blogghedaear

Livet kändes åter en gång sådär idylliskt.

Skrivet av Caroline Eriksson 02.02.2018 | 0 Kommentarer

Jag lovar att börja skriva om annat än hus och katter, redan idag, för det är nog andra tankar också som fyller upp mitt medvetande. Men för tillfället njuter jag ba av att leva i en bubbla av lycka och ro, och hoppas att mitt tillstånd sänder ut signaler till universum, så det börjar sprida sig till resten av befolkningen.

 

Som jag skrev, när jag listade "5 saker du inte visste om mig", så har jag lätt för att känna glädje. Och det här var ett av de saker som gjorde mig glad igår:

Katter som äntligen är vänner igen. På riktigt.

 

1.2.2018 1

 

Jag har ju haft Mohicana och Fantomen i mitt liv sen 2007 och 2008, och efter att de slagits om sin rankning i gruppen när Mohicana flyttade till oss 2008, så har det varit vänner. Ja, ända tills Fantomen flyttade till Petalax före oss, för 6 år sen - för sen dess har inte någon av katterna varit mer vänner än att de jagat skator tillsammans.

 

Men igår hände det!

Jag satt och tittade på tv med Fantomen bredvid mig, när Mohicana hoppade upp bredvid oss och la sig ner. 

Vanligtvis hade Fantomen morrat, Mohicana hade fräst och sen hade den som varit mest envis valt att stanna kvar bredvid mig. Igår, ingenting. De låg och myste bredvid varandra, och livet kände åter en gång så där idylliskt med mysiga katter och en vacker eld i tulikivi-eldstaden.

 

1.2.2018 2

 

Kanske är det så att alla, även katterna, mår snäppet bättre nu psykiskt efter flytten. Det har varit ett hejdundrande år med med- och motgångar, och nu kan vi äntligen pusta ut och blicka framåt, även om vi mest bara njuter för stunden.

 

He va ba he ja hadd på hjärta. Ta hand om er. <3

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar