Header 4

Vårt senaste poddavsnitt: ett ärligt avsnitt om träningshets och ätstörningar

Skrivet av Caroline Högnäs 12.07.2019

När jag och Corinne bestämde oss för att starta en podcast om träning, så var vi båda väldigt övertygade om att den inte bara skall handla om träningspepp, träningsglädje, rekord, hastigheter, svett och bara vara roligt, härligt, fantastiskt osv. För även om det är så träning känns till största del och vi båda älskar att träna, så har vi ändå båda erfarenheter av mindre lyckliga sidor av träning. Och eftersom vi vet att vi inte är de enda, så kändes det viktigt för oss att inkludera det i vår träningspodd, både för att vi tycker det är viktigt att man också vågar prata om de tyngre ämnena, men också eftersom vi upplever att träning också, i till exempel sociala medier, ofta förskönas något.

Jag har ju bloggat en del om min bakgrund med ätstörningar och träningshets. När jag började blogga så var det viktigt för mig att genast i början skriva om hur min relation till träning hade sett ut, eftersom jag visste att jag kommer att skriva en del om träning på bloggen. Då skrev jag detta inlägg. Det kändes liksom viktigt för mig att få fram att jag aldrig vill uppmuntra till träningshets med mina inlägg, samtidigt som jag ville finnas som någon sorts stöd för de som upplever eller har upplevt samma sak som jag. Lite samma sak känner jag med podden. 

Vårt senaste avsnitt handlar alltså om träningshets och ätstörningar. Jag delar med mig en del av min egen historia och bakgrund, lite om hur allting började, hur jag tog mig ur det men också hur det kan påverka mig ännu idag. Förutom det så diskuterar vi bland annat att kommentera vikt och andras kroppar. Desto mer tänker jag inte gå in på innehållet avsnittet, för det får ni helt enkelt lyssna själva. Men om avsnittet väcker några tankar eller frågeställningar hos er, får ni gärna höra av er till exempel här. Eller så kan ni gå med i vår grupp på facebook där vi också gärna diskuterar avsnitten. Avsnittet hittar ni bland annat på itunes, spotify, soundcloud och podbean

Jag kan också bara konstatera att det inte var helt enkelt att prata om det här i en mikrofon. Det är ju enklare att skriva, då man kan tänka, analysera och välja sina ord och formuleringar. Att bara börja gräva fram alla gamla känslor var inte alls så lätt, och det märker man också på mig, speciellt i början av avsnittet. Men samtidigt tänker jag också att det är charmen med en podcast: det blir så spontant och mer äkta på något sätt. 

Hoppas ni gillar avsnittet ♥Caroline


Villaliv och en smoothieflopp

Skrivet av Caroline Högnäs 11.07.2019

Kategorier:

Det känns ju lite lustigt att börja prata om förra veckoslutet så här på en torsdag, när det snart är veckoslut igen. Men jag gör det ändå.

Ni kunde redan i mitt förra inlägg läsa om vad jag hade för mig på fredag, men resten av helgen flydde vi storstan och körde ut till Henkkas familjs landställe i Pargas skärgård.

Det blev en minst sagt avkopplande helg, då alla måsten lämnade hemma och vi bara fick vara. Vi åt gott, badade bastu och tog det bara lugnt. Tur med vädret hade vi också, då det var jätte varmt och skönt hela lördagen! Enda lilla minuset var min mage som har bråkat riktigt ordentligt ända sedan lördagsmorgonen. Det påverkar verkligen mitt mående jättemycket när magen inte alls är i skick. Hoppas innerligt det skall gå över nu snart. 239A4794 AA34 4330 A420 AF74C3D43B8D43D57B36 7E1E 49BF 8FB7 EB8D46FED89B

Igår var det Henkkas födelsedag. Jag ville överraska honom med frukost på sängen, och hade varit och köpt färska jordgubbar och lite annat smått och gott dagen innan, som jag gömt i kylskåpet så att han inte skulle märka. Allt började bra och jag vaknade lite tidigare än vanligt för att hinna fixa i ordning. Smög sedan in i sovrummet med frukostbrickan i handen och sjöng "ha den äran". Men jag hann bara sätta mig ner på sängkanten, innan jag fäller hela glaset med mangosmoothie över sängen, Henkkas telefon som var på golvet och skarvsladden med alla telefonladdare.

Grattis på födelsedagen, älskling!

Jag tänkte börja gråta för att jag kände mig så jävla misslyckad. Min vision om en mysig morgon med frukost i sängen slutade alltså med att vi båda torkar upp smoothie från hela golvet, försöker rädda Henkkas telefon och konstaterar att vi får slänga bort skarvsladden, för den har smoothie i sig och kunde nog med stor sannolikhet vara en säkerhetsrisk vid eventuell användning.

Som tur var jag mer bekymrad över situationen än Henkka. Under morgonen hann han påminna mig om att "det gör ingenting, Caroline" och att "det är inte så farligt" säkert 20 gånger. Till och med när han insåg att det kommit smoothie in i hans telefons högtalare, så ljudet hade slutat att fungera (ja, så där att man inte hör ringsignaler eller den man pratar i telefon med) så säger han "nå men, jag skulle ändå ha behövt köpa en ny telefon snart, det här hjälpte mig bara att ta ett snabbare köpbeslut". Orka vara så positiv (och underbar).

Men trots morgonens lilla missöde så slutade dagen på bästa sätt. Vi var ut och åt tapas på Bar Con i Kampen. Och vet ni vad? Vi satte helt bort telefonerna under denna middag, så därför har jag ingen bild (men tro mig, vi var nog där på riktigt!! höhöhö). Maten där var jättegod och betjäningen 10/10 (vi fick bland annat gratis skumpa, eftersom Henkka hade födelsedag). Rekommenderar verkligen Bar Con om man vill äta tapas i Helsingfors! Förutom Kampen har dom också en restaurang i Kallio, som lär skall vara minst lika bra.

Min fina födelsedagskille och jag.
6F480E29 79F2 4A93 AE15 C608E1A6769A


Balkonghäng och nytt poddavsnitt!

Skrivet av Caroline Högnäs 06.07.2019

Trevlig lördag på er alla! Är det förresten någon annan än jag som inte är på Ruisrock, Hangöregattan eller möhippa/bröllop? Nehe, okej.

Hur som helst. Jag tänkte börja detta inlägg med att berätta om gårkvällen, då jag fick bocka av en av sakerna som fanns på sommarens ”to do”-lista, nämligen balkonghäng hos Daniela.

Vi hade ju inte precis lyckats pricka in balkonghänget på sommarens varmaste eller soligaste dag, men tog med oss filtar och satt ute en stund ändå (ska det vara balkonghäng så ska det!). Och det gick hur bra som helst, och deras balkong kan ju lätt vara en av Helsingfors mysigaste! Daniela plockade fram skålar med massa godsaker och hällde upp rosevin, och så satt vi där och bara pratade i flera timmar.95F83ED4 0436 4541 95EC 31BF8269B0B6

Något av det första jag sa när jag såg Daniela igår, var hur hon utstrålade en härlig feel good-vibe. Förstår ni vad jag menar?E3A49327 9CCD 45B9 ADD4 9FEE0571AF0E

Vi hann sedan förflytta oss in strax innan det började spöregna, som tur. Hade också världens snällaste pojkvän som hämtade mig, så jag slapp gå/cykla hem i regnet. Så summa summarum; en riktigt trevlig och lyckad fredagkväll med många skratt och intressanta diskussioner! Balkonghäng hos Daniela var alltså helt klart ett vinnande koncept.

Och så vidare till nästa ämne: vi har släppt ett nytt poddavsnitt! Men innan jag går in på det desto mer vill jag bara berätta hur glad jag är att jag och Corinne startade vår podd! Det är så mycket mer tidskrävande än jag hade tänkt - men det är samtidigt så otroligt roligt, och jag ser också så mycket fram emot att fortsätta utveckla podden. 

Men nu till vårt nya avsnitt. I avsnitt 3 pratar vi om träningsmotivation. Det är ju något jag skrivit en del om på bloggen och som jag själv tycker är något av det mest intressanta med träning: hur kan man ibland vara så otaggad att göra något som man vet att man tycker om och mår bra av? Träningsmotivation är verkligen en färskvara och kan gå så upp och ner, hur mycket man än gillar träning. I avsnittet berättar vi också till exempel vad vi blir motiverade av så diskuerar vi bland annat inspo-konton på Instagram, träningscitat - och massa annat.

Ni hittar avsnittet i Podcaster-appen, på Spotify, Soundcloud och Podbean. Här kommer du direkt till avsnittet på Podbean.

Ha det bäst!65439343 3B65 4D72 92A9 6FBED5CAAF9F 


7 saker jag stört mig på den senaste tiden

Skrivet av Caroline Högnäs 04.07.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Två av mina mest uppskattade inlägg här på bloggen har varit de där jag har skrivit om saker som folk gör på gymmet som jag stör mig på. Det vill säga störande gymbeteenden. Om ni mot förmodan har missat dessa inlägg (känns som jag har länkat till dem kanske 100 gånger förr vid varje tillfälle jag får haha), så hittar ni del 1 här och del 2 här

Jag har också skrivit ett inlägg om störande beteenden i allmänhet och i dagens inlägg tänkte jag fortsätta på det temat och lista några punkter till. Denna gång några saker, som jag har stört mig extra mycket på den senaste tiden. 

  • Folk som går brett

Det här är ett fenomen som jag märker att jag stör mig på allt mer nu efter att jag börjat springa igen. Men jag kan alltså bli så otroligt irriterad när jag kommer springande i ett bra tempo, och så går det 4 personer i ett gäng, i en rad, som täcker hela gångbanan eller trottoaren. Varför kan man inte tänka på att det kanske finns andra människor som vill förbi? Som t.ex. en lättirriterad, ung kvinna som försöker förbättra sina hastighetsrekord på löprundan? Va va va?  

  • Folk som helt saknar förmåga att vara källkritiska

Alltså ni vet den där typen på Facebook som alltid länkar till artiklar från MV-lehti eller någon annan påhitte-sida och påstår att den globala uppvärmningen inte sker eller att antal människor som dör i hjärtattacker har ett samband med den ökade invandringen - eller något annat bs. En sak jag frågar mig varje gång är om dessa personer faktiskt, på riktigt, tror på det dom läser eller om dom bara vill provocera? Jag vet inte, men om det är det senare nämnda så lyckas dom i alla fall. För jag blir irriterad.

  • Vädret

Ja, det är sant. Jag kan störa mig fruktansvärt mycket på något så onödigt som vädret. Vad det är för väder är ju faktiskt något man inte alls kan påverka själv. Men ni vet, när solen skiner måndag-fredag då jag sitter inne på kontoret, och sedan när jag sedan glatt skuttar hem från jobbet på fredag eftermiddag, så känner jag den, den första regndroppen. Och så regnar det hela helgen. Då blir jag som irriterad, trots att jag är fullt medveten om att jag inte har någon makt att göra något åt saken och att det är så onödigt. Det här är verkligen något som jag för min egen -och människor som lever i min närhets (läs: Henkkas) skull borde sluta störa mig på.

Ett exempel på icke-störande väder:090718c

  • Folk som börjar följa en på Instagram, för att sedan avfölja

Please, don't waste my time. Om du på riktigt bara har som avsikt att jag skall börja följa dig tillbaka, så att du får en till följare och sedan kan avfölja mig - börja inte följa mig. Det är ju så kul när man ser att man har fått en ny följare, men jag blir alltid lika besviken när jag går in på kontot och ser att det är någon som sportar med det där att börja följa andra för att sedan avfölja. Alla får ju förstås ha sina egna taktiker, men jag tycker i alla fall det är roligare att mina följare hittar till mig självmant, än att jag lurar dem att jag har intresse av att börja följa dem, bara för att de skall följa mig, och sedan avfölja dem. Ps. Ni får jättegärna följa mig på Instagram, @carolinemilia. 

  • Myggbett

Kul med sommar och allt det där, men myggbett, dom kan ju påriktigt försämra ens livskvalitet. Efter midsommar så hade jag dragit på mig en del av sommarens första myggbett. Dom blev alla stora som bölder och kliade något fruktansvärt. Och jag menar, Henkkas goda råd "klia inte" - come on, det funkar inte. Det sjukaste är också att trots att det gått två veckor sedan myggbetten kliade, så syns dom fortfarande som mörka, röda fläckar på huden. Njae, diss åt myggbett.

  • Folk som går förbi i kön

Det är ju väldigt finskt att köa och följa kösystem. Det är också väldigt finskt att inte säga till ifall någon går förbi. Men jag lovar, om ni någon gång försöker gå förbi mig i en kö - det lyckas inte. Jag kan ju börja med att berätta att jag har världens sämsta tålamod när det kommer till att vänta och jag blir så fruktansvärt irriterad när någon försöker smyga sig förbi mig i en kö. Ett klassiskt scenario, som jag själv var med om förra veckan, är ju när det är könummer-system:

Man har stått och väntat 20 minuter på sin tur och börjar se ljuset i tunneln då könumret som är före ens eget kommer upp på skärmen.  Man märker också hur ingen går fram till disken med det numret, så man blir ännu gladare, eftersom det betyder att man är näst på tur... för att sedan se hur personen som just kom in och är sist i kön tänker passa på och "utnyttja" att en annan person har lämnat stället för att den inte har orkat köa. HALÅ? Det är inte ok. Vänta på din tur bara. Okej, dåligt förklarat. Men ni kanske förstår.

  • Teknik

Alltså det är ju fantastiskt hur mycket möjligheter teknik för med sig och hur den kan underlätta ens vardag på många sätt - så länge den fungerar och man förstår hur man skall använda den. Det finns få saker som är så störande som när teknik strular och inte fungerar. Jag tror också det här stör mig extra mycket eftersom jag vet att jag inte har kunskapen att lösa problemet själv, eller ens veta vad det skulle kunna bero på. Och därför blir jag så extra irriterad. Och med ny dator, nystartad podd (som tur har jag Corinne!) och nya program på jobbet har det här varit vardagsmat den senaste tiden. Jag borde helt klart skaffa en personlig IT-guru som jag bara kan ringa direkt när något strular, för att spara mina nerver. Heh. 

Och nu är kommentarsfältet öppet för att du skall kunna ta ut dina aggressioner på saker som du har stört dig på på senaste tiden - var så god! Låt mig höra!

 


Balansen mellan träning, kost och vila

Skrivet av Caroline Högnäs 30.06.2019 | 1 kommentar(er)

Under Sevendays hälsa-temavecka för någon vecka sedan efterlyste jag ämnen som ni skulle vilja att jag skriver om. Jag fick då en kommentar där personen önskade att jag skulle skriva om hur jag tänker kring balansen mellan träning, kost och vila. Eftersom jag aldrig hann skriva om det under temaveckan, så tänkte jag skriva om det nu i stället.

Det må kännas lite uttjatat det här med balans: allt i livet skall vara i balans - inte för mycket, inte för lite. Det skall vara lagom av allt så att ingendera av balansbrädets ändor träffar marken. Yin och Yang. Men det är ju faktiskt helt befogat att tjata om det, för det är ju på många plan enormt viktigt för vår livskvalitet. Och det gäller ju inte bara träning och kost, utan också förhållandet mellan jobb och fritid, fest och vardag, spara och slösa - och så vidare.

Men i det här inlägget tänkte jag alltså fokusera på det förstnämnda: balansen mellan träning, kost och vila. 

Vi vet alla vad experter, studier och rekommendationer säger om detta: det är bra att träna eller ägna sig åt någon sorts fysisk aktivitet. Och beroende på hur ofta, hur intensivt och hur länge vi tränar skall vi justera vår vila och vår kost. Ju fler och ju intensivare träningspass vi utför, desto mer behöver vi vila och äta för att kroppen skall kunna återhämta sig och vi skall få mer nytta än skada av träningen. För att vi skall ha en balans. Och det låter ju ganska enkelt. OVNING 6 B LEGCURL

Jag skall vara helt ärlig från början. Träning är en viktig del av mitt liv och jag har tränat aktivt i största delen av mitt liv. Men det är ändå inte alltid enkelt, eller en självklarhet, för mig att hitta den där balansen. Det skulle ju vara idealt att kunna skriva att jag alltid vet när min kropp behöver vila - och att jag då vilar. Att jag alltid vet när min kropp behöver energi - och att jag då äter. Att jag naturligt har hittat en optimal balans mellan träning, kost och vila. Men riktigt så är det inte. Både det att jag har ett förflutet med allt för mycket träning och allt för lite kost och vila, och att jag fortfarande har en tendens att sätta höga krav på mig själv och ha högt tempo på, gör att balansbrädet ibland börjar gunga rejält. 

I teorin låter det ganska bra. Jag tränar ungefär 4-5 gånger i veckan. För tillfället blir det ca. 3 löppass i veckan och så ett eller ett par grupp- eller styrketräningspass. Det betyder alltså att jag har några vilodagar i veckan, då min kropp hinner återhämta sig ordentligt. I vardagen äter/dricker jag inte mycket av det som i folkmun klassas som ohälsosamt: det vill säga till exempel socker, snabbmat, halvfabrikat eller alkohol, men ibland äter och dricker jag det som bjuds och det som jag känner för - även det som jag just räknade upp som ohälsosamt.

Ja men det låter väl bra? 

Jo, precis, det gör det. Men det kommer inte helt automatiskt. Jag behöver också aktivt jobba för att det inte skall gå för mycket åt det ena eller det andra hållet. Jag måste vara alert och uppmärksam, för att bibehålla någon sorts balans och inte gå tillbaka till gamla vanor. För trots att jag tacksamt kan säga att jag idag varken lider av ätstörningar eller träningsångest/-hets, så kan jag omöjligt radera mitt förflutna, och vid vissa tillfällen märker jag hur vissa tankar smyger fram igen. Och det är där jag måste agera. Skjuta tillbaka tankarna och inte låta dem ta för mycket plats - eller allra minst ta över helt. 

Min träningsmotivation går, som de flesta andras, i vågor. När jag får en motivationstopp så skulle jag gärna vilja träna varje dag eller flera gånger om dagen, även om jag vet att jag skulle må bra av en vilodag. Då vill jag även äta sådan kost som jag vet att stöder träningen på bästa sätt, och det är ju inte chips och dipp liksom. Då glömmer jag även lätt bort hur viktig vilan och sömnen är, för att jag vill prioritera annat som känns roligare. Speciellt när det är högt tempo så där annars i livet, så är det inte så enkelt att stanna upp och lyssna på kroppen och de signaler den ger. Men det här är något jag hela tiden jobbar på, och som jag också blivit så mycket bättre på. 

Och jag vet också att jag inte är enda. Man behöver heller inte ha något förflutet med ätstörningar för att tycka det är svårt att hitta en balans. Var och varannan människa har säkert någon gång tränat för mycket i förhållande till vila och kost, och det är ju helt naturligt och kan ju lika bra handla om iver, okunskap, stress eller andra faktorer. I många fall är det också något som är tillfälligt och går över av sig själv. Men det är också allt för vanligt att obalansen kan skapa ångestkänslor och får en att må dåligt över en längre tid, och så skall det inte vara.OVNING HOFTLYFT

Nu vill jag inte få detta att låta som att det är något jag ständigt går och tänker på. Men mera att det heller inte är någon självklarhet att "hitta" en perfekt balans, trots att man tränat länge och mycket. Det är så lätt att bara köra på och därför tror jag det är så enormt viktigt att aktivt vila och faktiskt lyssna på kroppen. Det är något som i alla fall har hjälpt för mig. Att på riktigt boka in en stund för vila, som alltså inte bara är de 7 timmarna man sover på natten. Att ge rum för en ordentlig paus.

För om man hela tiden är igång och går på högvarv, så hinner man aldrig lyssna på kroppen. Eller man kanske hinner lyssna, men man kanske väljer att sätta händerna för öronen och inte höra. Det är så enkelt att göra det. Men om det är något som kan berätta åt oss när vi behöver vila eller fylla på med energi, så är det vår kropp och de signaler den ger. 

Sen tror jag också det kan vara bra att bara acceptera att balansbrädet gungar ibland. Att man inte alltid hittar den optimala balansen. Att det inte behöver vara perfekt 100% av tiden. Balans handlar ju ändå i grund och botten inte om att följa massa regler och rekommendationer, utan mer om att så ofta som möjligt göra val som känns bra också i längden.

Hur tänker ni kring detta? Har ni hittat en balans mellan träning, vila och kost? Känns det enkelt och naturligt eller känner ni också att ni behöver jobba aktivt för att behålla någon sorts balans? Berätta gärna! 

 

 

 


Sommarträning som tema i vårt andra poddavsnitt

Skrivet av Caroline Högnäs 27.06.2019

Idag har vi släppt vårt andra poddavsnitt i vår podcast Träning med Mening! Temat i detta avsnitt är sommarträning, och vi diskuterar hur sommarträning både kan väcka positiva och negativa associationer. Dels är sommarträning något enkelt och roligt, medan det också kan förknippas med hets och utseendefixering. 

Vi diskuterar även hur vår egen träning skiljer sig under olika årstider och så ger vi konkreta tips på hur man kan träna utomhus i sommar, utan gym och redskap. Och massa annat. Ja, och det får jag vi ju inte glömma: jag delar också med mig av en av de pinsammaste situationerna jag varit med om någonsin, som hände på gymmet. Ja ja, ni skall lyssna på avsnittet helt enkelt. Ni hittar podden i Podcast-appen, på Spotify, Soundcloud och Podbean.Traning 6

Jag tyckte själv att det var så mycket enklare att podda redan andra gången vi gjorde det och jag tycker vi fick till en mycket mer avslappnad stämning under det andra avsnittet. Vi vågade helt enkelt bjuda mer på oss själva! Och precis som min kollega Corinne skrev i sitt inlägg så skall det bli så intressant att följa med hur vi utvecklas som poddare, och förstås hur vår podcast utvecklas. Om ni har lyssnat på avsnitten får ni jättegärna dela med er av era tankar och åsikter, så hjälper ni oss att utvecklas och alla blir nöjdare och gladare, hehe.Itunesformat traningmedmening

Men nu över till något helt annat! 

Detta är inget vanligt blogginlägg. Det är nämligen det första blogginlägget jag skriver på min nya dator. Ja, min nya dator! Äntligen har jag köpt en ny, och fast det sved i plånboken så är jag hur nöjd och glad som helst. Den är lätt, smidig, snabb och snygg - ja typ allt min förra dator (som jag fick när jag hade tagit studenten......) inte var. Känns verkligen som en befrielse att jobba på den när allt går så mycket snabbare och smidigare.

Måste bara lära mig kopiera och klistra in - och hitta @-märket. Det är inte så lätt.65134913 373319866652943 4942728946413207552 n

Ha det så bra!


Midsommaren 2019

Skrivet av Caroline Högnäs 24.06.2019

Kategorier:

Jag vill börja detta inlägg med att tacka för alla fina ord om vår podcast. Det värmer såklart när nära vänner och familj berömmer det man gör, men att också mindre bekanta människor har tagit sig tid att skriva åt oss och ge beröm - det var jag inte beredd på alls. Tack! Och har ni inte ännu lyssnat på första avsnittet av Träning med Mening, så kan ni göra det t.ex. på Spotify, Podcast-appen eller Soundcloud.

Men nu över till dagens ämne: midsommaren. Detta år spenderades midsommaren i Österbotten och jag och Henkka tog ett tidigt tåg till Bennäs på fredag morgon. Men någonstans utanför Seinäjoki kom dagens första (och enda) riktiga motgång: vårt tåg fick elfel och vi stod stilla i tre timmar på tågbanan mitt i skogen. Toaletterna fungerade inte, högtalarna fungerade inte och människor ombord på tåget var måttligt irriterade. Inklusive jag själv.

Vi hade valt ett 06:24 tåg på en ledig dag av den orsaken att vi skulle vara framme tidigt och kunna spendera dagen med mina föräldrar, innan vi skulle åka iväg till Vasa mot kvällen. Men så blev det då inte riktigt. Vi var alltså tvungna att ändra på planerna lite, och det blev lite mer bråttom med allt. Men ingen större fara skedd. 

På eftermiddagen hoppade vi då i bilen och körde iväg till Alina & Daniel, som bor i ett underbart hus utanför Vasa. Vi var 13 stycken där och under kvällen hann vi fixa mat, äta mat, dricka sangria, ha frågesport, olympiad - och bara umgås. På alla sätt en riktigt lyckad midsommar med fina vänner och nya bekanta. Här kommer några bilder från kvällen:midsommar 8Midsommar 4Midsommar 5Midsommar 3

På lördagen hann vi träffa Viccan och äta rester hos Alina, innan vi körde iväg hem till Jakobstad. Vi åkte raka vägen till villan och åt lite mera grillat med mamma, pappa och min lillebror. Det stormade hårt vi villan, så vi låg mest inomhus och myste hela dagen. Ett ordentligt bastubad hann vi också med under kvällen!Midsommar

På söndagen hade jag planerat in en löpnings-dejt med Nina. Vi möttes upp och sprang en runda på 6,5 km i Edsevöskogarna. Mot alla odds (jag var så otroligt trött på morgonen) så gick löprundan riktigt bra! Här är ännu igen ett bra exempel på hur det lönar sig att boka in träningsdejter med en kompis. Jag skulle aldrig ha kommit mig ut och springa om jag inte skulle ha bestämt det med Nina på förhand. Men bra så!

Så summa summarum, trots en värdelös start på midsommaraftonen (tack VR!) så blev det en riktigt, riktigt lyckad helg och det absolut bästa var förstås att jag fick träffa hela familjen och många av mina vänner! ♥ - Ja, och så att det var så svalt hemma hos mamma och pappa. Vår egen lägenhets årliga bastu-period har nämligen börjat och det är troligtvis närmare 30 grader här redan - urk.


Den stora nyheten: vi har startat en podcast!

Skrivet av Caroline Högnäs 20.06.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Åh, äntligen kan jag berätta! Det som jag och Corinne har hållit på med i några veckors tid nu: vi släpper en podcast med temat träning och hälsa!

Podcasten heter Träning med Mening (hur det blev just det namnet kan ni höra i vårt första avsnitt). Tanken är att det inte skall bli en hardcore träningspodd där vi bara pratar massa teknik, prestation och resultat. Det här är en podcast där vi vill inspirera till meningsfull  och hälsosam träning och vi kommer ta upp ämnen relaterade till träning som kan intressera de flesta: träningstips, motivation, mål, träning i sociala medier - men också träningshets, -ångest, skador och misslyckanden. CorinneCaroline 3 1

Varför startar vi en podcast, då?

Det finns ju massor med bra Podcasts. Redan i lilla Svenskfinland finns det flera! Men riktigt bra träningspoddar finns inte i överflöd, och där kände vi att vi ville fylla tomrummet. Jag och Corinne har gemensamt ett stort intresse för träning, men vi har också helt olika bakgrund och erfarenheter av träning. Så jag är helt säker att vi kommer att kunna bjuda på intressanta diskussioner och reflektioner från olika perspektiv. Jag är så taggad på detta och så otroligt glad över att jag får göra detta med Corinne - vilken fantastisk poddpartner på alla sätt! ♥ 

Podden kommer att finnas där poddar finns, och redan nu kan ni lyssna på första avsnittet på itunes (podcaster-app), SpotifySoundcloud och Podbean. I det första avsnittet får ni lära känna oss lite bättre. Vi pratar även om våra träningsbakgrunder och lite mer om hur idén till podden föddes, vad podden kommer handla om och så vidare. Förstås delar vi också med oss av lite träningstips. Lyssna gärna! 

Vi tar såklart jättegärna emot feedback också. Men kom ihåg att vara lite snälla - det är vårt första avsnitt och det här är något nytt för oss båda, he he. Jag är i alla fall jättestolt över oss och ser så mycket fram emot att få fortsätta podda!

PS. Gå också med i vår grupp på Facebook. Den hittar ni här.CorinneCaroline 3

Ha det bäst!


Min smak i en lista

Skrivet av Caroline Högnäs 19.06.2019 | 2 kommentar(er)

Okej, det är väldigt länge sedan jag fyllde i en blogglista. Inte så konstigt kanske med tanke på hur dåligt jag bloggat de senaste månaderna... Men hur som haver, nu tänkte jag i alla fall göra det! Listan jag tänkte fylla i idag hittade jag hos blogqueen Daniela. Också Jennifer har fyllt i den. Den handlar om smaker.

Hur intressant är det inte att läsa om andras smaker? Väldigt intressant. Det bästa är ju ändå när man läser om någons smak som helt matchar ens egen smak - det känns typ som att man hittar sin själsfrände, haha. Om någon av er känner så när ni läser detta inlägg, så måste ni kommentera - okej?

Min smak på mat

Jag är verkligen en allätare. Jag tycker inte nödvändigtvis att allting är jättegott, men det finns verkligen få saker som jag under inga omständigheter kan äta. Men skulle jag beskriva min smak på mat med ett ord så skulle det nog vara... enformig. Haha. Jag har bara en tendens att fastna för vissa maträtter och sedan äta dem lite väl mycket, eftersom jag tycker det är gott och inte orkar tänka ut något annat.

Men sushi är min absoluta favoriträtt och tätt på andra plats kommer en riktigt bra Caesar sallad med extra allt (egen gjorda krutonger, sås och riktigt bra grillad kyckling). Jag älskar också plockmat och går jag ut och äter på restaurang så föredrar jag alla gånger att få testa på många, små rätter i stället för en stor. Jag uppskattar inte heller en god biff, en bra hamburgare eller en krämig pasta på det sättet som jag vet att många andra gör. Jag tycker inte på något sätt att dessa rätter skulle vara äckliga, jag vet bara så mycket annat som är så mycket godare.

En annan sak som är riktigt typiskt mig när det kommer till mat är att jag helt på riktigt skulle kunna äta frukostmat 3 gånger om dagen, speciellt nu på sommaren då jag inte alls har lika stor lust för varm mat. Jag menar: gröt till frukost, smoothiebowl med nötter och bär till lunch och rågbröd med ägg och massa pålägg till middag. Goals alltså. Älskar frukost. Men så är det ju kanske inte helt optimalt ur en näringssynvinkel.

Oj, det blev ett långt och utförligt svar. Vill ni läsa ännu mer om mat och specifikt min smak på mat så har jag tidigare skrivit ett inlägg om 30 saker jag gillar och inte gillar när det kommer till mat. IMG 2419

Min musiksmak

En av mina unpopular opinions är nog att jag inte bryr mig hemskt mycket om musik. Nu menar jag inte att jag ogillar musik heller, utan jag gillar ju nog att lyssna på musik när jag till exempel tränar eller sitter på tåget - och jag har flera favoritlåtar som jag tycker om. Men jag är inte den som någonsin har varit ett stort fan av någon artist/band, som samlat på CD-skivor eller som tyckt om att gå på konserter. Jag är heller inte den som lyssnar på musik när jag är på något visst humör, t.ex. ledsen eller arg (kanske jag borde?). 

Och eftersom jag lyssnar på musik mest när jag tränar eller är på någon fest så skulle jag väl säga att min favoritmusik är sådan som har lite bas, rytm och en bra melodi,  typ house. Tänk Avicii, Robin Schulz typ. Sen är jag ju tråkigt nog också en allätare när det kommer till musik och jag kan tycka att världens rocklåt är bra - eller en smörig kärlekssång ännu bättre. 

 

Min smak på kläder

Sportig. Så skulle jag beskriva min smak på kläder med ett ord. Jag har alltid gillat sportiga kläder och skor, mest för att jag tycker det är otroligt snyggt, men också för att det är så bekvämt. Så det är nog min smak på kläder på fritiden. På jobbet blir det inte speciellt mycket sportkläder, utan där är det mera casual som gäller. Det får gärna vara ganska enkelt, men stilrent. Jag är verkligen inte mycket för rysh och pysh, alltså typ volanger, spets och sånt. Nej. Här är också bekvämligheten viktig, och jag lämar mer än gärna klackskorna hemma.

På jobbet kan jag se ut till exempel så här:Helgen Langvik

Min smak på godis

När det kommer till choklad så skall det helst vara smaksatt med salt caramel, mint eller ha kexsmulor i sig. Man skall enligt mig inte överhuvudtaget blanda in frukt med choklad. Apelsinchoklad, jordgubbschoklad - nej. Citron kan ännu funka, men där går gränsen.

Om jag plockar godis i lösvikt så kommer det med ganska mycket fruktgodisar: Sura bläckfiskar, Aakkoset, Fizzy bottles (ni vet dom rosa-turkosa flaskorna), Tutti-Frutti passion, djuren från Aarrearkku-påsen osv. Allt detta blandas med lite chokladsorter, som t.ex. Polly, Daim, Dumle och Susu-pala. Åh, nu blev jag sugen på lösgodis.

Om jag väljer en färdig godispåse så blir det Tutti Frutti choco eller Remix.

Min smak på filmer

Om man skulle fråga Henkka vad som är min favorit typ av filmer, så skulle han svara något i stil med "det mesta, tills hon somnar". He he. Men frågar man mig själv, som vi ju nu faktiskt gör, så skulle jag säga att jag tycker mest om spännande thrillers. Det får inte bli för mycket skräckfilm, utan helst någon lite psykologisk eller kriminalare. En som gör att man inte somnar, helt enkelt. 

Sen tycker jag ju också om romantiska, lite småsliskiga komedier - som gärna får ha en bra handling. En film jag alltid har gillat väldigt mycket är Bend it like Beckham, som kom ut kanske någon gång i början av 2000-talet? Ja ja, den är bra.

Min inredningssmak

Skall jag vara helt ärlig så tänker jag inte så mycket på vilken inredningsstil jag har, utan köper mest det som jag tycker är snyggt. Men skulle man beskriva det som jag tycker är snyggt med inredningstermer så skulle det väl bli något av en blandning mellan skandinaviskt , modernt och art deco. 

Jag tycker om material som sammet och trä, och vill gärna ha mycket gröna växter i hemmet! När det kommer till färger så har vårt hem mest grå-svart-vitt med detaljer av gammalrosa, mörkgrönt och guld. Precis som med min klädsmak så är jag inte så mycket för massa extra, utan det får gärna hållas ganska enkelt och stilrent.Vardagsrum efter

Min smak på glass

Visste ni förresten att jag jobbade 3 somrar på glasskiosk när jag var yngre? Om inte, så vet ni det nu. En fun fact därifrån var att alltid när någon (oftast äldre person) frågade mig vilken som var min favoritsort, som jag skulle kunna rekommendera, svarade jag nougat - fast jag aldrig hade smakat den. Jag hade hört att många (oftast äldre personer) gillade den, så jag ville helt enkelt dra ett säkert kort och inte svara något som dom kanske inte skulle ha tyckt är gott. För sen skulle jag få ta skiten för det, liksom. Ja ja, haha. Och orsaken till varför jag inte hade smakat på nougaten var alltså för att jag reagerade på nötter när jag var yngre (som tur inte mer!).

Men nu till mina glassfavoriter. Jag gillar syrliga glassar väldigt mycket, t.ex. yoghurtglass med smak av citron. Helsingin Jäätelötehdas har en som är fantastiskt god! Och precis som med godis så älskar jag blandningen av sött och salt, så salt caramel eller lakrits i glass är också här en favorit. Citronlakrits - mums. Om jag köper en färdig glasspinne så blir det endera någon med mycket choklad, t.ex. en magnum, eller en Solero. Solero har varit min favoritglass sedan jag var barn och jag tycker fortfarande det är den bästa glassen en riktigt varm sommardag.

Men seriöst - all glass är ju typ gott.

Min smak på drinkar

Nu vet jag inte om det här räknas till drinkar, men min absoluta favoritdryck som innehåller alkohol är sangria. Och nu skall ni inte tro att jag menar sangria som man köper i en tetra pack på alko. Nej nej nej. Här pratar vi hemgjord sangria, gjord med mitt specialrecept. Det är farligt gott alltså! På vissa restauranger/barer kan man också få riktigt god sangria, men också riktigt dåliga. Så bäst att göra själv, he he.

När det kommer till drinkar som man beställer i baren så är jag sääääämst. Har verkligen noll koll. Kan stå vi bardisken och inte komma på en enda drink, typ. Dricker helst vin eller skumpa, eller en shot. Men om jag skulle vara tvungen att beställa en drink, så skulle det nog bli en vodka redbull eller mojito. Så spännande är jag på drinkfronten!IMG 1599

 Har någon där samma smak som mig? Eller helt tvärtom? Berätta!

 


Hälsa ur ett socialt, psykiskt och fysiskt perspektiv

Skrivet av Caroline Högnäs 16.06.2019 | 1 kommentar(er)

I mitt förra inlägg efterlyste jag inläggsidéer inom ämnet hälsa, eftersom det är hälso-temavecka på Sevendays. Jag fick några förslag (tack för dem!) och tänkte börja med att idag skriva om hur jag reflekterar kring min hälsa ur en fysisk, psykisk och social vinkel. Senare kommer det även att komma ett inlägg om träning och lite om hur jag själv tänker kring fördelningen mellan träning och vila.

Men nu till dagens ämne: hur reflekterar jag kring min hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv?

Först och främst kan jag ju börja med att konstatera att det är otroligt intressant hur mycket dessa tre bitar påverkar varandra och hur viktiga de alla är för vårt allmänna välmående. Ofta glöms kanske den sociala biten lite bort när man talar om hälsa, och många tänker kanske hälsa som att må bra (psykiskt perspektiv) och vara frisk (fysiskt perspektiv), trots att den sociala biten är minst lika viktig och alla tre bitar mer eller mindre påverkar varandra på olika sätt. 

När det kommer till den sociala hälsan så är det kanske den delen där jag upplever att jag har haft minst ohälsa hittills under mitt liv. Så vi kan ju börja där.

Jag har växt upp i en trygg familj och har alltid haft en bra relation till mina föräldrar och till mina syskon. Ja, till och med väldigt bra. Också när jag går längre ut från släktträdet har relationerna hållits goda. Idag har jag även ett välfungerande parförhållande och en partner jag älskar, blir älskad av och känner mig trygg med. Också den nya familj jag har kommit in i via honom trivs jag med och har en bra relation till. Och jag vet så väl att allt detta inte alls är självklart.

Jag har också alltid haft den turen att ha vänner - också bra sådana. Redan från att jag var riktigt liten, kanske 4-5 år hade jag min bästa kompis Nina vid min sida. Under alla dessa vi varit vänner så tror jag vi har grälat kanske 1 gång. Om ens det? I lågstadiet var vi det bästisparet som "satt ihop" när det skulle delas lag på gymnastiken, som kunde varandras föräldrars telefonnummer, som hittade på dumma saker men alltid delade på ansvaret för konsekvenserna. Varför jag berättar det här är för att jag är säker på att min vänskapsrelation till Nina har varit jätteviktig för min hälsa under min barn- och ungdom. Jag tror även den relationen har hjälpt mig att undvika dåliga vänner under tonåren och också gjort mig till en bättre vän senare i livet. 

Trots att vänner har kommit och gått under åren, det har varit drama och det har varit tjafs, så har jag alltid haft några nära vänner och aldrig behövt känna mig ensam på den fronten. Trots att avståndet till vissa vänner har varit (och nu också är) geografiskt långt, så vet jag att de är bara ett telefonsamtal borta. Jag är så tacksam både för de äldre vänskapsrelationerna jag har, samt för att jag har fått lära känna flera nya människor och skapat nya vänskapsband också nu när jag blivit äldre. SF Brollop f

Den sociala hälsan och relationerna man har till människorna i ens omgivning tror jag påverkar väldigt mycket den psykiska hälsan, både direkt och indirekt. Att jag har folk omkring mig som får mig att känna mig trygg, älskad och accepterad kan säkerligen minska på min oro, stress och ångest och således bidra till en bättre psykisk hälsa för mig. 

Jag upplever att jag idag mår bra också på ett psykiskt plan. Med att må bra på ett psykiskt plan menar jag att jag överlag har bra självförtroende och självkänsla, jag känner att jag har en balans mellan jobb och fritid, känner glädje i vardagen - och jag har överlag en positiv inställning till livet.

Jag tycker inte att psykisk hälsa behöver betyda att man aldrig har ångest, stress eller känner sig nedstämd, utan mera kanske att man accepterar och kan hantera också de känslorna när de kommer. Och att man kan skilja på tillfälliga och bestående negativa känslor. För jag vet att det kommer perioder i livet då allt känns skit och jobbigt, själv hade jag en sådan senast under vintern. Men att vara medveten om att de inte är bestående tror jag är viktigt för den allmänna psykiska hälsan, i alla fall för mig. 

Men min psykiska hälsa har inte alltid varit bra och jag har även upplevt psykisk ohälsa. Trots att jag aldrig direkt har fått en diagnos, så har jag levt med ätstörningar och tillhörande hjärnspöken mer eller mindre under flera år. Under de jobbigaste perioderna kände jag mig väldigt misslyckad och otillräcklig. Det gick otroligt mycket tid och energi till att tänka på mat och jag kände mig så olycklig för om jag någon gång skall kunna känna mig normal igen. Ätstörningarna påverkade även sömnen, eftersom det var svårt att sova när jag var hungrig, vilket gjorde mig trött och energilös i vardagen. Att jag tränade som en galning gjorde inte heller situationen enklare.

Under denna tid blev jag också mera inåtvänd, orkade inte umgås lika mycket med vänner och vissa vänner orkade därför heller inte hålla kontakten med mig. Jag vet inte om jag kan beskylla dem för det, men här märkte jag i alla fall väldigt tydligt vem som på riktigt var mina goda vänner. Alina var en vän som var så enormt stöd för mig under denna period, och utan henne och mamma hade jag knappast klarat mig ur det så smärtfritt som jag till slut gjorde. Och här kommer vi igen tillbaka till det hur de sociala relationerna också påverkar den psykiska hälsan - och vice versa.

Minns denna bild så bra. Var sur för att mina lår såg så tjocka ut. Bevisar verkligen hur snedvriden bild jag hade på min egen kropp.
Foto: Apirat Nomnavi
IMG 9386

Förutom att ätstörningarna har påverkat min psykiska hälsa, så har det även påverkat min fysiska hälsa. Till exempel att min naturliga mens slutade och inte ville komma tillbaka så enkelt var en smäll jag fick ta när kroppen inte fick tillräckligt med energi. Detta har i sin tur även påverkat mig psykiskt efteråt och skapat oro för att till exempel aldrig kunna få barn.

Men överlag skulle jag dock säga att jag har haft, och har, en god fysisk hälsa. Förutom att jag under de senaste åren har haft en del mindre skavanker som problem med mensen och hormoner, cellförändringar, migrän och en mage som är otroligt känslig och har ställt till diverse problem, läkarbesök och besvärliga situationer, så har jag inget som fysiskt hindrar mig från ett normalt liv. Det är något jag är enormt tacksam över varje dag. 

En sak som jag märker redan när jag till exempel har en längre förkylning, huvudvärk eller magont, är hur mycket sämre jag mår också psykiskt då (här igen ett tydligt exempel på hur den fysiska hälsan påverkar den psykiska enormt mycket). Dels det att jag inte kan träna och röra på mig som jag skulle vilja, och inte får energi från det. Men också på grund av att jag har en tendens att (ofta lite för) snabbt oroa mig för saker och olika fysiska symptom som avviker från det normala kan snabbt skapa oro och stresskänslor för mig. 

Min fysiska hälsa försöker jag upprätthålla dels genom att röra på mig i vardagen och träna. Det känns extra viktigt för mig i och med att jag har ett jobb där jag är väldigt stillasittande. Jag försöker också hitta en balans i kosten; det vill säga äta bra och hälsosam mat, men på den nivån att det inte skall påverka min psykiska eller sociala hälsa negativt.

För åter igen: de hänger så mycket ihop och är alla så viktiga för vårt allmänna välmående.LISS intervju 4

 Hur tänker du kring hälsa och de olika perspektiven på hälsa? Är något viktigare än det andra?