Sånt jag, och ni, oroade oss för.

måndag 20 augusti 2018 - 13:01 | 2 Kommentarer

Jag får dagligen många DM's på instagram, speciellt efter att jag uppdaterat instagram-stories med en kycklingvideo, om hur stora de har blivit. Innan jag fortsätter vill jag bara säga TACK till alla som hör av sig och är nästan lika engagerade i mina kycklingar som jag själv. Det är så roligt att ni också uppskattar videorna lika mycket som jag!

Dock har jag själv svårt att se hur stora det faktiskt har blivit, eftersom jag umgås med dem varje dag, flera gånger om dagen.

 
Men det är bara att inse att det inte är små kycklingar jag har längre. Den minsta (maskinkläckta) Helmi är nu en månad gammal, och resten av gänget närmar sig två och tre månader gamla. Vet inte exakt ålder på de äldsta, men de har nu börjat låta mer och mer som vuxna hönor. Även om det mest låter som en trasig cykeltuta mellan varven.

Men de är inte längre pyttesmå, vilket betyder att jag måste byta foder åt dem nu och kan ge mig själv en klapp på axeln, för jag klarade ju av det här med att vara hönsägare riktigt bra.


Det här är några punkter jag var rädd för, eller som folk sa åt mig skulle ske, under den första tiden.

 

20.8.2018 4

Det går hur fint som helst nu för alla att äta och dricka tillsammans.


Att kycklingarna skulle dränka sig själva

Under tiden att jag väntade på att mina första kycklingar skulle kläckas under den ruvande hönan i Malax så läste jag alla forum som gick att läsa på både svenska och engelska, samt såg alla videos som gick att se på youtube, och så gott som alla nämnde hur stor risk det är att kycklingar kan dränka sig själv. Inte för att de är självmordsbenägna, men för att de somnar hela tiden.

 

Jag var så rädd att jag köpte glaskulor att ha i vattenkoppen, och sprang så gott som hela tiden ner till hönshuset för att se att alla levde och mådde bra.

 

Egentligen så är kycklingar bara så trötta att de somnar stup i kvarten det där första dygnet. Du vet, det är ju tungt att ta sig ut ur ett ägg. Efteråt så verkade alla mina kycklingar vara pigga och glada nyfikna typer som älskade att springa runt och äta mat. De där glaskulorna var bara bra för att inte de skulle bli våt om fötterna när de sprang över vattenkoppen.

 

20.8.2018 1

Hela gänget hjälps åt att hålla utkik efter rovdjur, även jag och Fredrik.


Att rovdjuren skulle ta dem

Jag hann knappt börja bygga hönshuset innan folk varnade mig för vargen, räven och alla rovfåglar som skulle se hönsen som lördagsgodis. Som utan att fråga hur jag hade planerat bygga rastgården förklarade in till minsta detalj hur jag skulle göra för att göra den säker för rovdjur. Hade de frågat innan, så hade de fått veta att jag skulle använda mig av finmaskigt och smått hönsgaller (har musgaller längst ner) inte bara runt, utan även ovanpå rastgården. Att jag grävt ner gallret i marken 40 centimeter utanför rastgården, så de som vill gräva sig igenom inte skulle ha någon chans. Och att jag googlat även här på alla sidor som går att finna hur man får ett så säkert boende som möjligt för hönsen.

 

Rovfågel har vi annars redan haft på besök. Medan jag var på bloggfest i fredags hörde Fredrik hur kycklingarna skrek till i hagen, och när han gick dit flög en liten rovfågel iväg. Den skulle inte ha haft en chans att ta sig in, eftersom det är galler överallt, men fint ändå att de ropar till så man kan komma och titta till dem vad som är på gång.

 

20.8.2018 3

Luna upptäcker varje dag något nytt ute i hönshagen.


Att katterna skulle vilja äta kycklingarna

Har lite dåligt samvete för att jag sett framför mig hur vår bästa jägare (katten) Leila skulle ta en kyckling efter kyckling, eftersom det visade sig att hon skulle bli den av alla våra tre katter som skulle bry sig minst om dem. Hon ba går förbi hönshuset utan att visa något intresse för kycklingarna som står och tittar på henne. Fantomen bryr sig inte heller om kycklingarna, utan vill mest bara vara i min famn och mysa när jag i hönsgården. En gång så smet han in med mig, utan att jag märkte av det, och han hann gå runt med kycklingarna och verkade rätt så nöjd med livet.

 

Mohicana däremot, som aldrig visat något slags tecken på jaktinstinkt, blev den som såg en brakmåltid framför sig. Nu har hon dock lugnat ner sig lite och sitter inte och slickar sig runt munnen utanför hönsgården var och varannan dag, men hennes beteende var nog en stor överraskning.

 

20.8.2018 5

Vem skulle frysa med såna här fjädrar?


Att de skulle frysa

Det blev ju en värmebölja denna sommar, vem skulle frysa då? Dock så klarar inte små kycklingar att reglera sin värme innan de är fullfjädrade och jag hade värmetak åt dem tills jag märkte att de frivilligt inte ville vara under den.

Behöver någon dock ett värmetak som är brandsäker och mer som en riktig ”hönsmamma” än en vanlig värmelampa, så har jag en till salu!

 

20.8.2018 6

Isla är den "fula ankungen" som blev en ståtlig tupp.


Att någon av kycklingarna skulle bli en tupp

Jag skulle ju inte ha någon tupp, och var så säker på mitt val, att jag höll fast vid det. Tills Isla en vacker dag fick stor röd kam, och allt jag tidigare sagt var som bortblåst. Såklart jag ska ha en tupp, speciellt när han är den snällaste och mysigaste av dem alla.

 
Isla var för övrigt den minst attraktivaste av alla kycklingarna, men över en natt förändrades han och är nu så färggrann och vacker.

 

 20.8.2018 2

Blondie tycker om att få en kram.

 

Att ingen av dem skulle bli tama

Blondie och Luna var redan tre veckor gamla (om inte äldre) när jag tog dem, och jag var så rädd att ingen av dem skulle bli tama eller äta ur min hand. Idag så äter alla mina sex kycklingar ur min hand, vill frivilligt mysa med mig och flyger upp i min famn.

 

Det är ju inget måste att ha tama höns, men för mig var det tydligen viktigt att åtminstone en skulle vilja mysa i min famn. Nu har jag alltid någon som är på myshumör. Igår kväll glömde Blondie bort att mysa i min famn innan natten, så hon grät på sittpinnen tills jag tog upp henne i min famn och gav henne en kram. Sen var hon lugn och kunde sova hela natten med resten av gänget.

 

 

 

2

Kommentarer

  • Julia Holmqvist

    20.08.2018 16:31 (60 dagar sen)

    Jag tror du var en farmare eller en veterinär i ditt förra liv, du verkar ha sån GRYM koll på djur och tar hand om allt som kommer i din väg <3

    • Caroline Eriksson

      21.08.2018 21:33 (59 dagar sen)

      Åh tack älskade Julia för den fina kommentaren! <3 Det är många tanter som säger åt mig nu att jag borde ha blivit en farmare då jag verkar vara så djurvän, men att stiga upp svintidigt varje morgon för att mjölka kor lockar liksom inte :D


Skriv kommentar