans för den delen.

 

14.02.2019 2

He va ba he ja hadd på hjärtat. Ha en underbar dag.
2

Kommentarer

  • Tekla

    21.02.2019 11:49 (28 dagar sen)

    Jag har ända sedan jag var tre år fått kommentarer om mitt utseende. Och redan som treåring lärde jag mig att det var något negativt att vara lång, för det hördes i kommentarerna och på det sättet de sades. Jag var lång och mager. Och då såg jag ännu längre ut. Sedan fick jag höra jag såg ut som en pojke då jag hade kort hår. När jag närmade mig tonåren var jag fortfarande väldigt lång för min ålder och då blev jag också rundare, vilket jag också fick kommentarer för. Jag som hade varit för mager blev nu för tjock. Min kropp och utseende har ofta och genom hela livet kommenterats. Det är att jag är för lång för att vara snygg och fin som kvinna, för stor och för rund osv osv. För okvinnlig kropp.

    Tänk vad skönt om man fick vara i fred och bara vara som man är och duga ändå! Ingen som bedömde hur bra man är som kvinna och hur attraktiv man är för det motsatta könet.


  • Christina

    21.02.2019 19:22 (28 dagar sen)

    Jag fattade ingenting först varifrån all trafik från Sevendays kom, men tack för länken! :) <3


Skriv kommentar