Det har hänt

Skrivet av Caroline Högnäs 06.05.2018 | 3 Kommentarer

Hej alla,

Det har gått nästan en månad sen jag skrev detta inlägg. Så för er som bryr sig i min mens ungefär lika lite som jag bryr mig om en ishockeymatch mellan Norge och Lettland (vilket är helt okej att ni gör), rekommenderar jag att sluta läsa nu. Men har man sagt A, så får man väl lov att säga B också. Och nu gör jag det med glädje.

För vet ni vad? Det har hänt - min mens är tillbaka. Det är helt otroligt alltså! It's been 84 years, som memen säger. Nå nej, men ändå måånga år sedan min kropp producerade en mens naturligt. Och så nu. Om jag får lov att låna ett citat från en av kommentarerna jag fick på ovannämnda inlägg, så är jag nog den lyckligaste blödande kvinnan i världen just nu.

Jag visste inte heller riktigt om jag skulle våga skriva detta inlägg, med risk för att jinxa något och att den nästa månad är borta igen och detta bara är en engångsföreteelse. Men vet ni vad? Då är det så, jag är någonstans ändå glad att den ens har varit och sagt hej och visat att den existerar. Okej, jisses vad töntigt det känns att prata om sin mens som en person men ja ja, nu gör jag det. Jag är så glad att min kropp ens lite fungerar normalt. Jag tog ju förvisso massor med prov som visade att allt är normalt - men jag kände ju mig fortfarande inte helt normal utan mens. 

Men främst vill jag ändå skriva detta inlägg för er som skrev till mig att ni var i samma situation, eller åt er som kanske inte skrev, men är i samma situation - det finns ju verkligen hopp! Jag åt alltså  kosttillskottet inositol dagligen i en månads tid nu innan mensen kom, vilket troligtvis har haft en påverkan. Men såklart kan jag inte veta och helt ärligt känns det nästan oväsentligt varför mensen kom, bara den gjorde det.

Jag var faktiskt till gynekologen så sent som i onsdags, för att se vad nästa steg i denna process blir. Hon kollade med ultraljud - allt normalt. Igen. Hon tyckte jag skulle vänta ännu några månader och komma tillbaka om ingenting hänt då ännu, för hon tyckte att det såg ut som att någonting är på gång. Jaaajaaa, sure sure, det där har jag ju hört förr tänkte jag och var redan på väg att färdigt boka en tid färdigt tills om två månader, eftersom ingenting ändå kommer hända.

Men så gjorde det. Och jag är så otroligt lättad, glad, lycklig och tacksam på samma gång. Just nu i denna stund. Åt denna lilla, men åt mig ändå stora, sak. Sen får vi se hur det fortsätter.

Det hade jag att säga idag.

Ta hand om er! ♥