Osedda bilder från min telefon.
Igår fick ni se vilka appar jag har på telefonen och iPaden. Men egentligen är det ju inte appar folk är nyfikna på att se, det är ju bilderna! Så idag ska ni få se bilder ni inte sett förr, som endast finns på min telefon.
Och ja, nu på bloggen för allmänheten att skåda.
Till vänster: den här bilden är tagen 06:45 på en tidig arbetasdag. Min bästa arbetströja fick ett ordentligt lufthål och jag reagerade med att ta en selfie. Eftersom tröjan var över 10 år gammal, men annars superbra, löste jag det hela med att sy hålet.
Till höger: Iväg på ett av alla möten vi haft som hade med huset att göra. Om jag inte minns fel så var det här mötet om vårt framtida kök. Jag kommer att visa er bilder i framtiden hur det kommer att se ut.
Man skulle ju kunna tro att det är mest kattbilder i telefonens galleri, och det stämmer till en viss del. 50% katter och 40% jag. 10% av sånt jag behöver minnas.
Kattbilderna ser oftast ut så här. Jag tar ibland bild av katterna när de skrämmer mig, som på bilden till vänster. Fantomen satt i evigheter vid dörren och bara stirrade på mig. Obehagligt.
På bilden till vänster ser du en lagom nöjd Mohicana och jag som tydligen fryste, eftersom jag hade varmaste tröjan på mig.
Till vänster ser du hur det ser ut när jag hämtar posten. Inte den snyggaste klädseln, men rama lårmuskler. Sambons tofflor på mig och en frass vid fötterna.
Bilden på Mr Fantomen kanske jag har redan visat på instagram, men den är så söt så den får lov att visas igen. Så här sitter han ofta i soffan, och håller sig på magen.
"Det sägs att DET går över, men vart går DET då? Nej, svåra livshändelser går inte över, dem bär man med sej hela livet. Men man lär sej leva med dem."
När jag var på kurs om vård i livets slutskede kunde man läsa lite ordspråk och tankar bakom föreläsaren.
Samma dag jag var på kurs så gick telefonen varm i och med skogen som skulle huggas. Jag försökte få någon att komma dit för att ta ner en elkabel, och höll på att bli riktigt stressad eftersom vi försökt få någon att göra det i tre månader. Två dagar senare så var både elkabel och skog borta. Som ni ser till höger.
Det var en spännande dag. Otroligt svårt att förstå att det såg ut så där, om man jämför med hur det ser ut nu.
Hade tappat borta mina brillor och blev så där glad när jag upptäckte att de var på mitt huvud. Har jag inte snyggt telefonskal också? Katter som gör yoga.
Till höger ser ni mig just före jag skulle fara på bloggalan. Spänd, glad och förväntansfull.
Och till vänster är dagen efter bloggalan. Första och sista gången jag tar en bild tre minuter efter att jag vaknat. Jag var trött, glad och snål på kaffe. Nästa bild är då jag tvättat upp mig och ser lite fräschare ut. Pigg, glad och tacksam. Väntade på intervjun med VBL skulle komma ut, eftersom jag inte mindes vad jag sagt åt journalisten medan jag räknade kaffeskopor tidigare på morgonen.
Nu börjar vi närma oss nutiden. Till höger är dagen efter att håret försvann och jag var superlycklig. Har inte ångrat mig en endaste sekund att jag klippt mig.
Till höger så "testar" jag sambons ena julklapp. Han fick VR-glasögon och en metalldetektor av mig. Nu håller jag ba tummar att vi har massor av guld och skatter på marken vi äger.
Om någon undrar hur det ser ut när man arbetar natt och är superduperförkyld - så är det så här. Varje gång jag ser folk med förkylda ögon, som mina är till vänster, så börjar det rinna i mina egna.
Så nu skrollar jag vidare innan jag sitter här och gråter framför datorn.
De här bilderna är från förra veckan, samma dag. Till vänster ser du mig i väntrummet till läkarmottagningen. Till höger ser du när jag skulle handla vindrutetorkare till bilen. Att minnas massor av olika saker på en gång kan bli för mycket, och då är det bra att telefonen ba tar bild och minns åt en.
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar