bloggheader caroline

Min pinsamma start på dagen.

Skrivet av Caroline Eriksson 11.04.2019 | 0 Kommentarer

Pinsamt, eller ”cringe” som dagens ungdomar kanske skulle säga, är inte ett ord som jag kan relatera till så mycket. Inte för att det inte skulle existera situationer i mitt liv son skulle kunna klassificeras som pinsamt, men för att det är väldigt sällan jag känner känslan av att något skulle behöva vara pinsamt.

Att sjunka genom jorden på grund av en liten bagatell är alltså inte något jag gör i första taget. Istället står jag stadigt och skrattar åt livet och mig själv.

 
I morse var jag med om en situation som skulle kunna kategoriseras bland ”cringe”-material, men som gav mig dagens första fniss och höjde mitt humör.

Jag var alltså vid labben för att ta några blodprov. Med mig hade jag även urinprov, som någon av någon orsak velat ha. Satt i väntrummet och väntade. Var nöjd och belåten över att jag var enda personen på plats, för ärligt talat är jag inte så sugen på att prata med andra eller se nöjd ut bland människor när man är relativt nyvaken på en ledig dag.

 
Efter en stund låter det till i maskinen som visar att det nu var dags för mig att gå in genom dörr nummer två för att ta blodprov. Stiger in och ser en kvinna torka av skrivbordet, redo för att ta emot mig.

”Hej, jag skulle ta några blodprov, och så har jag urinprov med mig!” säger jag glatt och lägger mina saker på stolen bredvid mig och tar fram sjukförsäkringskortet och påsen med mina urinprov.

”Eh, jag bara städar jag”, säger kvinnan framför mig.

 
I den här stunden hann det gå hundra tankar genom mitt huvud. Pep det inte till i maskinen? Var det inte min nummer som visades på skärmen, och steg jag inte genom rätt dörr?

”Inte är det så att du råkade komma åt en knapp som visade att jag skulle fä komma in?” frågade jag kvinnan, som nu tydligt enbart hade gått med på att städa utrymmen. Inte ta några blodprov, och absolut inte ta emot någon annans urin.

”Jag vet inte. Kanske. Vänta, jag ska gå och se om jag hittar någon”.

 
Hon går in i rummet bakom rummet jag nu stod ensam i, med sjukförsäkringskortet fortfarande i min hand. Hör hur några skrattar, och inser att kvinnan säkert råkat komma åt någon knapp, och in i rummet stiger nu en annan kvinna in, som gladeligen tar blodprov av mig.

 


Pinsamt, eller ”cringe” som dagens ungdomar kanske skulle säga, skulle man kanske kunna beskriva början på min dag. Det gör inte jag. Tyckte bara det var lite kul.

Hoppas ni får en alldeles underbar dag och får njuta av solen.

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar