Nytt vid huset! Våra drömmars gård!
Vår gård har sett ut som en typisk byggargård. Ojämnt grus. Skräp. Ingen ordning. Alls. Men när jag och Fredrik skulle dricka vårt morgonkaffe i morse fick vi trevligt besök av vår grävmaskinsförare Skinnars. Äntligen skulle det bli ordning på gården!
Jag fick plötsligt bråttom att fotografera det som jag lärt mig att blunda för. För om det är något jag har lärt mig av att bygga hus, så är det att fotografera allt. Speciellt det du inte vill se på, för när allting är fixat så kommer du inte att minnas hur det en gång har varit.
Till exempel så skulle den här delen av gården aldrig mer vara sig lik. Jag var i alla fall tacksam för att jag lyckats fotografera vackra sommarbilder av mig där igår, för det är även denna plats som det blommar mest på.
Runt huset finns en stenmur som ramar in det som ska bli gräsmatta. Dock har den stenmuren varit ojämn och inte så där snygg som man förställt sig.
Det har mest bara sett ut som om någon kastat stenarna dit, i hopp om att den skulle reda upp sig själv.
Och här, där det var en befintlig infart när vi köpte tomten, så har det nu varit ett dike som växt fast på endast en sommar. Det skulle det även bli ändring på, och det första vi började med.
Vi hade redan förra året köpt ett rör att sätta ner i diket, och det var det första vi började med idag. Vi hade verkligen tur med vädret, eftersom det var vindstilla och härlig värme.
Sen gick det undan, för om någon är snabb och duktig på att arbeta så är det Skinnars. I ett huj hade vi en till infart till huset, och började få en till väg uppgrävd.
Det gick så snabbt undan, att jag hann knappt med själv. Fredrik hade säkert också den roligaste semesterdagen hittills, eftersom han sprang runt och plockade alla röda stenar han hitta på gården.
Han har samlat på dem nu sen vi började bygga hus, och ska göra något fint av dem.
Efter att vi hade en till infart och väg till huset, så var det dags för Skinnars att börja göra det han säkert tycker är minst roligt. Ordna upp stenmuren. Men jag har ju sett att han kan, och att det blev fint, så tvivlade inte en sekund på att det skulle vara sämre idag heller. Eller bättre, hur man nu säger.
Jag litar i alla fall på att karln kan.
På en av alla stenar han ordnade upp så föll en blomma med rot och jord på stenen. Den står där ännu, vacker och fin.
Och jag låg och solade och mådde bra. Tänk vilken stor skillnad från förra året, då vi bara byggde och hann knappt vare ute. I år får jag vara ute, vid vårt eget hus vid vår egen gård. Hur underbart som helst!
Och så här ser det ut nu.
I morgon fortsätter Skinnars arbeta vid vår gård, så redan i morgon kommer det att se annorlunda ut. Men som det är nu så älskar jag att titta ut genom fönstret och se det som möter mig.
Ner till den lilla ladan så har vi nu en grusväg, så man kan välja att köra rakt upp till dörren om man skulle bli lat och inte orkar gå långt med matväskorna.
Plötsligt blev vår gård så mycket större och behagligare med hjälp av denna väg. Det bara pirrar i hela kroppen av när man börjar inse hur otroligt vackert vi kommer att få bo. Att gå runt och pyssla i trädgården om dagarna, och verkligen göra allt så fint man vill ha det.
Här är det alltid vindstilla (som överallt vid vårt hus) och behaglig värme.
Och stenmuren, den blev rak och fin.
I morgon kommer du att få se var vi ska montera upp vår flaggstång, och förhoppningsvis se lite jord på gården. Sakta men säkert får vi våra drömmars gård. <3 (<--- se bara vad jag är harmonisk när jag till och med skriver ut hjärtan).
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar