Header 4

Visa alla inlägg skrivna 2019

En lunch, en brunch och en kaffe

Skrivet av Caroline Högnäs 05.02.2019

Kategorier:

Den senaste veckan har jag testat på tre nya restauranger/caféer som alla har varit så pass bra att dom förtjänar lite extra uppmärksamhet. Alla tre är inom helt olika kategorier och i fall du befinner dig i Helsingfors och behöver tips på ett lunch/afterwork-ställe, ett brunch/drinkställe och ett café så skall du fortsätta läsa. Och även om du inte befinner dig i Helsingfors kan du gärna fortsätta läsa, eller i alla fall titta på bilderna.

Första stället jag har besökt är PuPu. Jag har sååå många gånger gått förbi deras restauranger (det finns alltså på flera ställen i stan) och tänkt att jag borde gå dit och äta någon gång, eftersom jag älskar matiga sallader. Men det har då inte blivit av, förrän i torsdags, då jag träffade min vän Hanna på en after-work-lunch (eller är det middag då redan?) och en lång pratstund.

PuPu är alltså en salladsrestaurang, beläget bland annat i Stockmann-huset, som passar perfekt både som lunchställe och kvällstid. Stället är väldigt  mysigt och litet - men deras sallader är desto större. Så där ordentligt matiga, precis som jag gillar det. För det finns ju seriöst inget värre än när man betalar onödigt mycket för en sallad som består av några blad isbergssallad och en halv kycklingfilé typ. Men det behöver man alltså inte oroa sig för här.

Pupu passar även ifall du är intresserad av att veta makrona (näringsvärdena) på din mat, eftersom det finns angett för varje sallad på menyn.

Min sallad hade grönkål i sig - så gott!!

IMG 1976

 

Både jag och Hanna gav PuPu godkänt.

IMG 1980

 

Över till nästa restaurang. I lördags var jag på brunch med Daniela. Det var jättekul att träffa henne igen och hon var lika trevlig som sist jag träffade henne. Kan ju dock medge att jag blev lite sugen på att flytta till en lägenhet med bastu och walk-in-closet på hösta våningen efter att jag hade umgåtts med henne. Ni som läser hennes blogg förstår säkert varför. Och ni som inte läser hennes blogg borde göra det. Den är bra.

Daniela introducerade mig också till en för mig ny brunch, nämligen på Korjaamo i Tölö. Har hört om stället tidigare, men mer konsert- och drinksammanhang. Men tydligen kan dom bruncher också, för det var en jättebra brunch med massa gott: allt från sallader, grönsaker och frukter till varma rätter, yoghurt/müsli och gudomliga efterrätter. Efteråt frågade Daniela mig vad jag tyckte om brunchen.
- Nå, jag tror det här får tala för mig, sa jag och pekade på mina tallrikar som var helt tomma båda två.

 

Innan tallriken blev tom:

IMG 1998

 

Det sista stället som jag tänkte tipsa om är Kahvi Charlotta, som ligger på Runebergsgatan i Kampen. Det är helt sjukt att jag har gått förbi det caféet typ varje dag i snart två år - och aldrig varit där. Men idag så träffade jag min syster över en kaffe där, och det var hur mysigt som helst. Det var ganska litet och intimt, precis som ett mysigt café skall vara. Dom hade även ett bra utbud av både kaffe och tilltugg. Hit går jag gärna flera gånger!

 

Nu tog jag ingen bild när vi var på caféet. Så ni får helt enkelt lita på att det faktiskt var mysigt. I stället bjuder jag på en bild av en kaffe jag drack på Espresso house tidigare i år. Så där för att komma i rätt stämning.

IMG 5881

 

Sen när blev jag så här social? 

 


Jag som resenär och lite mera Mexiko

Skrivet av Caroline Högnäs 02.02.2019

Kategorier:

Idag har jag packat upp min resväska som jag hade med mig till Mexiko, och sista tvätten snurrar som bäst. Jaaaaa, jag vet, det har gått en vecka sedan vi kom hem. Men jag är verkligen sämst på att packa upp. Hatar det. Det blir så definitivt att resan är slut på något sätt. Sommarkläderna åker tillbaka längst in i klädskåpet med vetskapen om att det är länge tills man får bära dem igen. Och ja, så är jag lite lat också och att tvätta, hänga upp och vika kläder hör till de hushållssysslor jag gillar absolut minst.

Men men. I dagens inlägg fortsätter jag lite på resetemat och tänkte fylla i en lista som jag hittade på Malins blogg. Här berättar jag också lite mera om Mexiko-resan: till exempel om när vi tänkte missa flyget. Om ni vill se lite mera bilder från resan så skall ni också skrolla vidare!

1. Dyka i från poolkanten eller smyga i från badstegen/poolkanten?

Smyga i, helt klart. Är inte helt säker om jag ens kan dyka längre, det var så länge sedan jag gjorde det, haha. Skulle säkert bli ett snyggt magplask om jag försökte mig på det. Dessutom är jag nog lite av en badkruka, speciellt om det är kallt vatten. 

Sitter gärna på poolkanten.

Mexico pool 2

 

2. Backpacker eller “suitcaser”?

Gissa! Ja, helt klart en suitcaser. Jag är en pinsamt bekväm resenär och reser hellre mer sällan och betalar mer för att få en viss standard på resan, att ha färdigt bokade hotell och resan till största del planerad. Att backpacka känns helt enkelt inte helt som min grej även om jag tycker att det i teorin skulle vara jättehäftigt att göra det, eftersom jag tycker om att resa och se nya platser.

3. Packa kvällen före eller packa i god tid?

Skulle man ha frågat mig för ett par år sedan så skulle jag helt klart ha svarat i god tid. Och jag tycker verkligen det skulle vara idealt om det skulle vara så ännu idag, men i verkligheten så har det nog alla senaste resorna blivit så att jag packat /kvällen före. Jag brukar dock packa i huvudet några dagar innan det, och tänka ut och kanske skriva ner saker jag inte får glömma, så är det enklare att fylla väskan sen.

4. Sladda in på tågstationen/flygplatsen precis på håret eller vara där 1 timme innan deadline?

Haha ingendera, eller om vi pratar flyg så är det nog mera 2 timmar före. Jag är alltid den som vill vara i lite för god tid, men trots det har jag varit riktigt nära att missa flyget två gånger. Den ena gången kan ni läsa om här, medan den andra gången hände nu när vi skulle åka till Mexico:

Vi flög först från Helsingfors till London och skulle sedan fortsätta från London till Miami. I London hade vi bara 1 h och 30 minuter på oss att byta flyg. Typiskt nog så var det första flyget sent, så när vi steg ur planet i London så var det bara 55 minuter tills vårt flyg till Miami skulle gå. Det kanske inte verkar så lite, men ni som har varit i Heathrow vet säkert hur stort det är och att det kan ta en bra stund att ta sig från A till B. Dessutom var det lördag förmiddag och fullt med folk och långa köer.

Nå, direkt vi steg ur planet så delade dom ut priority-lappar åt oss, alltså; sådana man får om man har ett förbindelseflyg att hinna med, så att man får gå förbi köerna. Vi sprang till säkerhetskontrollen. Inga vätskor,  inga elektroniska prylar - kolla era väskor noggrant, det är över en timmes kö till extrakontrollen, ropar en dam högt. Med det menade hon alltså att ifall ens väska hade något förbjudet i sig och måste granskas noggrannare, kommer det att ta över en timme innan man får tillbaka den och kommer vidare. Vi packar snabbt upp våra saker i lådorna och går genom metalldetektorn.

På andra sidan står vi sedan och väntar på att lådorna med våra saker skall komma, så att vi kan springa vidare, när jag till min stora förskräckelse ser hur min låda skuffas åt sidan - till sakerna som skall extragranskas! Det här är inte sant, tänker jag och får panik. Alltså panik deluxe. Jag skriker typ åt Henkka att mina saker for till extrachecken och frågar med gråten i halsen vad vi skall göra. Jag ser att han också blir lite stressad, men han är som vanligt väldigt bra på att behålla lugnet (till skillnad från mig) och undrar hur den kan ha tagits för extrakontroll när jag inte har något konstigt i den.

Då insåg jag att fan, jag hade ju en oöppnad vattenflaska som jag köpte innan vi skulle stiga på planet i Helsingfors i väskan.

Jahapp, dit for den resan, tänkte jag. Vi försökte få kontakt med någon i personalen, men det enda svar vi fick var att ni får skylla er själva, typ. Som tur gick väskchecken snabbare än tänkt och när den var gjord vågade jag inte ens kolla på klockan, utan vi sprang bara för allt var vi var värda till vår gate, dit det var ungefär 1-1,5 kilometer.

Jag som var förkyld tänkte bokstavligen svimma för jag fick knappt luft av vår lilla löprunda. Allt blev bara värre när vi hels tiden sprang förbi skyltar med flygtiderna och man kunde se att det stod Gate closing vid vårt flyg och jag var så otroligt stressad.

Men vi hann. Fast det var väldigt, väldigt nära.

Och en vattenflaska. Tänk att man kan vara så stressad att man glömmer en vattenflaska i sin handväska när man går genom security check. Jag tror det var första och sista gången.

 

5. Paketresor eller sy ihop själv?

Både och funkar bra, för mig beror det på vilken typs resa det är frågan om, vem man reser med och så vidare. Har varit på både paketresor och fixat allt själv och har bra erfarenheter av båda.

6. Foodie eller naturjunkie?

Av dom två så är det nog foodie. Både jag och Henkka älskar att testa nya restauranger och vi sätter ofta mycket tid på att på förhand researcha restaurangutbudet på det ställe dit vi skall. Vi brukar också diskutera vilken poäng vi skulle ge restaurangerna på en skala 1-5, där vi beaktar både maten, stämningen, servicen och priset. Hittills har vi gett högst poäng åt en restauranger i Lissabon, en i Madrid och en i Miami. 

Jag tycker förvisso också om att upptäcka naturen på olika ställen jag besöker, eftersom det ofta är något som gör varje ställe så unikt. Men jag är den personen som hellre tittar på bergen och havet - inte den som vandrar upp dit eller dyker ner dit.

En orsak till att jag är lite rädd för att röra mig i främmande natur är insekter och djur. Iguanar fanns det gott om i Mexiko.

Mexico iguana

 

7. Skidsemester eller sandstränder?

Kanske den enklaste frågan på hela listan: sandstränder. Jag är ingen vintermänniska överhuvudtaget och jag tycker varken om snö eller att skida. Dock har jag på senaste tiden tänkt att det skulle vara mysigt att åka till nån stuga i Lappland. Eller ja, kanske jag tänkte mer på att hänga på något spahotell, se norrsken och renar. Skulle nog inte skida heller på den resan jag har i visionerna.

8. Återkommande favoriter eller nya destinationer varje gång?

Både och. Har några favoriter som jag gärna besöker, men har också ännu många destinationer på min bucket-list som jag ännu vill besöka.

9. Roadtrip eller tågresa?

Har varken varit och roadtripat eller åkt hemskt mycket tåg i andra länder. Men om jag nu skulle välja så skulle jag nästan hellre åka på en roadtrip. I Sydeuropa till exempel.

10. Systemkamera eller mobilkamera?

Jag äger ingen systemkamera, men tar gärna bilder med min kamera om det är någonstans jag kan och vill ta med den. Men jag är dock lite bekväm av mig och tycker inte om att släpa med kameran överallt, därför tar jag mycket bilder också med mobilkameran.

Som tur kan man ta riktigt fina bilder också med mobilkameran (och med lite hjälp av vsco kan dom bli ännu finare).

Mexico strand

 

11. Morgonmänniska eller kvällsmänniska?

Morgonmänniska. Jag är morgonmänniska både hemma och på resa. Tycker om att se soluppgången, stiga upp tidigt, äta frukost och veta att man har hela dagen framför sig. Nu i Mexiko så kom vi aldrig riktigt in i dygnsrytmen där och vi steg upp mellan 06 och 07 typ varje morgon och somnade framför en film tidigt på kvällen. #pensionärslivet

12. Spanien eller Italien?

Spanien - man är ju ändå halvspanjor, he he. Nej men, för er som har missat det så bodde jag alltså i Madrid hösten 2015 då jag utförde min utbytesperiod på Universidad Pontificia Comillas. Förutom det så har min familj en lägenhet i Torrevieja i södra Spanien, så jag känner att mina band till Spanien är ganska starka. Spanien är också det land i Europa där jag besökt flest städer och förutom de två ovannämnda städerna så har jag varit till Barcelona, Alicante, Salamanca och Valencia. Jag älskar spansk mat, den spanska kulturen och språket och skulle bra kunna tänka mig att bo där någon gång i mitt liv.

13. Läsk eller alkohol?

Läsk på dagen, vin på kvällen. Eftersom jag inte är någon öldrickare så svalkar jag gärna strupen med en coca-cola zero när det är varmt. På kvällen älskar jag att dricka ett glas rödvin, eller sangria, och tycker verkligen man skall passa på när man är utomlands och kan få ett glas (bra) vin för samma pris som ett glas vatten.

14. Äkta böcker eller ljudbok?

Äkta böcker och podcasts!

----

Här kommer ännu några bilder från Mexico:

Strosande på stranden vid skymning:

Mexico beach 2

 

Två bleka finnar (och en röd på min kind heheheh) på utflykt:

Mexico couple 2

 

Den första bilden jag tog på resan:

Mexico hotell

 

Snabba handrörelser på en trevlig restaurang i Playa Del Carmen (ps.tänk att det där är min pojkvän!?!?!):

Mexico Henkka

 

Mayaruninerna:

Mexico Maya 4

 

En så vacker kväll:

Mexico strand kvall

 


Mitt första år som bloggare

Skrivet av Caroline Högnäs 31.01.2019

Kategorier:
Taggar:

 Som jag redan nämnde sådär i förbifarten i mitt förra inlägg, så har jag bloggat i ett år nu. Eller okej, det där är bara en halvsanning, eftersom jag startade min första blogg år 2008 och har haft ett par andra bloggar sedan det. Men nu pratar jag om mera seriöst och målinriktat bloggande. Caroline bloggar 2.0, typ.

Sevendays Caroline Hognas profilbild

Min blogg här på Sevendays publicerades alltså 20.1.2018, och det har hänt mycket här sedan det. När jag började blogga hade jag inte helt klart för mig hur jag ville att min blogg se ut och vad jag skulle dela med mig av. Jag tänkte att den får formas med tiden. Och det har den väl ändå gjort, i viss mån. 

Trots att jag inte har en direkt nischad blogg, så har det naturligt blivit så att jag skrivit ganska mycket inom kategorin hälsa och träning, eftersom det är något jag är väldigt intresserad av och som tar upp stor del av mitt liv (ja, eller i alla fall då jag inte går omkring med en flera månaders envis flunsa).  Jag har alltid varit noga med att vara mig själv i bloggen, både genom att visa min något humoristiska personlighet och alltid vara ärlig i mina åsikter. Jag har också velat lyfta fram ämnen som känns lite tabu: träningsångest, preventivmedel, sex och mens och så vidare. 

För trots att jag inte har en så stor blogg med många tusentals följare, så ser jag bloggen som en möjlighet att kunna göra dessa ämnen lite bekväma/accepterade att prata om. Kanske kunna nå ut till någon som finner tröst i att kunna läsa när någon annan delar med sig av sina erfarenheter av ett ämne som denne kanske funderat på.

Men, vart bar det här nu av? 

Det som jag ursprungligen tänkte ta upp i detta inlägg, var några saker som jag har insett/lärt mig, efter att jag börjat blogga - som jag kanske inte tänkt på innan jag började blogga. Så här kommer de:

Att blogga tar tid. Det finns inte något som heter att slänga upp inlägg. I alla fall inte på lång sikt. I alla fall inte på denna blogg. Jag må vara en sådan som funderar, raderar, sätter till, skriver om, tar bort, ändrar och så vidare lite för många gånger innan jag publicerar ett inlägg, men även om jag inte skulle göra det så: att göra ett inlägg tar tid. Jag har ofta massor med idéer och visioner i mitt huvud, men processen från en idé till ett färdigt inlägg är mycket längre än jag någonsin hade tänkt. Allt med bilderna tar speciellt lång tid.

Alla vet redan allt man har gjortNär jag till exempel kommer hem och skall hälsa på familjen och är jätte ivrig på att berätta något som hänt, så har jag ännu inte vant mig vid att få som svar jaa, nej men det där läste jag redan om på din blogg, det var inget nytt. Ibland kommer jag helt enkelt inte ihåg vad jag skrivit och inte på bloggen, medan jag ibland rent av glömmer att man i dagens värld kan veta vad någon som bor på andra sidan landet åt till middag fast man inte pratat med varandra.

• Alla kan läsa ens blogg. No shit, tänker ni då, det var ju på tiden att hon insåg det. Men ja, jag har fortfarande svårt att förstå att verkligen alla kan läsa min blogg. Blir fortfarande förvånad när någon släkting, kollega eller random människa på stadens nattklubb nämner att dom läst min blogg. Och för en sekund kan jag tänka men gud, har jag skrivit något pinsamt? För att sedan inse att jag bara skrivit förnuftiga saker och alltid har  vettiga åsikter, he he. Så det är nog bara roligt. 

• Bloggare är trevliga. När jag började blogga kände jag ett par bloggare i Österbotten, men ingen i Helsingforsregionen. Under året har jag dock haft möjligheten att träffa ett gäng bloggare och jag kan genuint säga att jag har varit glad över hur trevliga och smarta kvinnor jag har fått träffa. Trots att jag gått till bloggträffarna utan att känna någon och de flesta jag träffat har varit mera erfarna bloggare än jag, så har jag alltid känt mig välkommen. Facebook-gruppen med finlandssvenska bloggare får också tummen upp!

 

Från bloggträffen jag var på i december, där jag fick träffa Jennifer, Malin, Kugge, Blanca, Jennifer, Corinne och Daniela.

Bloggtraff

 

Har du läst min blogg sedan starten? Tycker du den har ändrat under tiden? Hur? 


Borta bra men...

Skrivet av Caroline Högnäs 28.01.2019 | 1 kommentar(er)

Nu är vi hemma igen.

Först kan jag ju börja med att konstatera att jag inte har bloggat på 10 dagar. Det har inte hänt sedan jag började blogga för över ett år sedan - att jag har haft en så lång paus, alltså. Jag hade faktiskt tänkt att jag skulle blogga i alla fall en gång under resan, men sen insåg jag att jag inte överhuvudtaget vill ha något som jag måste göra. Jag ville bara vara. Därför lämnade även bloggen tom. Och bara vara det fick jag.

Mexico var så vackert. Vårt hotell var så fint. Vädret var underbart. Vi bodde lite utanför själva staden Playa Del Carmen, men det var enkelt att ta sig in till stan, så det gjorde vi flera gånger under resan. Vi hann också besöka Tulum och Mayaruinerna. Där fick vi höra om mayakulturen och -historien, mycket intressant! Och för er som nu bara tänker eh Maya what? så kan jag berätta att det var dom som bland annat hade förutspått världens undergång år 2012. Det är alltså ursprungsbefolkningen i Mexico, vars historia sträcker sig till ca. 2000 år f.kr.

Och så var Carolines historielektion färdig för denna gång.

Maten, som är en annan sak som Mexico är känt för, fick vi dock inte njuta av så som vi hade önskat, eftersom vi båda blev magsjuka i början av resan. Ja, precis, så typiskt. Jag har aldrig tidigare blivit magsjuk under en resa, så det var väl på tiden. Höhö. Både jag och Henkka var riktigt dåliga på tisdagen och vi sov 15 timmar på hotellrummet.

Men som tur gick det värsta om av sig själv efter det, och vi kunde njuta av solen och värmen resten av resan. Dock fick jag inte riktigt tillbaka min aptit efter det och vågade knappt äta något, var så rädd att bli sjuk igen. Så min frukost bestod av en bagel och överstekt bacon, typ. Och ni som känner mig vet att det inte är det första jag plockar åt mig från en hotellfrukost så där i vanliga fall. 

Men summa summarum så var det en härlig och avkopplande resa och jag kan rekommendera att åka till Mexico för den som vill ha vackra stränder, stadsliv, trevliga människor och god mat (det jag hann äta var gott i alla fall!)

Här kommer några bilder från vår resa:

Vi bodde på Grand Sunset Princess, som är ett stort hotellområde (typ större än Edsevö, byn där jag är uppväxt) lite utanför Playa Del Carmen. På hotellområdet fanns bland annat 9 olika restauranger, 12 barer, 4 poolområden, 6 tennisplaner, gym, inomhus spa, bio etc etc.

Mexico pool

 

Här ligger jag och chillar i poolen i min nya simdräkt som jag stormgillar.

Mexico pool 3

 

Den här bilden tog jag en vacker kväll på hotellets strand. Det började regna den kvällen.

Mexico strand kvall 2

 

Mayaruinerna i Tulum. Så coolt att det har varit ett samhälle här för flera tusen år sedan.

Mexico Maya 2

 

Secret beach i Tulum.

Mexico strand

 

Not so secret. Men har typ aldrig sett så klart vatten i hela mitt liv.

Mexico Tulum

 

Playa Del Carmen.

Mexico Playa del Carmen

 

Jag älskar den här klänningen. 

Mexico dress

 

Innan jag brände sönder min panna.

Mexico selfie 2

 

Soluppgång på hotellet.

Mexico morning

 

Avslutar med en bild på mitt resesällskap. Orsaken till vår resa var ju faktiskt att fira hans examen. Dagen innan vi for iväg fick han dessutom ett nytt jobb, ett som han verkligen ville ha. Ännu mer att fira. Älskar att upptäcka nya platser med honom, världens bästa Henrik. 

Mexico Henkka 2

 

 


Vamos!

Skrivet av Caroline Högnäs 18.01.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Wow. Det har varit en fullspäckad vecka och egentligen har jag inte riktigt tid att sitta (okej, let’s be honest: jag sitter inte ens, jag ligger - i sängen) här och blogga nu heller, men ni ska få en snabb update i alla fall! 

Jag ville liksom mest bara kika in och säga att jag åker iväg till Mexico imorgon. Ja, jag och Henkka skall iväg på en efterlängtad semester, där det enda måstet typ är att utnyttja hotellets all inclusive till max.

Jag hade planerat att vara en riktigt duktig bloggare och tidsinställa några inlägg också, så det inte skulle vara så tomt här under kommande vecka. Men inte har jag gjort det heller. 

Men kanske kommer det en update eller två när vi är på plats!

VAMOS! 

IMG 5196

 


Det här gjorde jag för 2, 5, 7 & 10 år sedan

Skrivet av Caroline Högnäs 15.01.2019

Kategorier:

Idag tänkte jag ta med er på en resa tillbaka i tiden. Ja, givetvis är det Instagram-fenomenet där man sätter ut en bild på sig själv för 10 år sedan och jämför med en nytagen bild som har inspirerat mig till detta inlägg.

Men i stället för att bara sätta ut en bild på hur jag såg ut för 10 år sedan, så har jag utvecklat konceptet lite och jag tänkte vara så bjussig att ni får se skymtar från 2, 5, 7 och 10 år tillbaka. Och förutom att dela med mig av en bild på hur jag såg ut på den tiden, tänkte jag också reflektera lite grann kring vem jag var, vad jag gjorde och hur jag tänkte vid den givna tidpunkten. Eller ja, kanske mer som jag nu kommer ihåg att jag tänkte. Det är ju inte riktigt samma sak.

 

2 år sedan: januari 2017

2017

Känns typ som att det här var förra veckan. Jag ser ju rätt så lika ut också...? Lite mindre finnar hade jag där, kanske. Men samma tröja hade jag på mig senast igår.

För två år sedan bodde jag i Vasa i en lägenhet på Handelsesplanaden. Jag och Henkka hade flyttat ihop vid årsskiftet och bodde för första gången tillsammans.

Under den här tiden skrev jag på min gradu och var stressad mest hela tiden och kände enorm prestationsångest. Förutom att jag stressade över skolan och gradun så var jag stressad över kommande vår/sommar; att bli klar, hitta ett jobb, flytta till en ny stad och så vidare. Jag grät väl ungefär varannan dag i alla fall. Stackars Henkka som fick börja sitt samboliv med mig när jag var så där. Dock är vi ju ännu tillsammans så så hemskt kan det ju inte ha varit, he he. Utöver det så njöt jag av min sista tid som studerande genom att delta i olika studie-evenemang. Och så tränade mycket gruppträning på Sports Club. 

 

5 år sedan: januari 2014

IMG 0420

IMG 0778

Den första bilden beskriver mig rätt så bra vid denna tidpunkt. 

För fem år sedan så studerade jag tredje året på Hanken. Jag hade just börjat mitt år som styrelsemedlem för Studentföreningen vid Svenska handelshögskolan i Vasa och styrelsearbetet och alla evenemang tog upp mycket tid i början av året. Men det var roligt. Jag bodde tillsammans med Anni i en fin trea på museigatan i Vasa. Jag och Henkka var i seriöst dejting-skede och även om vi ännu inte pratat om var vi står så umgicks vi väldigt mycket och det kändes bra. Jag var kär och lycklig.

Förutom det så löptränade jag jättemycket och väldigt flitigt, även på vintern. Jag tränade nämligen inför mitt första halvmaraton den där vintern. 

 

7 år sedan: januari 2012

2012 d

2012Webcam-bilder var tydligen en grej på den här tiden, för det var typ det enda jag hittade när jag sökte bilder från den här tiden. 

För sju (!) år sedan var jag abiturient i Jakobstads gymnasium. Jag var 18 år, jobbade på kassan vid ABC i Jakobstad, var blond, hade löshår, drack cider, hade just slutat spela fotboll, satt på café med vänner och pluggade till studentskrivningarna. Typ så. Hade också börjat må mycket bättre efter min ätstörning.

Ja, och så hade jag ingen aning vad jag ville göra i framtiden, men jag tänkte att jag nog ändå skulle satsa på min barndomsdröm och studera till lärare. Sen blev det ju inte riktigt så men det har ni hört om förr.

 

10 år sedan: januari 2009

2009 d

2009 e

Oj jestas, får man väl ändå lov att säga. Den nedre bilden var som jag gick klädd för det mesta: en palestinasjal, mjukisbyxor och en slalomjacka (med troligtvis en stor huvtröja under). Tänker inte kommentera ögonbrynen desto mer.

För tio år sedan hade jag just börjat min sista termin i grundskolan. Jag var alltså 15 år och spelade fotboll och det gick mycket tid åt träningar. Men jag älskade det och vi hade alltid så roligt med lagkamraterna. Förutom det så skickade jag lite för mycket sms och chattade lite för mycket på msn. Någonstans kring den här tidpunkten gjorde jag också beslutet att söka in till gymnasiet i Jakobstad och inte i Pedersöre, som skulle ha varit naturligare eftersom jag gick i högstadie där. Ett av mina bästa beslut någonsin. 

Jag tänkte avsluta detta inlägg med en text som jag skrivit i januari 2009, alltså för 10 år sedan, utan redigeringar, bara kopierat och inklistrat:

"idaa hadd vi nu först fyke, trodd jag sku somn :) sen typ samhälls me en vikarie "alltså, e samhällslära sama som historia?" -.- hahahaha jee xD men iaf, sen hadd vi nu finska blä ^^ Men sen så hadd vi först jumppa, spela korgboll, sen direkt efter hadd vi volleyboll uttagn. gick sådär, int riktit bra.. men få se nu ba :b å efter de blev de ti kör direkt ti tellus på träningar. usch mina ben e så sjuk"

-----

He he he.

 

 


20 timmar i Vasa

Skrivet av Caroline Högnäs 13.01.2019

Kategorier:

Väldigt ofta klagar vi (ja, inklusive jag själv) på VR; monopolen, priserna och inte minst de ofta förekommande förseningarna. Men, nu tänkte jag faktiskt börja detta inlägg med att konstatera att det ju faktiskt är väldigt trevligt att jag, genom att utnyttja detta bolags tjänster, relativt enkelt och smärtfritt kan åka och hälsa på mina vänner som bor i en stad 500 km bort. Sådär bara för en dag. #positivevibes #sundaynice #feelingfine och så vidare...

Men ja, det är alltså precis vad jag har gjort denna helg. Jag åkte iväg till Vasa i fredags efter jobbet, och kom fram på kvällen. Jag mötte upp Sarah, Viccan (som jag inte sett på aaaaallt för länge) och Alina i matbutiken, där vi handlade behövliga ingredienser innan vi sedan åkte raka vägen till Alina. Vi fixade mat och satt sedan bara och åt och pratade tills klockan blev lite för mycket och jag och Viccan promenerade hem till henne, där jag skulle sova över. 

Tortillas på menyn. Enkelt och gott.

P1020016

P1020023

 

På lördagsmorgonen/förmiddagen var det sedan dags för brunch på Bacchus. Ett ställe jag aldrig besökt tidigare, men hört mycket gott om. Och jag blev inte besviken. Det var en riktigt god brunch och ett väldigt trevligt ställe som jag kan rekommendera till alla som vill äta brunch i Vasa. Jag, Viccan och Sarah satt där och nöjt av maten och pratade ända tills det var dags för nästa dukning och vi var illa tvungna att gå därifrån, mätta och belåtna. 

Vasa levde också upp till sitt rykte som Finlands soligaste stad, och solen sken så vackert denna lördag i januari. 

P1020030

P1020035

P1020036

Efter några timmars strosande på stan var det sedan dags för mig att åka tillbaka till Helsingfors efter 20 lyckade timmar i Vasa.

Jag kan inte vara annat än tacksam över att jag valde just Vasa som studiestad. Förutom att jag träffade min pojkvän där, så fick jag även vänner för livet. Det är jag väldigt glad över.


Som plan att inte ha en plan

Skrivet av Caroline Högnäs 09.01.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Jag är egentligen en planeringsmänniska.

Jag tycker om att ha mål och visioner och göra upp planer utgående från det. Fundera vad och hur jag skall göra och när jag skall göra det, för att det skall bli så enkelt och bra som möjligt att sedan komma fram till målet. Jag tycker på många sätt det är skönt att ha en färdig plan att följa och jag tycker det känns tryggt att ha saker och ting planerade på förhand trots att jag är fullt medveten om att jag kan behöva ändra på planerna.

Jag är inte den typiska carpe diem-typen. Inte mycket rum för spontanitet och inga enkelbiljetter till andra sidan världen. När jag tänker på något av det mest spontana jag gjort i mitt liv så är det första jag tänker på typ sommaren 2016 när jag och några kompisar var på vår sommarstuga och jag och Alina mitt i natten kom på att vi skulle beställa en taxi och åka in till stan för att hämta mat från Korv Görans. Living life as if there is no tommorow, som ni ser. (och nu har jag antagligen fått mig själv att framstå som världens tråkigaste person också. Men om ni frågar min pojkvän eller min mamma, så är jag nog faktiskt ganska rolig).

Nyår brukar vara en sådan tidpunkt då planeringsmänniskan i mig mår som allra bäst, inte minst när det kommer till träningen. Att få skriva in datum för lopp eller andra träningsmål och sedan göra en träningsplan att följa fram tills dess känns allt som oftast fantastiskt roligt. Men inte i år. Det lockar inte alls. Inte nu. Inte ens fast jag försöker. Inte ens fast jag fick ett erbjudande om att komma med och springa ett lopp i juni.

Jag är ganska (läs: väldigt) säker på att jag i något skede kommer att få feeling och boka in något lopp (kanske det i juni) eller sätta upp några andra mer konkreta träningsmål och sedan sätta mig ner med en kaffekopp i handen göra en plan att följa för att kunna nå de målen. Men inte nu. Nu är min plan att inte ha några planer. 

Och det känns riktigt skönt.

Caroline 5


Toppar och Floppar, vecka 1

Skrivet av Caroline Högnäs 07.01.2019

Kategorier:
Taggar:

Förra veckan var en sådan vecka då det kändes som att det var måndag och fredag turvis hela veckan. Och fint så, riskerna för att en vecka med massa extra fredagar skall vara misslyckad är ju inte speciellt stor. Jag tänkte sammanfatta den första veckan av detta år med att lista några höjdpunkter från veckan, men också ta några mindre trevliga saker i form av en floppar & toppar-lista (ni ba: men gud va töntigt och ja ba: hur kunde jag komma på något så bra?). 

 

FLOPPAR ↓

Mensvärk. Alltså jag är fortfarande inte alls van med att man kan ha så ont när man har mens.  Jag nästan skäms för hur jag har någon gång har tänkt att alla som klagar på sin mens är lite väl känsliga. Tji fick jag. För som jag har berättat tidigare så var det först efter att jag fick min mens tillbaka förra året som jag har haft mensvärk. Och det känns som det blir värre för varje mens. Alltså igår hade jag sån sjuk mensvärk att jag fick ligga dubbelvikt av smärtor och inga värkmediciner hjälpte. Urk.

Vädret. Minusgrader, skitkallt, snö, plusgrader, slask, blåst, oktoberväder, minusgrader, halka, snö, ännu mer halka, storm, minusgrader igen... Så där har det hållit på nu i flera veckor. Henkka brukar alltid säga åt mig att jag inte skall störa mig på vädret för att jag ändå inte kan påverka det, men alltså kan det vara ett väder ens en vecka åt gången? Jag är helt klart redo för Mexico nu. Och jag stör mig helt ärligt på vädret just nu.

IMG 6751

• Förkylning. I nästan en månad har jag nu varit förkyld från och till. Har sovit sämre, orkat sämre, inte kunnat träna och så vidare. Och detta har påverkar mitt humör massor. Men jag är definitivt på bättringsvägen och jag hoppas att kunna vinka adjö till den här envisa förkylningen ännu denna vecka.

 

TOPPAR ↑

Nyår. Det var ju faktiskt nyår denna vecka så jag kan ju inte lämna bort det från den här listan. Men desto mer tänkte jag inte skriva om det, eftersom jag gjort det redan. Mitt nyårs-inlägg kan ni läsa här.

• Julmiddag. Jag, Nina och Iia hade tänkt gå på middag tillsammans innan julen som en julklapp till varandra. Men den middagen sköts sedan fram till mellandagarna och ägde slutligen rum efter nyår. Men lika så bra det. Vi åt på Sandro i Kallio och det var verkligen länge sedan jag åt där senast. Det var hur gott som helst och alltid lika kul att se mina Helsingforsflickor.

Kompisdejt. I lördags var jag på min första kompisdejt någonsin, då jag mötte upp Daniela för ett glas vin på Runar här i Helsingfors. Jag hade träffat henne på glöggträffen i december innan, men inte så att vi hade umgåtts eller pratat jättemycket. Men det var verkligen en supertrevlig kväll! Vi hade massor att prata om och timmarna bara flög iväg. Ett glas vin räckte helt enkelt inte och vi hann även testa på drinkarna dom hade på Runar, som var aningen speciella. Jag kände mig riktigt badass när jag vågade ta en drink som hade ris (!) som en ingrediens, medan Daniela tog en med mascarpone (färskost). Båda var verkligen supergoda och hela kvällen var toppen: sällskapet, stället och drinkarna. Jag känner på mig att det inte var sista gången jag och Daniela träffas!

DANIELA

Drinkar 2

VM-guld. Natten till söndag vann Finlands U-20 lag i ishockey VM-guld genom att besegra USA i finalen. Eftersom mästerskapet spelades i Kanada så sändes matchen 03 finsk tid. Henkkas väckarklocka ringde strax före tre, och han steg upp och lade på matchen på TV:n, medan jag somnade om. Jag vaknade av mig själv 05:27 och märkte att Henkka inte ännu hade kommit tillbaka i sängen och steg upp och gick till vardagsrummet. Då var det exakt en minut kvar av sista perioden och Finland hade just gjort segermålet - snacka om perfekt timing. Jag kröp ner bredvid Henkka under filten på soffan och fick alltså live bevittna när dom vann! 

Hoppas ni alla får en trevlig vecka <3

 


Till dig som har som nyårsmål att börja träna

Skrivet av Caroline Högnäs 06.01.2019 | 2 kommentar(er)

Idag är det den sjätte dagen på det nya året. Det betyder att det är många som är inne på den sjätte dagen av ett nytt, hälsosammare liv. Ett liv där man kanske skall prioritera sig själv mer, vara snällare mot sig själv, bli bättre på något, utvecklas, lära sig nya saker, få nya vanor, sluta med dåliga vanor, äta hälsosammare - eller kanske börja träna mer.

Till er som har som nyårsmål att ändra kosten eller börja träna mer - det här inlägget är till er.

A752AE40 CCFE 4B91 A385 113165EC3D31

Det som många strävar efter med sina nyårsmål när det kommer till kost och träning, är att skapa en livsstil och få träningen till en rutin: en sak som faktiskt är lättare sagt än gjort, eftersom det kräver både vilja och självdisciplin att göra en livsstilsförändring. Och det är just det här; den egna uppoffringen och den mentala biten, som ofta är den svåraste delen av att lyckas med sitt mål. För träning och kost i sig är inte svårt alls. 

Ändå fokuseras det allt för mycket på kalorier, dieter och invecklade scheman när man pratar om tränings- och hälsorelaterade träningsmål och media ger ofta bilden av nyckeln till hälsosammare vanor är något väldigt avancerat. Jag kan bli så otroligt trött på och provocerad av att den här tiden på året läsa tidningsrubrikerna som lovar otroliga resultat med de märkligaste metoderna: så går du ner 10 kg på 5 veckor med nya trenddieten, få bort de extra kilona med nya X-metoden, testa nya trendträningen - förbränner mer än en timme löpning. Och så vidare. Dessa fokuserar exakt på det som man inte borde sätta så mycket fokus på, ifall man vill göra en livsstilsförändring. 

Men ändå är det väldigt många som går på dessa quick-fix metoder. För vi människor tenderar ju att vara lata, så när vi kan hålla en färdig plan i vår hand där, med färdiga instruktioner där någon säger åt oss att gör du så här så når du dina mål - så tror vi på det. Eller vi vill tro i alla fall, och det vet ju tidningarna. Samma sak när det utlovas snabba resultat: jess, jag behöver bara hålla på i 8 veckor, det är ju en jättekort tid, det klarar jag nog, tänker säkert många, utan att tänka på vad som händer efter de 8 veckorna. 

Jag tänkte ge några exempel på rubriker som figurerar på tidningarna just nu och förklara varför jag tycker de suger:

 

"Rasa i vikt med nya X-metoden"

Det skrivs ständigt om nya, effektiva dieter som skall få kilona att rasa, musklerna att växa och kroppen att må bra. Tidningarna vill ofta få oss att tro att just den här är den metoden som får en att lyckas. Dieterna kan gå ut på att man skall skippa något i din kost (t.ex. mjölk eller kött), bara äta under vissa tidpunkter och låta bli att äta andra (t.ex. 5:2, 16:8) eller ersätta måltider helt eller delvis med juicer/bars. I värsta fall kan det handla om att begränsa kosten till bara några få livsmedel - och till exempel äta bara kålsoppa, ägg eller banan varje dag. 

Men grundtanken med de olika dieterna är nästan alltid den samma: du skall göra dig av med mer kalorier än du får i dig och på så sätt gå ner i vikt. Ofta hittar tidningarna bara på nya namn för i princip samma dieter, eller så görs det minimala förändringar från någon annan diet. Sedan att de olika dieterna kan ha andra hälsofördelar än viktnedgång är en annan sak. Men pratar vi viktnedgång så fungerar dieterna enligt samma princip.

Viktigaste om man vill göra en förändring i kosten på längre sikt är att man hittar ett sätt att äta som fungerar för en själv, som man själv mår bra av och som man kan följa i mer än 8 veckor.

 

"Gå ner 10 kg på 5 veckor med vårt nya, supereffektiva kost- och träningsupplägg"

En annan sak som tidningarna lockar med är att gå ner snabbt i vikt. Att gå ner jättesnabbt i vikt är ingenting man skall syssla med om man vill undvika att kroppen skall ta skada och inte om man vill att kilona skall komma tillbaka igen lika snabbt som man blev av med dem. Kroppen är inte gjord för att gå ner i vikt i en väldigt snabb takt och det är allt annat än hälsosamt och kan påverka ämnesomsättningen och kroppen negativt på många sätt - för att inte tala om psyket. Jag är ingen dietist eller kostexpert, men detta är något jag tyvärr lärt mig genom personliga erfarenheter.

Om man är överviktig och behöver gå ner i vikt (obs. normalviktiga behöver inte gå ner i vikt överhuvudtaget) så behöver man ge det tid. Och så behöver man komma ihåg att det ibland inte räcker med tid eller vilja heller. Det finns så många faktorer som påverkar viktuppgång/nedgång och det finns de som har svårt att gå ner i vikt på grund av personliga orsaker som sjukdom, hormoner, gener etc och som inte går ner i vikt hur noggrant de än följer ett program. Döm därför aldrig någon som är överviktig som lat eller ohälsosam!!

 

"Här är nya träningsmetoden som ger maximala resultat"

En annan sak som ofta syns på löpsedlarna är nya träningsmetoder som förbränner si och så mycket kalorier och är si och så effektiva. Det skrivs också om i hurudana tidsintervaller man skall variera hög puls och vila optimalt för att man skall göra sig av med mest möjliga kalorier under sitt träningspass. 

Då behöver man komma ihåg att vare sig målet är att gå ner i vikt, skapa en hälsosammare livsstil, må bättre eller what so ever, så kommer man få ut mest av sin träning på sikt om man gör något som man orkar och vill hålla på med en längre tid framöver, alltså få till en rutin - oavsett om det är att lyfta vikter eller springa, eller något helt annat. Det lönar sig att göra det som känns enkelt för en själv och inte börja med invecklade HIIT-serier bara för att det står i en tidning att det är effektivt. För den träning som ger bäst resultat är den som faktiskt blir av.

Hemmaträning är bra om man vill träna, men inte har möjlighet eller tid att träna på gym.

Hemmaovningar Planka slide 6

 

"Skippa bomullen - ta din träning till nästa nivå med de nya, funktionella träningskläderna" 

Det här med träningskläder alltså... Så ofta skrivs det också om vilka material, märken och modeller man skall och inte skall träna i och media kan också få oss att tro att vi behöver fem par olika skor för att kunna utföra olika träningsformer. För att inte tala om sociala medier där det kryllar av oskrivna regler om hur man bör se ut på gymmet. 

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: om nya träningskläder är det enda som håller din träningsmotivation uppe kommer det bli både ett dyrt och ett ohållbart intresse att träna, för att du kommer måste köpa nya träningskläder väldigt ofta. Se över din träningsmotivation i så fall.

Huvudsaken är väl ändå att träningskläderna är bekväma och fyller sin funktion? Att man klarar av att utföra den träning/rörelser man har tänkt utföra iklädd just de kläderna. Om dedessutom är snygga är bara ett (stort) plus.

 

"Maxa träningen med högintensiva tabata-intervaller följt av effektiva supersets - och glöm inte att få i dig minst 15 g proteiner direkt efter träningen"

Ofta när man läser en tidning som handlar om träning, eller surfar på nätet för att söka information eller motivation inom träning så kan man lätt bli mera förvirrad än belyst. Faran är att träningsreglerna- och pekpinnarna till sist blir allt för många och för invecklade, så träningen plötsligt inte alls lockar mer utan bara känns invecklad och omöjlig att genomföra.

För en sak som är säkert och om det är något ni skall minnas från det här långa och aningen flummiga inlägget, så är det att ifall man tränar för att må bra och kunna ta till vara träningens främsta hälsofördelar, så behöver träningen inte vara invecklad. Annat är det förstås om man är elitidrottare eller har särskilda, noggrant utsatta mål med sin träning. Men det har kanske inte de flesta som har som nyårsmål att börja träna över huvud taget eller att få in mera träning i sin vardag.

Här listar jag några saker som man till exempel inte behöver tänka på eller göra för att man skall kunna börja träna om man har det som nyårsmål:

- Man måste inte ha tillgång till ett gym

- Man måste inte veta skillnaden på anaerob och aerob träning 

- Man behöver inte ha koll på sin maxpuls 

- Man måste inte hålla koll på fördelningen av makronutrienter i sin kost 

- Man behöver inte veta det optimala antal sets- och reps för olika övningar

- Man behöver inte veta skillnad på reps och set överhuvudtaget 

- Man måste inte kombinera styrka- och kondition 

- Man måste inte ha märkeskläder 

- Man behöver inte äga en foamroller och helst använda den varje dag 

- Man behöver inte ha 6 par olika skor för gymträning, gruppträning, konditionsträning, långdistanslöpning, intervaller och promenader 

- Man måste inte göra burpees, chins eller pistol-squats 

- Man måste inte göra matlådor eller alltid ha en proteinbar i väskan

- Man måste inte ta proteintillskott, aminosyror, fettförbrännare eller vitamintillskott 

- Man måste inte få i sig mat inom 20 minuter efter sitt träningspass 

- Man måste inte veta sin kilometerhastighet när man springer ett långpass 

- Man måste inte ha koll på vad man maxar i squats, bänkpress eller någon annan övning

- Man måste inte äga ett gummiband, hantlar, handskar eller en matta 

- Och så vidare

... Alla dessa punkter kan säkert underlätta träningen på flera sätt men är inte på något sätt avgörande för att man skall kunna träna eller inte. Speciellt inte till en början. Sen när det mycket väl hända att när man blir mera intresserad och insatt så kommer man nästan obemärkt att lära sig  mer om träning och utvecklas själv - och plötsligt kanske man älskar burpees. 

Jag vill ännu tillägga att jag absolut tycker att man skall våga testa, pröva, lyckas och misslyckas med nya saker - men var alltid snäll åt dig själv.

Lycka till med era träningsmål! <3

---

Ps. Lade ni märke till min nya header? Vad tycker ni? Toppen eller Floppen?