blogghedaear

Riktigt spännande på bygget!

Skrivet av Caroline Eriksson 19.12.2016 | 1 Kommentarer

Fredagen var dagen jag väntat och längtat på, sen vi bestämt oss för hus och plats att bo på. Vi skulle gräva vatten, el och andra livsnödvändinga anslutningar. Fiber, typ. För när anslutningarna är fixade så är det bara att vibrera och sen vänta på sockeln. När det är klart, jamen, då är det bara att vänta på huset.

 

Det blev verkligen en spännande och rolig dag. Jag fick skita ner mig i gyttja, stå fem centimeter ifrån en grävskopa och se då det slog gnistor om stenar. Vi grävde så pass mycket att grävmaskinen tog en lite tidigare helg, för den gick sönder.

 

Kommunen var redan för någon vecka sen och grävde vatten till vår tomtgräns, så på fredagsmorgonen tog vår alldeles egen grävmaskinförare Skinnars över. Jag är så glad över att vi fick just honom som gör att grov- och grävarbete åt oss. Han är så duktig, snabb och lugn! Och kan verkligen sin sak.

 

Här får ni se bilder, med bildtext. Allt från då jag var för stark för en ishacka, till då grävmaskinen sprutade olja.

 

16.12.2016 1

 

Tidigare på morgonen mötte jag upp Skinnars vid tomten och han visade lite arbete jag kunde göra. Det skulle grävas fram ett litet hål för elskåpet och nere i diket där vattnet dras skulle det grävas för hand. Hämtade min svärmor, aka min bygg-kompanjon, och tog med lite verktyg från svärfar.

 

Tänkte att jag gräver nere i leran, men skulle först kolla om det gick att hacka bort lite frusen jord först vid elskåpet. Efter några hack så lämnade jag med skaftet i handen. Herregud. Jag hade söndrat svärfars verktyg.

Ska ersätta honom med nytt skaft, men sånt fanns inte i byn. Istället hittade jag en färggrann och dyr spade att gräva med. Den här ska förhoppningsvis hålla lika många år som den kostade.

 

16.12.2016 2

 

Till höger ser ni elskåpet, därifrån elen ska dras. Jag nere i gropen till vänster. Kände mig lika liten som jag ser ut på bilden, när jag såg grävmaskinen komma närmre med ett lass sand. 

 

Jag stod inte där för skojs skull, även om det var lite roligt, utan för att hålla vattenledningen på plats innan sanden skulle täcka den.

 

16.12.2016 3

 

Uppe i vänstra hörnet kan du se hur spännande och roligt jag tyckte det var. Höll i mig i marken för säkerhets skull. 

 

16.12.2016 4

 

Tänk vilken kontroll grävmaskinförare har över sin grävmaskin.  Otroligt!  Utan problem så lyckades han få sanden på plats. Utan att smälla till mig med skopan eller få sand på mig. Jag bara stod och fnissade.

 

16.12.2016 5

 

Monstermaskiner. När det grävdes för vatten och el, så kunde man se hur det slog gnistor om stenarna i marken. Tack och lov var det inte lika mycket och stora stenar, som på platsen där huset ska komma. Vi har redan tillräckligt med stenar till våra fina stenmur.

 

16.12.2016 6

 

Och här håller jag fortfarande i mig. Mest för att jag såg jord rasa under grävmaskinen och jag hann se livet passera framför mina ögon. Men så såg jag att Skinnars ba fnissade att "det här går nog bra". Så jag fick lita på det då.

 

 

Det som hände efter denna bild var att Skinnars skulle gräva upp mer väg för anslutningarna, medan jag och svärmor la ut el och skyddsrör för fiber. Jag såg hur det pyste något från skopan, och visste med detsamma att det inte var något som hörde till.

 

Något hade gått sönder, och vi fick avsluta dagens arbete. Tråkigt på många sätt. Tråkigt att saker ska gå sönder. Speciellt när man fått upp en bra fart och förstår lite vad man håller på med.

Förhoppningsvis fortsätter vi idag.

 

16.12.2016 7

 

Så innan vi tog vårt pick och pack och åkte hem, tog jag en sista selfie. Jag står på diket där el och fiber ska komma. Nedanför ser du diket där vi gömt vattnet med sand. Ovanpå allt detta ska det komma något gult band  som  ska visa var det finns något grävd, ifall det behövs för framtiden.

Kommentarer

  • Johanna 20/12/2016 1:12am (4 år sen)

    Kul med en uppdatering om bygget:)

Skriv en kommentar