bloggheader4

Månaden med vintertrötthet.

Skrivet av Caroline Eriksson 21.12.2017 | 1 Kommentarer

Kategorier:

Början av februari så hade jag semester, och tydligen triggade lediga dagar den där vintertröttheten som jag tror många upplever efter ett par månader i mörker. Utåt hände inte så mycket, förutom att jag bloggade lite mindre. Och när jag bloggar mindre så betyder det att inombords sker mycket mer.


Jag tänkte på saker som ingen kunde påverka, och sånt är aldrig till någon nytta. Speciellt inte när man inte klarar av att acceptera situationen och släppa taget. (längre ner i blogginlägget får ni lite visdomsord av mig)

 

Men.

Än hände inte så mycket, utan det var först två månader senare som jag skulle inse och behöva släppa taget om saker och ting för att inte bli slut på riktigt.

 

Så tills det, så får ni läsa om annat som hände i februari, förutom att jag var lite vintertrött och bara längtade till vår, sommar och något annat än snöslask och blixthala vägar. Jag startade ju klubben  ”Vi som ogillar detta p*ssväder och gärna ha sommar året runt. Kanske lite höst går för sig, men längre än så går vi inte"  här på bloggen, och fick några medlemmar.

 

1.2.2017

 

Månaden började med ett tecken på universum att ta det lite lugnt. Norrskenet.

Om det är något som faktiskt blivit minimalt av detta år är de stunderna det är bara jag och kameran. Vare sig om det är ensam, ute i mörkret med endast norrskenet ovanför en,

eller att balansera stenar vid havet, så har jag gjort annat än det. Fotograferat mera hus än stenar.

 

Och detta är just en sån situation där man skulle kunna sörja missad egentid där man får vara kreativ, men jag tänker inte göra det, för det är ju inte som att man kan dra tillbaka klockan och uppleva det på nytt.

Jag missade flera norrsken, men fick uppleva annat. Och det är helt okej. Dessutom var det där ena norrskenet tillräckligt mäktigt.

 

4.2.2017

 

Den tredje februari vände jag upp och ned på världen, och älskade det!

Jag har bloggat om detta förr, men varje gång jag gör yoga så utmanar jag mina inre demoner och de felaktiga föreställningar jag har om vad min kropp ska klara av. 

 

Istället är jag fullständigt i nuet och låter min kropp och själ arbeta sida vid sida, och efteråt känner jag ba kärlek.

 

13.02.2017 1

 

Det här året har jag och Fredrik varit till kyrkan så många gånger att vi fått riktigt lejdon. Men ännu i februari, innan vi hade någon aning om hur många besök det skulle bli efteråt, så var det ganska mysigt.

Våra vänners barn döptes och Fredrik stod framme vid kyrkan för att bli en fadder.

 

Eftersom jag inte är inskriven i kyrkan, stod jag inte bredvid.

Hann nästan fundera tre sekunder på att skriva in mig, bara för möjligheten att kunna bli fadder till ett barn, men släppte även den tanken. Det var en vacker ceremoni även från kyrkbänken.

 

20.02.2017

 

Jag började måla intensivt en period.

 

12.02.2017

 

Myste med katterna på soffan.

De där pyjamasbyxorna sprack dock i baken, så de har jag inte mer. 

 

28.02.2017

 

Pysslade en kruka till min älskade gullranka.

Den verkar dock nu ha knaprat anabola i smyg, och fått större blad än mina händer. Vad händer med den?!

 

27.02.2017

 

Höll mig fortfarande bort från tobak, och startade en fotoutmaning som jag inte höll.

 

Och jag veeeet att den här årsresumén skulle bli den mest händelserika någonsin, men det hade som inte riktigt startat här ännu. Tror däremot att jag behövde den här månaden då allt kändes så otroligt trögt, för att sen uppskatta lugnare perioder. Låter som en klyscha, men så otroligt sant.

 

 

Men om det är något jag vill att februari ska lära dig, och mig, är att är det något som bekymrar dig; kom ihåg att:

Alla känslor är okej. Även de som inte är roliga att känna, för de finns där av en mening. Men man måste lära sig att släppa taget och inte låta som omslukas av en sorg eller ett mörker som inte tar en någonstans. För om man stannar i det där mörkret för länge, blir det farligt. 

Och det är lättare sagt än gjort, men det är något man måste komma ihåg. 

 

När man känner känslor som sorg, ilska, rastlöshet eller är arg så måste man acceptera dem, se dem för vad de är och sedan släppa taget. Speciellt om du inte kan göra något konkret för att få en ändring.

Annars hjälper det bra att springa tio varv runt huset. 

 

Du är värdefull, älskad och trygg.

Kommentarer

  • Johanna 21/12/2017 2:50pm (23 månader sen)

    Min gullranka är ledsen! Bladen hänger och några har vissnat. Den fanns tidigare i sovrummet där det inte är så ljust, men nu har jag flyttat den till vardagsrummet. Där är det ljusast på dagarna men den mår ändå inte bättre. Vattnar ca. en gång i veckan. Har du nå tips på hur jag kan få den glad igen?

    • Caroline Eriksson 21/12/2017 10:36pm (23 månader sen)

      Testa att ge den ännu mindre vatten. Vattnar jag en gång i veckan så är det inte mycket vatten den får. Mina verkar må bäst av när jag nästan glömmer bort dem :)
      ps. klipp bort de vissnade bladen. Lycka till! :)

Skriv en kommentar