Vår vackra oas i trädgården, växthuset.

Allt det här har Fredrik grävt upp för hand, radat stenar och planerat för sitt växthus.

Under alla veckor som Fredrik försökt ropa in ett växthus på huutokaupat, så har han haft tid att gräva upp ett område vid skogens början, för att göra plats för växthuset. På vår mark är det så gott som endast sten, så det har tagit tid och säkert varit en prövning för tålamodet att gräva upp alla stenar och rada dem till en fin mur.

Runt muren har vi (läs: Fredrik) planterat vita vinbär, röda vinbär, svarta vinbär, krusbär, vildhallon, trädgårdshallon och plommonträd. I mitten av denna oas, där det är stenar i en cirkel, finns rabarber. Jag kommer att ha mycket gott att äta.

Hönsen vill vara med.

Dessutom har vi tio odlingslådor som har nu jordgubbar i sig, majs, basilika och ärter. Hönsen vill vara med och tycker det är intressant att se oss (fortsättningsvis, läs: Fredrik) arbeta i trädgården. De håller sig nära Fredrik för de vet att de kan få en och annan daggmask att äta. Dessutom har hönsen fullt upp att gå runt i resten av skogen och sprätta omkring.

Ingen blir utan att göra på sommaren.

Marktäckningsduk för att skydda mot ogräs i växthuset.

Trots att Fredrik hackat och grävt upp allt ogräs, så är det bra att skydda marken och golvet i växthuset mot ogräs med en marktäckningsduk. Eftersom vi hade grus övers, så valde vi att ha det som golvyta i växthuset. Lugn ba, vi fyllde på mer grus efteråt.

Fantomen hittade en skuggplats.

Det var riktigt strålande väder i början av lördagsdagen, och Fantomen som ville vara med och montera ihop växthuset hittade en bra skuggplats.

Fredrik monterar växthuset i ur och skur.

Vips, så såg det ut så här. Fredrik som står och monterar växthuset i regnväder, och man kunde ju nästan tro att det skulle vara lätt att montera växthus när jag inte fotograferat mer än så här. Men låt inte skenet bedra.

Jag har aldrig hört Fredrik svära så många svordomar på finska, och ritningarna verkade ha beslutsångest då de i ena stunden ville ha fast en sak, för att i nästa moment behöva ha den bortskruvad. Det var en hel massa järnbitar som var numrerade, och på något sätt skulle det bli ett stadigt växthus, även om vi fick ha räfsor och mina händer att hålla väggarna på plats i början.

Men här har vi också en stor skillnad mellan mig och Fredrik. Medan jag högst troligt kastat någon skruvmejsel till skogs och gått in för att sura, så fortsatte Fredrik att kämpa. Han gav sig inte, och trots att det började regna, och trots att det verkade hopplöst ett tag så fortsatte han. 

Man ska väl inte bara ge upp så lätt, för...

Vår vackra oas i början av skogen.

..igår blev Fredrik klar med växthuset. Tog ju inte alls länge att montera växthuset.

Det som var två lådor med en hel massa järnbitar och miljontals muttrar och skruvar, förvandlades till ett stadigt växthus. Runt om växthuset, och vid vår lilla oas, ska vi lägga flis på marken. Men redan nu, och då i samma sekund växthuset blev klart, så blev det en plats jag ville spendera massor av tid vid.

Så mysigt.

I växthuset har vi chilipaprika, paprika och tomat. Hit ska även gurka och annat gott.

Växthuset hann inte stå tomt länge innan vi fyllt det med allt jag odlat fram under våren, 

Mohicana doftar på tomaterna.

Nio stycken tomatplantor bor nu ute i växthuset, och jag hoppas vi får massor av goda tomater. Mohicana väntar ivrigt.

Efter att vi skaffade höns så har alla våra katter börjat bete sig.... annorlunda. Från att tidigare inte brytt sig om sallad, så står de nästan och äter hönsen sallad tillsammans med hönsen. Kanske de är lite avundsjuka?

Mohicana beundrar växthuset.

Så fint vi kommer att få det här.

Tidigare har vi haft en torkställning för kläderna just utanför terrassen, men den tog vi och flyttade till sidan av huset när växthuset började monteras. Istället för att se trosor på tork nu, har vi en vacker oas och ett vackert växthus som utsikt när vi går ut på baksidan av huset.

Det blir så fint i vår trädgård, och det kommer väl att vara ett projekt som tar flera år. Blir man någon gång klar med en trädgård? Men redan nu har vi en vacker oas på den vackraste plats vi vet. Vårt hem.