Visa alla inlägg skrivna juni 2019
Balansen mellan träning, kost och vila
Under Sevendays hälsa-temavecka för någon vecka sedan efterlyste jag ämnen som ni skulle vilja att jag skriver om. Jag fick då en kommentar där personen önskade att jag skulle skriva om hur jag tänker kring balansen mellan träning, kost och vila. Eftersom jag aldrig hann skriva om det under temaveckan, så tänkte jag skriva om det nu i stället.
Det må kännas lite uttjatat det här med balans: allt i livet skall vara i balans - inte för mycket, inte för lite. Det skall vara lagom av allt så att ingendera av balansbrädets ändor träffar marken. Yin och Yang. Men det är ju faktiskt helt befogat att tjata om det, för det är ju på många plan enormt viktigt för vår livskvalitet. Och det gäller ju inte bara träning och kost, utan också förhållandet mellan jobb och fritid, fest och vardag, spara och slösa - och så vidare.
Men i det här inlägget tänkte jag alltså fokusera på det förstnämnda: balansen mellan träning, kost och vila.
Vi vet alla vad experter, studier och rekommendationer säger om detta: det är bra att träna eller ägna sig åt någon sorts fysisk aktivitet. Och beroende på hur ofta, hur intensivt och hur länge vi tränar skall vi justera vår vila och vår kost. Ju fler och ju intensivare träningspass vi utför, desto mer behöver vi vila och äta för att kroppen skall kunna återhämta sig och vi skall få mer nytta än skada av träningen. För att vi skall ha en balans. Och det låter ju ganska enkelt. 
Jag skall vara helt ärlig från början. Träning är en viktig del av mitt liv och jag har tränat aktivt i största delen av mitt liv. Men det är ändå inte alltid enkelt, eller en självklarhet, för mig att hitta den där balansen. Det skulle ju vara idealt att kunna skriva att jag alltid vet när min kropp behöver vila - och att jag då vilar. Att jag alltid vet när min kropp behöver energi - och att jag då äter. Att jag naturligt har hittat en optimal balans mellan träning, kost och vila. Men riktigt så är det inte. Både det att jag har ett förflutet med allt för mycket träning och allt för lite kost och vila, och att jag fortfarande har en tendens att sätta höga krav på mig själv och ha högt tempo på, gör att balansbrädet ibland börjar gunga rejält.
I teorin låter det ganska bra. Jag tränar ungefär 4-5 gånger i veckan. För tillfället blir det ca. 3 löppass i veckan och så ett eller ett par grupp- eller styrketräningspass. Det betyder alltså att jag har några vilodagar i veckan, då min kropp hinner återhämta sig ordentligt. I vardagen äter/dricker jag inte mycket av det som i folkmun klassas som ohälsosamt: det vill säga till exempel socker, snabbmat, halvfabrikat eller alkohol, men ibland äter och dricker jag det som bjuds och det som jag känner för - även det som jag just räknade upp som ohälsosamt.
Ja men det låter väl bra?
Jo, precis, det gör det. Men det kommer inte helt automatiskt. Jag behöver också aktivt jobba för att det inte skall gå för mycket åt det ena eller det andra hållet. Jag måste vara alert och uppmärksam, för att bibehålla någon sorts balans och inte gå tillbaka till gamla vanor. För trots att jag tacksamt kan säga att jag idag varken lider av ätstörningar eller träningsångest/-hets, så kan jag omöjligt radera mitt förflutna, och vid vissa tillfällen märker jag hur vissa tankar smyger fram igen. Och det är där jag måste agera. Skjuta tillbaka tankarna och inte låta dem ta för mycket plats - eller allra minst ta över helt.
Min träningsmotivation går, som de flesta andras, i vågor. När jag får en motivationstopp så skulle jag gärna vilja träna varje dag eller flera gånger om dagen, även om jag vet att jag skulle må bra av en vilodag. Då vill jag även äta sådan kost som jag vet att stöder träningen på bästa sätt, och det är ju inte chips och dipp liksom. Då glömmer jag även lätt bort hur viktig vilan och sömnen är, för att jag vill prioritera annat som känns roligare. Speciellt när det är högt tempo så där annars i livet, så är det inte så enkelt att stanna upp och lyssna på kroppen och de signaler den ger. Men det här är något jag hela tiden jobbar på, och som jag också blivit så mycket bättre på.
Och jag vet också att jag inte är enda. Man behöver heller inte ha något förflutet med ätstörningar för att tycka det är svårt att hitta en balans. Var och varannan människa har säkert någon gång tränat för mycket i förhållande till vila och kost, och det är ju helt naturligt och kan ju lika bra handla om iver, okunskap, stress eller andra faktorer. I många fall är det också något som är tillfälligt och går över av sig själv. Men det är också allt för vanligt att obalansen kan skapa ångestkänslor och får en att må dåligt över en längre tid, och så skall det inte vara.
Nu vill jag inte få detta att låta som att det är något jag ständigt går och tänker på. Men mera att det heller inte är någon självklarhet att "hitta" en perfekt balans, trots att man tränat länge och mycket. Det är så lätt att bara köra på och därför tror jag det är så enormt viktigt att aktivt vila och faktiskt lyssna på kroppen. Det är något som i alla fall har hjälpt för mig. Att på riktigt boka in en stund för vila, som alltså inte bara är de 7 timmarna man sover på natten. Att ge rum för en ordentlig paus.
För om man hela tiden är igång och går på högvarv, så hinner man aldrig lyssna på kroppen. Eller man kanske hinner lyssna, men man kanske väljer att sätta händerna för öronen och inte höra. Det är så enkelt att göra det. Men om det är något som kan berätta åt oss när vi behöver vila eller fylla på med energi, så är det vår kropp och de signaler den ger.
Sen tror jag också det kan vara bra att bara acceptera att balansbrädet gungar ibland. Att man inte alltid hittar den optimala balansen. Att det inte behöver vara perfekt 100% av tiden. Balans handlar ju ändå i grund och botten inte om att följa massa regler och rekommendationer, utan mer om att så ofta som möjligt göra val som känns bra också i längden.
Hur tänker ni kring detta? Har ni hittat en balans mellan träning, vila och kost? Känns det enkelt och naturligt eller känner ni också att ni behöver jobba aktivt för att behålla någon sorts balans? Berätta gärna!
Sommarträning som tema i vårt andra poddavsnitt
Idag har vi släppt vårt andra poddavsnitt i vår podcast Träning med Mening! Temat i detta avsnitt är sommarträning, och vi diskuterar hur sommarträning både kan väcka positiva och negativa associationer. Dels är sommarträning något enkelt och roligt, medan det också kan förknippas med hets och utseendefixering.
Vi diskuterar även hur vår egen träning skiljer sig under olika årstider och så ger vi konkreta tips på hur man kan träna utomhus i sommar, utan gym och redskap. Och massa annat. Ja, och det får jag vi ju inte glömma: jag delar också med mig av en av de pinsammaste situationerna jag varit med om någonsin, som hände på gymmet. Ja ja, ni skall lyssna på avsnittet helt enkelt. Ni hittar podden i Podcast-appen, på Spotify, Soundcloud och Podbean.
Jag tyckte själv att det var så mycket enklare att podda redan andra gången vi gjorde det och jag tycker vi fick till en mycket mer avslappnad stämning under det andra avsnittet. Vi vågade helt enkelt bjuda mer på oss själva! Och precis som min kollega Corinne skrev i sitt inlägg så skall det bli så intressant att följa med hur vi utvecklas som poddare, och förstås hur vår podcast utvecklas. Om ni har lyssnat på avsnitten får ni jättegärna dela med er av era tankar och åsikter, så hjälper ni oss att utvecklas och alla blir nöjdare och gladare, hehe.
Men nu över till något helt annat!
Detta är inget vanligt blogginlägg. Det är nämligen det första blogginlägget jag skriver på min nya dator. Ja, min nya dator! Äntligen har jag köpt en ny, och fast det sved i plånboken så är jag hur nöjd och glad som helst. Den är lätt, smidig, snabb och snygg - ja typ allt min förra dator (som jag fick när jag hade tagit studenten......) inte var. Känns verkligen som en befrielse att jobba på den när allt går så mycket snabbare och smidigare.
Måste bara lära mig kopiera och klistra in - och hitta @-märket. Det är inte så lätt.
Ha det så bra!
Midsommaren 2019
Jag vill börja detta inlägg med att tacka för alla fina ord om vår podcast. Det värmer såklart när nära vänner och familj berömmer det man gör, men att också mindre bekanta människor har tagit sig tid att skriva åt oss och ge beröm - det var jag inte beredd på alls. Tack! Och har ni inte ännu lyssnat på första avsnittet av Träning med Mening, så kan ni göra det t.ex. på Spotify, Podcast-appen eller Soundcloud.
Men nu över till dagens ämne: midsommaren. Detta år spenderades midsommaren i Österbotten och jag och Henkka tog ett tidigt tåg till Bennäs på fredag morgon. Men någonstans utanför Seinäjoki kom dagens första (och enda) riktiga motgång: vårt tåg fick elfel och vi stod stilla i tre timmar på tågbanan mitt i skogen. Toaletterna fungerade inte, högtalarna fungerade inte och människor ombord på tåget var måttligt irriterade. Inklusive jag själv.
Vi hade valt ett 06:24 tåg på en ledig dag av den orsaken att vi skulle vara framme tidigt och kunna spendera dagen med mina föräldrar, innan vi skulle åka iväg till Vasa mot kvällen. Men så blev det då inte riktigt. Vi var alltså tvungna att ändra på planerna lite, och det blev lite mer bråttom med allt. Men ingen större fara skedd.
På eftermiddagen hoppade vi då i bilen och körde iväg till Alina & Daniel, som bor i ett underbart hus utanför Vasa. Vi var 13 stycken där och under kvällen hann vi fixa mat, äta mat, dricka sangria, ha frågesport, olympiad - och bara umgås. På alla sätt en riktigt lyckad midsommar med fina vänner och nya bekanta. Här kommer några bilder från kvällen:
På lördagen hann vi träffa Viccan och äta rester hos Alina, innan vi körde iväg hem till Jakobstad. Vi åkte raka vägen till villan och åt lite mera grillat med mamma, pappa och min lillebror. Det stormade hårt vi villan, så vi låg mest inomhus och myste hela dagen. Ett ordentligt bastubad hann vi också med under kvällen!
På söndagen hade jag planerat in en löpnings-dejt med Nina. Vi möttes upp och sprang en runda på 6,5 km i Edsevöskogarna. Mot alla odds (jag var så otroligt trött på morgonen) så gick löprundan riktigt bra! Här är ännu igen ett bra exempel på hur det lönar sig att boka in träningsdejter med en kompis. Jag skulle aldrig ha kommit mig ut och springa om jag inte skulle ha bestämt det med Nina på förhand. Men bra så!
Så summa summarum, trots en värdelös start på midsommaraftonen (tack VR!) så blev det en riktigt, riktigt lyckad helg och det absolut bästa var förstås att jag fick träffa hela familjen och många av mina vänner! ♥ - Ja, och så att det var så svalt hemma hos mamma och pappa. Vår egen lägenhets årliga bastu-period har nämligen börjat och det är troligtvis närmare 30 grader här redan - urk.
Den stora nyheten: vi har startat en podcast!
Åh, äntligen kan jag berätta! Det som jag och Corinne har hållit på med i några veckors tid nu: vi släpper en podcast med temat träning och hälsa!
Podcasten heter Träning med Mening (hur det blev just det namnet kan ni höra i vårt första avsnitt). Tanken är att det inte skall bli en hardcore träningspodd där vi bara pratar massa teknik, prestation och resultat. Det här är en podcast där vi vill inspirera till meningsfull och hälsosam träning och vi kommer ta upp ämnen relaterade till träning som kan intressera de flesta: träningstips, motivation, mål, träning i sociala medier - men också träningshets, -ångest, skador och misslyckanden. 
Varför startar vi en podcast, då?
Det finns ju massor med bra Podcasts. Redan i lilla Svenskfinland finns det flera! Men riktigt bra träningspoddar finns inte i överflöd, och där kände vi att vi ville fylla tomrummet. Jag och Corinne har gemensamt ett stort intresse för träning, men vi har också helt olika bakgrund och erfarenheter av träning. Så jag är helt säker att vi kommer att kunna bjuda på intressanta diskussioner och reflektioner från olika perspektiv. Jag är så taggad på detta och så otroligt glad över att jag får göra detta med Corinne - vilken fantastisk poddpartner på alla sätt! ♥
Podden kommer att finnas där poddar finns, och redan nu kan ni lyssna på första avsnittet på itunes (podcaster-app), Spotify, Soundcloud och Podbean. I det första avsnittet får ni lära känna oss lite bättre. Vi pratar även om våra träningsbakgrunder och lite mer om hur idén till podden föddes, vad podden kommer handla om och så vidare. Förstås delar vi också med oss av lite träningstips. Lyssna gärna!
Vi tar såklart jättegärna emot feedback också. Men kom ihåg att vara lite snälla - det är vårt första avsnitt och det här är något nytt för oss båda, he he. Jag är i alla fall jättestolt över oss och ser så mycket fram emot att få fortsätta podda!
PS. Gå också med i vår grupp på Facebook. Den hittar ni här.
Ha det bäst!
Min smak i en lista
Okej, det är väldigt länge sedan jag fyllde i en blogglista. Inte så konstigt kanske med tanke på hur dåligt jag bloggat de senaste månaderna... Men hur som haver, nu tänkte jag i alla fall göra det! Listan jag tänkte fylla i idag hittade jag hos blogqueen Daniela. Också Jennifer har fyllt i den. Den handlar om smaker.
Hur intressant är det inte att läsa om andras smaker? Väldigt intressant. Det bästa är ju ändå när man läser om någons smak som helt matchar ens egen smak - det känns typ som att man hittar sin själsfrände, haha. Om någon av er känner så när ni läser detta inlägg, så måste ni kommentera - okej?
Min smak på mat
Jag är verkligen en allätare. Jag tycker inte nödvändigtvis att allting är jättegott, men det finns verkligen få saker som jag under inga omständigheter kan äta. Men skulle jag beskriva min smak på mat med ett ord så skulle det nog vara... enformig. Haha. Jag har bara en tendens att fastna för vissa maträtter och sedan äta dem lite väl mycket, eftersom jag tycker det är gott och inte orkar tänka ut något annat.
Men sushi är min absoluta favoriträtt och tätt på andra plats kommer en riktigt bra Caesar sallad med extra allt (egen gjorda krutonger, sås och riktigt bra grillad kyckling). Jag älskar också plockmat och går jag ut och äter på restaurang så föredrar jag alla gånger att få testa på många, små rätter i stället för en stor. Jag uppskattar inte heller en god biff, en bra hamburgare eller en krämig pasta på det sättet som jag vet att många andra gör. Jag tycker inte på något sätt att dessa rätter skulle vara äckliga, jag vet bara så mycket annat som är så mycket godare.
En annan sak som är riktigt typiskt mig när det kommer till mat är att jag helt på riktigt skulle kunna äta frukostmat 3 gånger om dagen, speciellt nu på sommaren då jag inte alls har lika stor lust för varm mat. Jag menar: gröt till frukost, smoothiebowl med nötter och bär till lunch och rågbröd med ägg och massa pålägg till middag. Goals alltså. Älskar frukost. Men så är det ju kanske inte helt optimalt ur en näringssynvinkel.
Oj, det blev ett långt och utförligt svar. Vill ni läsa ännu mer om mat och specifikt min smak på mat så har jag tidigare skrivit ett inlägg om 30 saker jag gillar och inte gillar när det kommer till mat. 
Min musiksmak
En av mina unpopular opinions är nog att jag inte bryr mig hemskt mycket om musik. Nu menar jag inte att jag ogillar musik heller, utan jag gillar ju nog att lyssna på musik när jag till exempel tränar eller sitter på tåget - och jag har flera favoritlåtar som jag tycker om. Men jag är inte den som någonsin har varit ett stort fan av någon artist/band, som samlat på CD-skivor eller som tyckt om att gå på konserter. Jag är heller inte den som lyssnar på musik när jag är på något visst humör, t.ex. ledsen eller arg (kanske jag borde?).
Och eftersom jag lyssnar på musik mest när jag tränar eller är på någon fest så skulle jag väl säga att min favoritmusik är sådan som har lite bas, rytm och en bra melodi, typ house. Tänk Avicii, Robin Schulz typ. Sen är jag ju tråkigt nog också en allätare när det kommer till musik och jag kan tycka att världens rocklåt är bra - eller en smörig kärlekssång ännu bättre.
Min smak på kläder
Sportig. Så skulle jag beskriva min smak på kläder med ett ord. Jag har alltid gillat sportiga kläder och skor, mest för att jag tycker det är otroligt snyggt, men också för att det är så bekvämt. Så det är nog min smak på kläder på fritiden. På jobbet blir det inte speciellt mycket sportkläder, utan där är det mera casual som gäller. Det får gärna vara ganska enkelt, men stilrent. Jag är verkligen inte mycket för rysh och pysh, alltså typ volanger, spets och sånt. Nej. Här är också bekvämligheten viktig, och jag lämar mer än gärna klackskorna hemma.
På jobbet kan jag se ut till exempel så här:
Min smak på godis
När det kommer till choklad så skall det helst vara smaksatt med salt caramel, mint eller ha kexsmulor i sig. Man skall enligt mig inte överhuvudtaget blanda in frukt med choklad. Apelsinchoklad, jordgubbschoklad - nej. Citron kan ännu funka, men där går gränsen.
Om jag plockar godis i lösvikt så kommer det med ganska mycket fruktgodisar: Sura bläckfiskar, Aakkoset, Fizzy bottles (ni vet dom rosa-turkosa flaskorna), Tutti-Frutti passion, djuren från Aarrearkku-påsen osv. Allt detta blandas med lite chokladsorter, som t.ex. Polly, Daim, Dumle och Susu-pala. Åh, nu blev jag sugen på lösgodis.
Om jag väljer en färdig godispåse så blir det Tutti Frutti choco eller Remix.
Min smak på filmer
Om man skulle fråga Henkka vad som är min favorit typ av filmer, så skulle han svara något i stil med "det mesta, tills hon somnar". He he. Men frågar man mig själv, som vi ju nu faktiskt gör, så skulle jag säga att jag tycker mest om spännande thrillers. Det får inte bli för mycket skräckfilm, utan helst någon lite psykologisk eller kriminalare. En som gör att man inte somnar, helt enkelt.
Sen tycker jag ju också om romantiska, lite småsliskiga komedier - som gärna får ha en bra handling. En film jag alltid har gillat väldigt mycket är Bend it like Beckham, som kom ut kanske någon gång i början av 2000-talet? Ja ja, den är bra.
Min inredningssmak
Skall jag vara helt ärlig så tänker jag inte så mycket på vilken inredningsstil jag har, utan köper mest det som jag tycker är snyggt. Men skulle man beskriva det som jag tycker är snyggt med inredningstermer så skulle det väl bli något av en blandning mellan skandinaviskt , modernt och art deco.
Jag tycker om material som sammet och trä, och vill gärna ha mycket gröna växter i hemmet! När det kommer till färger så har vårt hem mest grå-svart-vitt med detaljer av gammalrosa, mörkgrönt och guld. Precis som med min klädsmak så är jag inte så mycket för massa extra, utan det får gärna hållas ganska enkelt och stilrent.
Min smak på glass
Visste ni förresten att jag jobbade 3 somrar på glasskiosk när jag var yngre? Om inte, så vet ni det nu. En fun fact därifrån var att alltid när någon (oftast äldre person) frågade mig vilken som var min favoritsort, som jag skulle kunna rekommendera, svarade jag nougat - fast jag aldrig hade smakat den. Jag hade hört att många (oftast äldre personer) gillade den, så jag ville helt enkelt dra ett säkert kort och inte svara något som dom kanske inte skulle ha tyckt är gott. För sen skulle jag få ta skiten för det, liksom. Ja ja, haha. Och orsaken till varför jag inte hade smakat på nougaten var alltså för att jag reagerade på nötter när jag var yngre (som tur inte mer!).
Men nu till mina glassfavoriter. Jag gillar syrliga glassar väldigt mycket, t.ex. yoghurtglass med smak av citron. Helsingin Jäätelötehdas har en som är fantastiskt god! Och precis som med godis så älskar jag blandningen av sött och salt, så salt caramel eller lakrits i glass är också här en favorit. Citronlakrits - mums. Om jag köper en färdig glasspinne så blir det endera någon med mycket choklad, t.ex. en magnum, eller en Solero. Solero har varit min favoritglass sedan jag var barn och jag tycker fortfarande det är den bästa glassen en riktigt varm sommardag.
Men seriöst - all glass är ju typ gott.
Min smak på drinkar
Nu vet jag inte om det här räknas till drinkar, men min absoluta favoritdryck som innehåller alkohol är sangria. Och nu skall ni inte tro att jag menar sangria som man köper i en tetra pack på alko. Nej nej nej. Här pratar vi hemgjord sangria, gjord med mitt specialrecept. Det är farligt gott alltså! På vissa restauranger/barer kan man också få riktigt god sangria, men också riktigt dåliga. Så bäst att göra själv, he he.
När det kommer till drinkar som man beställer i baren så är jag sääääämst. Har verkligen noll koll. Kan stå vi bardisken och inte komma på en enda drink, typ. Dricker helst vin eller skumpa, eller en shot. Men om jag skulle vara tvungen att beställa en drink, så skulle det nog bli en vodka redbull eller mojito. Så spännande är jag på drinkfronten!
Har någon där samma smak som mig? Eller helt tvärtom? Berätta!
Hälsa ur ett socialt, psykiskt och fysiskt perspektiv
I mitt förra inlägg efterlyste jag inläggsidéer inom ämnet hälsa, eftersom det är hälso-temavecka på Sevendays. Jag fick några förslag (tack för dem!) och tänkte börja med att idag skriva om hur jag reflekterar kring min hälsa ur en fysisk, psykisk och social vinkel. Senare kommer det även att komma ett inlägg om träning och lite om hur jag själv tänker kring fördelningen mellan träning och vila.
Men nu till dagens ämne: hur reflekterar jag kring min hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv?
Först och främst kan jag ju börja med att konstatera att det är otroligt intressant hur mycket dessa tre bitar påverkar varandra och hur viktiga de alla är för vårt allmänna välmående. Ofta glöms kanske den sociala biten lite bort när man talar om hälsa, och många tänker kanske hälsa som att må bra (psykiskt perspektiv) och vara frisk (fysiskt perspektiv), trots att den sociala biten är minst lika viktig och alla tre bitar mer eller mindre påverkar varandra på olika sätt.
När det kommer till den sociala hälsan så är det kanske den delen där jag upplever att jag har haft minst ohälsa hittills under mitt liv. Så vi kan ju börja där.
Jag har växt upp i en trygg familj och har alltid haft en bra relation till mina föräldrar och till mina syskon. Ja, till och med väldigt bra. Också när jag går längre ut från släktträdet har relationerna hållits goda. Idag har jag även ett välfungerande parförhållande och en partner jag älskar, blir älskad av och känner mig trygg med. Också den nya familj jag har kommit in i via honom trivs jag med och har en bra relation till. Och jag vet så väl att allt detta inte alls är självklart.
Jag har också alltid haft den turen att ha vänner - också bra sådana. Redan från att jag var riktigt liten, kanske 4-5 år hade jag min bästa kompis Nina vid min sida. Under alla dessa vi varit vänner så tror jag vi har grälat kanske 1 gång. Om ens det? I lågstadiet var vi det bästisparet som "satt ihop" när det skulle delas lag på gymnastiken, som kunde varandras föräldrars telefonnummer, som hittade på dumma saker men alltid delade på ansvaret för konsekvenserna. Varför jag berättar det här är för att jag är säker på att min vänskapsrelation till Nina har varit jätteviktig för min hälsa under min barn- och ungdom. Jag tror även den relationen har hjälpt mig att undvika dåliga vänner under tonåren och också gjort mig till en bättre vän senare i livet.
Trots att vänner har kommit och gått under åren, det har varit drama och det har varit tjafs, så har jag alltid haft några nära vänner och aldrig behövt känna mig ensam på den fronten. Trots att avståndet till vissa vänner har varit (och nu också är) geografiskt långt, så vet jag att de är bara ett telefonsamtal borta. Jag är så tacksam både för de äldre vänskapsrelationerna jag har, samt för att jag har fått lära känna flera nya människor och skapat nya vänskapsband också nu när jag blivit äldre. 
Den sociala hälsan och relationerna man har till människorna i ens omgivning tror jag påverkar väldigt mycket den psykiska hälsan, både direkt och indirekt. Att jag har folk omkring mig som får mig att känna mig trygg, älskad och accepterad kan säkerligen minska på min oro, stress och ångest och således bidra till en bättre psykisk hälsa för mig.
Jag upplever att jag idag mår bra också på ett psykiskt plan. Med att må bra på ett psykiskt plan menar jag att jag överlag har bra självförtroende och självkänsla, jag känner att jag har en balans mellan jobb och fritid, känner glädje i vardagen - och jag har överlag en positiv inställning till livet.
Jag tycker inte att psykisk hälsa behöver betyda att man aldrig har ångest, stress eller känner sig nedstämd, utan mera kanske att man accepterar och kan hantera också de känslorna när de kommer. Och att man kan skilja på tillfälliga och bestående negativa känslor. För jag vet att det kommer perioder i livet då allt känns skit och jobbigt, själv hade jag en sådan senast under vintern. Men att vara medveten om att de inte är bestående tror jag är viktigt för den allmänna psykiska hälsan, i alla fall för mig.
Men min psykiska hälsa har inte alltid varit bra och jag har även upplevt psykisk ohälsa. Trots att jag aldrig direkt har fått en diagnos, så har jag levt med ätstörningar och tillhörande hjärnspöken mer eller mindre under flera år. Under de jobbigaste perioderna kände jag mig väldigt misslyckad och otillräcklig. Det gick otroligt mycket tid och energi till att tänka på mat och jag kände mig så olycklig för om jag någon gång skall kunna känna mig normal igen. Ätstörningarna påverkade även sömnen, eftersom det var svårt att sova när jag var hungrig, vilket gjorde mig trött och energilös i vardagen. Att jag tränade som en galning gjorde inte heller situationen enklare.
Under denna tid blev jag också mera inåtvänd, orkade inte umgås lika mycket med vänner och vissa vänner orkade därför heller inte hålla kontakten med mig. Jag vet inte om jag kan beskylla dem för det, men här märkte jag i alla fall väldigt tydligt vem som på riktigt var mina goda vänner. Alina var en vän som var så enormt stöd för mig under denna period, och utan henne och mamma hade jag knappast klarat mig ur det så smärtfritt som jag till slut gjorde. Och här kommer vi igen tillbaka till det hur de sociala relationerna också påverkar den psykiska hälsan - och vice versa.
Minns denna bild så bra. Var sur för att mina lår såg så tjocka ut. Bevisar verkligen hur snedvriden bild jag hade på min egen kropp.
Foto: Apirat Nomnavi
Förutom att ätstörningarna har påverkat min psykiska hälsa, så har det även påverkat min fysiska hälsa. Till exempel att min naturliga mens slutade och inte ville komma tillbaka så enkelt var en smäll jag fick ta när kroppen inte fick tillräckligt med energi. Detta har i sin tur även påverkat mig psykiskt efteråt och skapat oro för att till exempel aldrig kunna få barn.
Men överlag skulle jag dock säga att jag har haft, och har, en god fysisk hälsa. Förutom att jag under de senaste åren har haft en del mindre skavanker som problem med mensen och hormoner, cellförändringar, migrän och en mage som är otroligt känslig och har ställt till diverse problem, läkarbesök och besvärliga situationer, så har jag inget som fysiskt hindrar mig från ett normalt liv. Det är något jag är enormt tacksam över varje dag.
En sak som jag märker redan när jag till exempel har en längre förkylning, huvudvärk eller magont, är hur mycket sämre jag mår också psykiskt då (här igen ett tydligt exempel på hur den fysiska hälsan påverkar den psykiska enormt mycket). Dels det att jag inte kan träna och röra på mig som jag skulle vilja, och inte får energi från det. Men också på grund av att jag har en tendens att (ofta lite för) snabbt oroa mig för saker och olika fysiska symptom som avviker från det normala kan snabbt skapa oro och stresskänslor för mig.
Min fysiska hälsa försöker jag upprätthålla dels genom att röra på mig i vardagen och träna. Det känns extra viktigt för mig i och med att jag har ett jobb där jag är väldigt stillasittande. Jag försöker också hitta en balans i kosten; det vill säga äta bra och hälsosam mat, men på den nivån att det inte skall påverka min psykiska eller sociala hälsa negativt.
För åter igen: de hänger så mycket ihop och är alla så viktiga för vårt allmänna välmående.
Hur tänker du kring hälsa och de olika perspektiven på hälsa? Är något viktigare än det andra?
En helg i Köpenhamn
Nu har det igen hunnit gå en vecka sedan jag skrev något här. En delorsak till detta är att jag har varit ute på vift igen under helgen - denna gång i Köpenhamn.
Efter jobbet i fredags åkte jag och Henkka raka vägen till flygfältet, där vi mötte upp resten av Henkkas familj. Henkkas mamma fyller jämnt och detta firades med en weekend i den danska huvudstaden. Vi kom dit ganska sent på fredag kväll och gick raka vägen till lägenheten vi skulle bo i. Lägenheten var verkligen superfin och så fint inredd. Sådär att när jag kom hem i söndags bara ville slänga ut alla våra möbler och alla onödiga prylar, flytta sängen intill fönstret, måla om golvet, köpa massa växter och sätta ner TV:n på golvet. Men det har jag inte gjort ännu (och lär inte göra heller). 
På lördag var det sedan dags att strosa på stan. Här kan jag ju också inflika att jag hade failat brutalt med min packning till resan. Eftersom termometern visade 27 grader här hemma, tog jag väl på något vis för givet att det skulle vara varmt också i Danmark. Men det var det ju inte. Det var rätt så soligt, men väldigt blåsigt och inte alls så varmt. Nåja, jag klarade mig med min ena långärmade, som tur.
Det var så skönt att inte på det sättet ha något program inbokat under lördagen (förutom middagen på kvällen). Jag och Henkka gick omkring på stan, småshoppade lite, lunchade på ett mysigt café och så vidare. Gott om steg samlade vi också på oss och under hela lördagen blev det knappa 20.000 steg.
Det blev en second breakfast till lunch på lördagen. Vi åt på Café Feel Good - ett litet men väldigt mysigt café som hade massa gott på menyn, bland annat chiabowlen här under. Den var myyyyyycket god (och väldigt fin!).
På kvällen åt vi sedan middag allihopa på The Market. Det är en Italiensk restaurang som var väldigt snyggt och trivsamt inredd och hade jättegod mat. Vi hade tyvärr lite otur med servicen den kvällen, men jag skulle ändå absolut kunna rekommendera att besöka The Market p.g.a maten och stämningen. Dom har både en asiatisk och en italiensk del, så gillar man asiatiskt kan man testa den i stället.
Sådär glad är jag bara när jag just har fått äta riktigt god mat och dricka bra vin.
Ibland kan jag bara sitta och titta på honom och förundras över att han faktiskt är min pojkvän!?!? Så fin på alla sätt. Jag är så glad för alla platser jag får besöka, saker jag får uppleva och minnen jag får skapa tillsammans med just honom (och jo, han är också skitjobbig ibland).
På söndag besökte vi sedan Christiania innan vi åkte iväg till flygfältet och hemåt igen. Kan bara konstatera att det igen en gång var en mycket lyckad resa jag fick uppleva! Jag tycker Köpenhamn är en jättemysig stad som inte alls känns som en typisk storstad. En stad man gärna besöker flera gånger, helt enkelt.
Avslutar detta inlägg med en riktigt traditionell Köpenhamn-bild.
PS. Det är hälsa- och skönhetstema på Sevendays denna vecka. Ni vet ju att det är ett ämne jag gärna skriver om, men nu skulle jag vilja ha er hjälp: finns det något speciellt ni vill läsa om? Hälsa, ohälsa, träning, kost, smink.... Hit me!
Vecka 22: toppar och floppar
Alltså förra veckan. Det var verkligen upp och ner. Det hände så mycket trevliga saker, men för att jag inte skulle bli för bortskämd och nöjd med tillvaron så kompenserades dessa också av några mindre trevliga händelser. Jag tänkte idag därför summera förra veckan i en traditionell toppar och floppar-lista. Börjar i vanlig ordning med de mindre trevliga sakerna, så får jag avsluta med en positiv ton.
Floppar ↓
• Förkylning. Jag hann vara ut på en springrunda i måndags innan den tog mig: förkylningen. Kan inte påstå att den kom oväntat precis, eftersom flera av mina kompisar, kollegor och Henkka var förkylda. Dock har det känts som att det är en relativt lindrig variant, så jag hoppas verkligen det går snabbt om och jag får börja springa igen. Hann verkligen redan komma in i ett bra flow med löpträningen!
• Söndrig tvättmaskin. I torsdags, då det var en ledig dag, hade jag planerat att ta itu med lite hemmasysslor - bland annat tvätten. Men redan vid första tvätten pajade vår tvättmaskin. Plötsligt, utan någon som helst förvarning så slutade den fungera och smutsvattnet for inte ur maskinen. Eftersom det var röd dag så fick vi inte heller tag på tvättmaskinsföretagets kundtjänst. Som tur fick vi dock räddat kläderna som var i maskinen, och mina favoritträningskläder klarade sig. Meeeen, så jobbigt med maskiner som inte fungerar ändå. Så jobbigt.
• Besök till akuten. Alltså, det är så pinsamt. Men ni vet när det har fastnat något i stavmixern och man vet att man inte skall gå dit med fingrarna och försöka peta loss det, för man vet att ifall mixern skulle gå på så kan ens fingrar ryka? Det visste jag också, men så gjorde jag det ändå: gick dit och petade med fingret, och wups sa det, så råkade jag trycka på mixern. Ni kan tro att jag fick panik när jag såg hur det rann blod på diskbänken. Det blev snabbt suddigt och svart framför ögonen och jag gallskrek som ett barn med kolik. Både eftersom jag inte vågade titta om mitt finger är kvar och för att det gjorde jävligt ont. Tur att Henkka var hemma.
Blev ett besök till akuten. Men mitt finger har jag kvar. Som tur. Verkligen, det skulle ha kunnat sluta så mycket värre. Så vad har jag lärt mig av detta? Egentligen ingenting, för jag visste redan före att man inte petar i en stavmixer när sladden är i. Men jag lär inte testa det på nytt.
Toppar ↑
• Jag har kommit igång med löpningen. Som jag redan nämnde, så hann jag förra veckan vara ut och springa en gång innan jag blev förkyld. Detta platsar på toppar-listan, eftersom jag verkligen hann börja känna att löpning är roligt igen. Så ivrig på att börja springa ännu mer i sommar och har bestämt att verkligen satsa på löpträningen nu, trots att jag inte har något lopp spikat.
• Breakfast for dinner. En av förra veckans höjdpunkter var när jag fick besök av Daniela, Corinne och Jennifer. Jag älskar ju frukost och skulle gärna äta frukost till lunch och middag också, så jag bjöd tjejerna på en kvällsfrukost helt enkelt. På menyn stod nybakta scones med pålägg, smoothiefluff, bär och frukt. Men bästa med kvällen var sällskapet, alltid lika kul att diskutera med dessa tjejer. I väntan på nästa träff!
Edit: OMG så fina bilder Jennifer hade tagit från kvällen, kolla in dem här. 
• Promenad runt Fölisön. I torsdags mötte jag upp Corinne och vi cyklade iväg till Fölisön. Det var strålande solsken och så vackert att vandra runt på ön. Det är nog något jag uppskattar så mycket med att bo här i Helsingfors: lika snabbt som jag kommer in till kärncentrum och storstadspulsen kommer jag också ut till en orörd natur och havet. Efteråt for vi hem till oss och gjorde halloumiburgare med batatfranskisar. Verkligen en så trevlig dag och jag är så glad att jag lärt känna Corinne! ♥
• Examensfest. Trots att lördagen började med en katastrof (den ni läste om ovan), så slutade den ändå riktigt bra. Henkka och hans kompis hade en liten examensfest åt studiekompisarna här hos oss, som blev riktigt lyckad. Eftersom jag var halvinvalid så fick Henkka dra största lasset när det kom till att fixa till festen. Men det gick hur bra som helst. Det blev en väldigt lugn kväll för mig, men ändå jättetrevligt att träffa alla gamla bekanta.
Igår var jag även och träffade Nina och Iia över en kaffe, så man kan verkligen säga att veckan ändå slutade riktigt bra, trots allt!