Se inte ner på mitt jobb, två år senare.

måndag 19 februari 2018 - 14:40 | 0 Kommentarer

För två år sen skrev jag ett blogginlägg som jag var livrädd att publicera. Mest för att jag nu skulle möta de fördomar och förutfattade meningar människor har om vården. Det yrke jag arbetar med och värdesätter högt. Dessutom hade jag en liten aning om att inlägget kunde få stor uppmärksamhet, och för två år sen var jag inte van med det. Ärligt talat så har jag inte vant mig än idag.

 

Men två år, 235 hjärteklick och 52 kommentarer senare så får inlägget fortfarande stor spridning och den respons jag senast igår fick är bara positiv. Människor som uppskattar vårdyrket och det vi vårdare gör för andra människor.

Och varje gång jag läser negativa artiklar, insändare eller nya beslut från regeringen som berör vården, så klickar jag in mig på det gamla blogginlägget för att påminna mig om att allt inte bara är dåligt. Alla vårdare som skrev ”tack” för att jag skrev inlägget, alla anhöriga som tackade oss som valt detta arbete.

Tack. Det är tack vare ni som vårdare orkar göra sitt arbete från hjärtat, trots vilka beslut regeringen väljer att göra. För vi ser inte till pengarna, som de gör. Vi se människorna.

 

Vården handlar inte bara om diagnoser, sår och elände. Det handlar om att lämna sina egna rädslor och problem hemma, för att i arbetet kunna möta andra människor och lägga fokus på att vara en guldkant i deras vardag. Att möta varje individ på deras villkor och det sätt de känner sig trygga med. Att glädjas med en annan människas personliga och fysiska utveckling. Att se människan som är framför oss.

”Vi ser inte en diagnos, sängliggande, demenssjuk eller cancerpatient. Vi ser och hör en människa, med en unik personlighet, mål och drömmar. Möter människor i deras bästa och svagaste stunder, och det enda vi kan göra att ta hand om dem på bästa sätt. Umgås, skrattar, skämtar och för stunden glömmer allt elände som pågår i världen. Vi sitter bredvid, tysta, och håller handen.” - Caroline, 2015

Att även vara ett stöd till anhöriga, och vara uppfinningsrik för att finna sätt som passar alla unika själar. Och jag är varje dag tacksam för att andra människor låter mig vara en del av deras liv.

 

Har det här arbetet förändrat mig som person? Kanske. Jag ser inte längre på livet eller mig själv med samma blodiga allvar, för livet kommer alltid att pröva oss. Uppskattar mer det jag har, och lever mer i nuet. Att det sist och slutligen inte behöver vara någon speciell person för att klara av vården, för alla kan vi lära oss att ha tålamod, visa omsorg och vara en medmänniska.

 

 

Vi rör oss mot sommartider och det är många som söker sommararbete eller kanske tar ett mellanår och inte har någon aning om vad de ska arbeta med. Som kanske ser att det finns arbete att finna inom vården, speciellt inom hemvården, men inte vågar söka just på grund av förutfattade meningar, rädslan om man ska klara av ansvaret eller att åka hem ensam till någon.

Till alla vill jag bara säga att det här är det roligaste och mest lärorika arbetet jag haft, och du behöver inte vara på ett speciellt sätt bara för att klara av vården. Det är ingenting att vara rädd för.

Det räcker med att du har hjärtat på rätta stället och kan lyssna och se till människor behov.

 

Mitt i allt är det jag eller någon av mina härliga kollegor som skolar in dig till världens bästa jobb. <3

 

IMG 1064

 

Här kan du läsa blogginlägget jag skrev för två år se, "Se inte ner på mitt jobb".

 

0

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.