Visa inlägg taggade med 'förhållande'
9 december - brukar jag ringa min partner 17 gånger på raken?
Igår när jag skrollade facebook råkade jag snubbla över en artikel med rubriken "18 sjuka saker som är helt normala när du är i ett seriöst förhållande". Artikeln hittar ni här. Jag blev förstås lite nyfiken och var tvungen att klicka på artikeln, för att få reda på vad dessa "sjuka saker" riktigt är. Även om listan var väldigt cringe, så tänkte jag dela med mig av punkterna och förstås avslöja om dessa "sjuka saker" är något vi sysslar med i vårt förhållande.
Läs med en nypa salt.
1. Tittar på din partner när hen sover.
- Ja men det har väl ändå hänt att Henkka en lördagmorgon vaknat och det första han sett har varit en stirrande flickvän med ett stort smile.
2. Din partner vet när det är dags för dig att ha mens.
- Jag frågade Henkka om detta och han menade att man märker väldigt tydligt på mig dagarna innan jag skall ha mens... Tydligen måste man vara lite försiktigare med vad man säger då (huh?).
3. Kallar din partner för allt annat än hens riktiga namn.
- Jag kallar ju honom för Henkka och det är ju obviously inte hans riktiga namn. Sen händer det också att jag kallar honom för "gubben" ibland (Obs! här är det alltså inte frågan om något Rebecca Stella & Vanessa-style "guubbeeeen", utan helt enkelt bara gubben.)
4. Köper otroligt genomtänkta presenter till din partner.
- Vilken sjuk grej, alltså! Nej men, Henkka köper väldigt genomtänkta presenter till mig men han vill aldrig ha något och därför är det inte så lätt att köpa genomtänkta presenter till honom. Ofta brukar vi också skippa presenterna och göra något tillsammans i stället, som en resa/weekend någonstans.
5. Säger saker som: “Åååh du är så söt så jag skulle kunna äta upp dig!”.
- Har nog aldrig hänt och kommer förmodligen inte hända heller. Är det inte sånt man säger typ om en hundvalp eller en bebis?
6. Plockar bort damm, hårstrån och annat skräp från din partner när ni är ute bland folk.
- Brukar nog plocka bort alla bananskal och tomma chipspåsar som Henkka råkar ha på sig om vi är ute på stan, jo...
7. Berättar när hen har en snorkråka.
- Det hör väl till vanligt folkvett att man säger åt en kompis om hen har en snorkråka / mensfläck /öppen skjortknapp etc etc etc. Gäller även pojkvänner.
8. Ringer din partner 17 gånger på raken.
- Verkligen inte. Enda gången jag ringt Henkka fler än 10 gånger på raken var när vi just blivit tillsammans och jag tappade bort honom på Flow-festivalen. Har ännu trauman från den upplevelsen.
9. Sträcker dig över din partners mat för att smaka vad det än är.
- Det händer väldigt ofta att jag har annoskateus (dvs är avundsjuk på annan persons portion) på Henkkas mat om vi är på restaurang. Men skulle nog aldrig "stäcka mig över min partners mat" utan fråga snällt om jag får smaka. Det brukar funka.
10. Vet att din partner alltid går på toa efter morgonkaffet.
- Nej, har faktiskt inte kunnat notera några regelbundna tider för hans toabesök.
11. Lägger upp TBT-kort på din partner när hen är liten istället på bilder på dig själv.
- Det har väl också hänt att jag satt upp någon bild på lill-Henkka (nu pratar vi alltså om honom som liten, inget annat) på min story - men han var sååå gullig.
12. Går fram och fixar till hens hår när ni är ute bland folk.
- Nej, sin frilla får han nog sköta själv.
13. Vet vilken storlek din partner har på alla kläder.
- Henkkas kommentar: "jag vet ju knappt själv vad jag har för storlek på alla kläder". Nej men, det är klart att jag inte skulle köpa XXS eller XXL om jag köpte en tröja till Henkka, det ser jag ju med ögonmått - men skulle jag köpa ett par jeans skulle jag nog vara helt ut och cykla.
14. Vet lösenorden till alla hens inlogg.
- Vet lösenordet till 0 av hans inlogg. Men koden till hans mobil vet jag faktiskt (just och just).
15. Kan kopiera hens signatur utan problem.
- Verkligen inte. Vi brukar inte sitta och skriva autografer till varandra direkt.
16. Klämmer varandras ryggfinnar.
- Alltså nej, nej nej, verkligen inte. Henkka har ju inga finnar heller men skulle han ha det så skulle han nog få kill his own darlings.
17. Följer hens flyg när hen åker någonstans.
- Oftast när vi flyger så flyger vi ju någonstans tillsammans, men de gånger han själv flugit någonstans har jag väl kollat så flyget landat osv, men inte liksom suttit och livestreamat under flygresan.
18. Vet precis vad hen ska beställa när ni är ute och äter.
- Det börjar jag nog vara ganska bra på vid det här laget, faktiskt! Finns det biff eller hamburgare och pommes (gud vad riksvenskt det lät), så är det nog det han beställer.
Okej, 5,5/18. Så vårt förhållande är helt klart inte tillräckligt seriöst ännu. 
Att komplettera varandra, eller bara vara väldigt olika
Hej,
Denna höst är det fem år sedan jag träffade Henrik. Det är så lustigt när jag tänker tillbaka på den hösten, hösten 2013. Jag hade just börjat mitt andra studieår på Hanken, jag var tutor för de nya studerandena och hade bestämt att denna höst skall bara handla om att ha roligt med mina kompisar - jag var helt enkelt trött på att försöka hitta någon. Och att alltid bli besviken. Därför var jag också till en början väldigt skeptisk när jag träffade Henrik. Jag tänkte att han nog var likadan som de andra jag träffat under de senaste åren. Men det var han inte. Han skickade lite mindre sms än jag var van med. He he he, nej men, sen vet ni ju ungefär hur den här historien fortsätter.
Här sitter vi nu alltså fem år senare på samma soffa - jag bloggar och han ser på fotboll. Det är en vardagskväll i detta hushåll i ett nötskal.
Vi har väldigt mycket gemensamt, jag och Henrik. Vi har väldigt likadana värderingar och ser på samma sätt på många saker i livet. Vi har också en del likadana intressen och tycker båda om sport, att resa, dricka vin och så vidare. Men sen har vi också en del saker, där vi verkligen är varandras motpoler. Som att han ser på fotboll medan jag bloggar. Det är så intressant hur man kan trivas så bra med någon som är så olik en själv på så många sätt. Dock är jag nog, utan att vara utbildad inom området, ganska säker på att det där med balans i livet också kan relateras till förhållanden. Man behöver till viss del den där motpolen för att det skall fungera (förstås är det ingen garanti för att det skall fungera det heller, men). Det låter ju väldigt fint att säga att det är så att man kompletterar varandra. Kanske det är så.
Hur som helst så tänkte jag i alla fall idag dela med mig av några av de saker som skiljer mig och min sambo åt. Vissa kan orsaka diverse konflikter, vissa kan göra så att man undvika konflikter - och vissa tänker man knappt på.
Jag är en morgonmänniska. Jag kan bra stiga upp innan 08 på en lördag morgon. Jag tycker om att sitta länge och dricka kaffe och njuta av en lugn morgon, också på vardagarna. Henkka sover dock mer än gärna länge på morgonen och går också senare och sova. Det här märks även på våra matvanor. För Henkka är det inget konstigt alls att äta två biffar och potatis klockan 21 på kvällen, medan min middagstid slutar senast 19. Med undantag för då man äter ute. Här måste man alltså kompromissa lite ibland.
Jag stressar. Henkka är lugn som en filbunke. När jag skall hålla föredrag eller presentationer är jag alltid väl förberedd, har skrivit presentationen en vecka på förhand, övat den varje kväll - och jag är ändå nervös innan. Henkka däremot, han skriver upp det han skall säga kvällen före, eller på morgonen samma dag, eller eventuellt inte alls - och är inte det minsta orolig. Och ja, ni kan ju gissa vems föredrag som går bättre sen. Inte mitt i alla fall.
Jag älskar att springa. Något som ni vid det här laget säkerligen redan vet, är att något av det bästa jag vet är att gå ut på en lugn och skön lång springrunda. Det är något som Henkka inte gör frivilligt. Han har gjort det ganska exakt en gång sedan vi träffades. Och det var när jag var rädd att bli vargmat. Men överhuvudtaget så är träning inget vi gör tillsammans, fast båda tränar. Men nej, inga #coupleworkouts här inte. Vi kan bra vara på gymmet på samma gång, men där sköter nog var och en sitt och så far vi hem när båda är klara med det.
Jag är tidspessimist. Skall vi till exempel åka till flygfältet, så tycker jag att det är en bra idé att vara där ungefär 2,5 h före flyget far - man vet ju inte om det dyker upp något oväntat på vägen, så det är bättre att vara på den säkra sidan, så behöver man inte stressa heller. Henkka däremot tycker att så länge man hinner före last call så är det helt okej. Så vid dessa tillfällen har vi också fått kompromissa lite under åren. Och den enda av oss som på riktigt har tänkt missa ett flyg är jag. Men det var inte mitt fel. Det var VR:s fel och ni kan läsa om det här.
Jag fryser. Okej, det här kanske verkar som världens löjligaste grej, men det här kan faktiskt orsaka diverse mindre konflikter hemma. Jag har låg kroppstemperatur och fryser lätt. När han till exempel tycker det är varmt och befogat att ha uppe fönstret i lägenheten - så fryser jag och stänger fönstret. När jag vill ha tjockt täcke och helst vill att vi skall sova under samma täcke - då har han för varmt. För att inte tala om att duscha tillsammans. Det är ju omöjligt så att båda skall vara nöjda.
Jag har dåligt tålamod. När jag blir otålig eller irriterad märker man det ganska fort. Ja, det går nog inte att undgå. Jag börjar fräsa, småsvära, grymta - eller så börjar jag gråta. Henrik däremot har världens längsta tålamod och hålls alltid cool-lugn i de flesta situationer. Han måste nog vara varje kundbetjänares drömkund. Han stressar inte upp sig och förstår att skilja på sak och person när det kommer till problem och hålls alltid väldigt saklig. Gissa vem av oss som alltid får prata när det gäller att klaga på något, t.ex. dålig betjäning eller dylikt. Nu menar jag inte att jag är en sådan som skriker på en oskyldig telefonrådgivare, men han är bara bättre på detta.
Jag är envis. Okej, här är vi egentligen ganska lika, för han är också ganska envis. Och vi tjafsar ibland om riktigt små, obetydliga saker - bara för att ingen av oss vill ge med oss. Skillnaden är ändå, att han ändå ofta låter mig vinna, för att han väl tycker det är lättare så. Eller så kommer vi överens om att det får vara okej att ha olika åsikter och att det inte leder någonvart att fortsätta tjafsa. Som nu senast. Då handlade det om ifall man skall använda tandtråd på morgonen eller på kvällen, och om man skall tvätta tänderna före eller efter frukost på morgonen. Ni hör, hög klass på våra tjafs.
Jag tycker om ost. Sist men inte minst. En skiva ost på ett rostat rågbröd är ju något av det godaste som finns. Henkka the weirdo tycker inte alls om ost. Så alla visioner jag någonsin har haft om mysiga ost- och vinkvällar, var något av de saker jag fick ge upp när jag blev tillsammans med honom. Han bryr sig inte heller om sötsaker. Ja, jag vet inte vilken planet han kommer från. Men mera choklad till mig då bara. Nam nam.
Det var det.
Nu vill jag veta - är du och din partner olika? Lika? På vilka sätt?
Och så förstås, använder ni tandtråd på morgonen eller kvällen (eller både och?) och tvättar ni tänderna före eller efter frukost?
Fredag och 4 år
6.4.2014 - Det är söndag morgon. Vi ligger i hans säng i hans och Jans lägenhet i Vasa. Han är lite onödigt trög när det gäller att ta första steget känner jag, så jag har bestämt att göra det själv: idag skall jag ta reda på var vi riktigt står. Nog för att jag känner på mig att vi är tillsammans och att han också tycker det. Men tänk om jag är helt blåst och blåögd som tror det? Jag har ju aldig haft ett riktigt förhållande tidigare och vet hur det här fungerar... Bäst att göra det helt klart ändå, så det inte sker några missförstånd: "Henkka, vad brukar du svara när folk frågar om vi är tillsammans?" "Eeeh, att vi e?" "Jaha okej, nice". Och så var vi officiellt, bekräftat tillsammans.
Sådär romantiskt var vårt the talk för fyra år sedan. Huhhu, tiden går fort som bekant och idag har vi alltså varit tillsammans i 4 år. Henkka har ju figurerat här i bloggen en del, så jag behöver knappast presentera honom desto mer ingående, ni vet att han finns liksom. Jag är otroligt tacksam att jag får ha honom i mitt liv. En sån lugn, trygg, stabil, omtänksam pojkvän som alltid ställer upp för mig, alltid. Som påminner mig att jag är bra, klok och fin, oftast precis när jag behöver höra det som mest. Som får mig att känna mig älskad. Som tar fram de bästa sidorna i mig. Och så vidare. Och så är han ju den snyggaste människan jag vet. Och jo, han har nog negativa sidor också. Och nej, vårt förhållande är inte perfekt.
Idag har det dock inte blivit något vilt firande här, trots att jag är av den åsikten att man alltid ska fira om det finns något att fira. Jag har jobbat hemifrån idag hela dagen. Men hann i alla fall träffa Amanda en stund på dagen på en lunch, vilket var trevligt. Men det blev enda gången jag steg utanför dörren denna dag, då jag också har vilodag från träningen. Imorgon väntar sedan veckans långpass. Hoppas på soligt väder!
Men, nu är jag otroligt trött och tänkte inte därför skriva desto mer hit, utan gå och sova. Något som en av parterna i detta förhållande tjuvstartade redan tidigare under dagen.
Henkkas efter-jobbet-outfit (skjorta och mjukisbyxor) var enligt hnm själv sporty casual.