bloggheader6

Min kropp är inte en prydnad

Skrivet av Caroline Eriksson 06.04.2016 | 3 Kommentarer

"Du skulle vara snyggare om du gick ner fem kilo. Du har blivit lite fetare. Är du gravid?"
De två sista meningarna tog jag inte lika hårt. Det var ju ett konstaterande som visserligen stämde. Jag hade gått upp i vikt. Och är man kvinna ska man tydligen stå ut med graviditetsfrågan. Den första meningen däremot tog det länge innan jag kom över. Det fick mig att fundera om skönheten verkligen satt i en siffra. Så jag prövade. Jag gick ner fem kilo. Varken kände eller såg på mig själv annorlunda.

 

Jag har gjort en viktig resa. Från att vara kurvig till att bli pinnsmal till att gå upp i vikt igen. Och om sanningen ska fram så mår jag bäst nu i mitt inre. Men det har ingenting med siffran på vågen att göra. Det handlar om insikt och att jag har lärt mig att acceptera mig själv. Jag är stolt över min kropp och vad den kan göra. Med eller utan celluliter och en mage som korvar sig när jag sitter.

 

Jag tror att många behöver bekräftelse ibland. Det är nyttigt att känna sig och bli sedd. Men att dagligen kräva bekräftelsen för att kunna stiga ut genom dörren, hindrar en från att faktiskt uppleva världen. För många år sen kunde jag inte ens gå utanför dörren utan att vara sminkad. Jag köpte formgivande strumpbyxor som magiskt skulle hålla in magen medan jag dansade. Och jag trodde på allvar att min mage avgjorde hur andra såg på mig som människa.

 

Idag är läget ställt annorlunda. Jag bryr mig inte om att hålla in magen om min partner rör på mig. Istället för att fokusera och vara medveten om hur min kropp ser ut, så fokuserar jag på att vara i nuet i såna stunder.

 

”Min kropp är inte en prydnad. Den är ett fordon till mina drömmar.”

 


Det finns människor som är osäkra på sig själva och tar ut det på andra. Eller så är de helt enkelt elaka. Bry dig inte om dem. Omge dig själv med positiva människor som får dig att känna dig upplyft och självsäker för den du är. Människor som respekterar dig.

 

Livet är för kort för att må dåligt över dig själv. Det kommer att finnas de dagarna även jag känner mig osäker. Och de dagarna är det viktigt att man ändå stiger upp ur sängen, ler och lever. Gör ett medvetet val att inte låta osäkerheten ta över. En svullen mage eller vad man har komplex för, ska INTE definiera hur du värderar dig själv.

 

Din kropp är inget att be om ursäkt för.

 

 Omfamna dig själv. Älska dig själv. Fullt ut. För det är du värd.

yoga

Som jag skrivit förr så kommer jag till nya insikter varje gång jag gör yoga. Det här var dagens funderingar.

Och till alla de som kommenterat min kropp och alla gånger jag nedvärderat och förminskat mig själv. Förlåt.

Kommentarer

  • Pernilla 06/04/2016 12:07pm (6 år sen)

    jamen visst så är det ju! vi ska älska oss själva - vara glada att vi har en fungerande kropp som vi surfar genom vardagen på. siffran på vågen ska man helt ärligt skita i :)

    • Caroline Eriksson 06/04/2016 12:53pm (6 år sen)

      Jepp! :D Under tiden jag var på min "viktiga resa" steg jag inte på en våg på minst två år. Vikten har absolut ingen som helst betydelse som vårt värde som människa och hur vi ser på oss själva. <3

  • Melli 06/04/2016 3:06pm (6 år sen)

    Just så är det! Jag har tagit viktstriden sedan jag var under tio. Tänkt att jag varit mullig. Det som satt mest spår var kanske pappas små varningar, tänk på vikten, akta dig. O banne mig så jag vakta och akta! Smögåt och spydde. Led alltså av bulimi i många herrans år. Blev pinnsmal i nåt skede, råddade bort min kropp och hölls knappt på benen. Nå, så blev jag ju gravid vid tjugo, gick upp tjugo kilo och kände mig som en val. Fick värre depression, blev inte av med kilona. Fick höra om det, tog till mig. Gick ner en del. Men inte blev jag lyckligare för det. Nu är jag helt normal, lite på den mjukare sidan. Men va f*n, en trettiotreårig trebarnsmamma FÅR vara lite mjuk! Jag springer, hoppar, skrinnar och dansar. Kramas och tar i famnen och är mjuk för sambon att hålla i. Då får andra tycka vad de vill och jag försöker bara vara nöjd och inte tänka på de andra, fast tom. nära sårar djupare än de tror ibland. På sommaren är det lite jobbigare på stranden, för över tjugo år har detta tjockistal riktats mot en, fast jag aldrig ens varit riktigt på riktigt överviktig.
    Du är ju perfekt! :)

    • Caroline Eriksson 06/04/2016 3:09pm (6 år sen)

      Tack för att du vågade dela med dig! <3
      Det är nog kommentarer från personer i ens närhet som tar hårdast och stannar längst kvar hos en. Även om personen i sig själv inte hade menat kommentaren som något dumt, eller ens tänkt vidare hur någon kan tolka kommentaren. För det handlar ju mycket, mest, om hur vi själva tolkar oss själva som har betydelse när det kommer till förändring på tankesättet.

      Vi är alla perfekta <3

  • Maria 07/04/2016 9:10pm (6 år sen)

    Superfint inlägg <3 Själv borde jag gå UPP några kg i vikt, är underviktig just nu känner jag. Jag hör sen till den lilla minoriteten som har väldigt svårt att gå upp i vikt.. ;) Behöver personligen ha en viss vikt för att det ska KÄNNAS bra i kroppen, inte för hur det SER UT i spegeln :)

Skriv en kommentar