Vårt land, vårt land.

fredag 7 december 2018 - 06:21 | 0 Kommentarer

Jag är den sista generationen som kan ha möjlighet att höra om hur det var i Finland under krigstid. Krig, som är något jag aldrig önskar uppleva, och som jag inte önskar någon. Det är tack vare de krigsveteraner och lottor som jag idag fick vakna upp till ett av världens tryggaste och friaste länder. Något som jag är evigt tacksam för, även om jag inte kommer överens med vintern.

Drömde till och med inatt om att det var kolsvart dygnet runt.

 

 

"Minns första gången jag frågade någon om hur det var under krigstiden.

Rädslan om min fråga varit för påflugen, när det egentligen handlade om min rädsla för vad jag skulle få höra."

 


När jag var yngre och studerade så var jag inte så intresserad (läs: alls) av historia. För det första tyckte jag det verkade så läskigt med krig, för det andra tråkigt (berodde kanske på föreläsaren).

Och jag har aldrig riktigt förstått de som hyllar de krig som lämnat så stora ärr i de berörda.

 
Kanske var det min brist på kunskap om Finlands historia som gjorde att jag senare under livet skulle få träffa flera veteraner och lottor. Tänker att det mesta har väl en mening, och på något sätt måste man lära sig.

 


Minns första gången jag frågade någon om hur det var under krigstiden.

Rädslan om min fråga varit för påflugen, när det egentligen handlade om min rädsla för vad jag skulle få höra.


De som velat tala om krigstiden och vad de varit med om, vittnar om rädsla och oro. Om överlevnad, och de åtgärder man fick ta till för att klara av dagen.

Att göra det man blev tillsagd att göra, även om det kunde vara svåra saker som ger en ångest ännu 80 år senare. Att minnas namn på människor som var en del av sitt liv då, vare sig det handlade om vän eller fånge. Att vara rädd för vad som kan hända med Finland igen om vi inte tar vara på landet, oss själva om de i vår omgivning.

 

vart land


Du vet, 101 år är ingenting. I mina ögon är man rätt så ung ännu då, och vi kan inte bli för bekväma. Vi har fått så mycket serverat åt oss gratis, att det är lätt att glömma att vara tacksam.

 

Ingen av de veteraner och lottor jag talat med har hurrat över vad de har behövt uppleva, och igår när Finland firade sin självständighet gav jag under hela dagen en extra tanke till de öden jag fått höra om. De människor, vars vägar korsat min.

 


Dagens tips från mig är att våga tala med en människa som har upplevt krigstiden på ett eller annat sätt. Våga lyssna.

Och så hoppas jag du får en vacker dag och att vi alla tar hand om varandra och det fina land vi faktiskt har lyckan att bo i.

 

0

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Skriv kommentar