Bloggheader Caroline3

Missfall

Skrivet av Caroline Eriksson 13.06.2016 | 1 Kommentarer

Kategorier:

När ska vi skaffa barn?” skrev jag i andra höstdagen förra året. Well, det var tyst en tid och så har frågorna fortsatt. Men. Förra veckan fick jag frågan som ingen frågat mig. ”Har du haft missfall någongång?”.
Varför jag inte fått den frågan ganska enkel att svara på; folk pratar inte om det. I mina forskningar till detta blogginlägg hamnade jag på en babysida där det står att man ”bör vänta med att berätta man är gravid, på grund av risken för missfall”.

 

Jag vet inte om jag har haft missfall. De flesta missfall sker ju innan kvinnan ens vet av att hon är gravid. Ett missfall betyder att kroppen stöter bort fostret innan det växt färdig. Det betyder inte att det är fel på dig eller din kropp. Eller att man skulle vara misslyckad som människa för att det helt enkelt inte går med detsamma. Eller alls. Det ska inte finnas någon skam med ett missfall. Men jag undrar varför ingen pratar om det? Varifrån kommer det här beteendet att när allting inte går precis som vi vill, eller vi är rädda för att något bra ska förvandlas till en dålig känsla – då ska vi vara tysta?

 

Alla vet innerst ju inne om risken för missfall. Problemet blir dock, som med allt annat vi håller tyst om, är att man kan känna sig väldigt ensam. Handlar det om att bli gravid så funderar man varför det tar sån tid för en själv, när andra verkar bli gravida på första försöket. Det vi inte vet är att de kanske har år bakom sig av försök. Kanske fler skulle sluta känna sig misslyckade, helt i onödan, om vi pratade mer.

 

 

På ett sätt förstår jag att man kanske inte vill berätta för hela världen hur lycklig man är, i rädslan för att jinxa det. Men samtidigt; om jag vore gravid skulle jag dela med mig av lyckan. Först och främst till kärleken, sen till de närmsta i bekantskapen och ni skulle också få reda på det. Och jag skulle inte kunna gå tre månader och vara tyst. Skulle olyckan vara framme, för det är ju vanligt, så skulle man förhoppningsvis inte behöva genomgå det helt ensam. Kanske skulle man ha lättare att be om hjälp utifrån, när allt känns tungt. För missfall är förjävligt, men det är ännu jävligare att känna sorg i ensamhet. Och känner du glädje - våga känna det full ut - utan rädsla.

 

Och kanske vi kan komma överens om en sak? Vare sig det handlar om graviditet, missfall eller var någon handlar sin mat: Låt personen i fråga tala om det först, och när mänskan är redo för det, istället för att ställa en massa frågor.

 

IMG 4132

 

Kommentarer

  • Yvonne 14/06/2016 7:52am (5 år sen)

    Det där har jag också förundrats över. Att man inte skulle "få" berätta att man är gravid, eftersom risken för missfall är stor i början av graviditeten. Som om det skulle vara något pinsamt med att få missfall... Ofta sorgligt, ja, men pinsamt??? Själv märkte jag ju när jag fick missfall att det var hur många andra som helst som gått igenom samma sak, och varför skulle man gå ensam med den sorgen...

Skriv en kommentar