Visa inlägg taggade med 'fest'

onsdag 24 oktober 2018 - 23:20

Från en före detta partyprinsessa

Jag läste Ellens inlägg om hennes utmaning att vara utan alkohol i fyra månader.

Precis som hon skrev, så tänker folk säkert väldigt olika när dom hör en sådan där grej. För vissa kan det ju vara lika självklart att vara utan alkohol i fyra månader som det är att blinka. Medan någon kanske ser det som onödigt att sätta förbud åt sig på det sättet - man skall väl dricka om man vill.

Jag själv ser absolut inget negativt i att vara nykter en längre tid - och tycker att det är superbra att Ellen skriver så öppet om varför hon tagit beslutet. Jag känner också igen mig mycket i det som hon skriver. Jag har också varit en riktig partyprinsessa. Både under mitt sista år i gymnasiet, då jag fyllt 18, och mina tre första studieår på universitet var festandet en given del av mitt liv. Och jag kan också med handen på hjärtat säga att under dessa år fanns ingen fyra månaders nykterhetsperiod ens i mina tankar. Ångrar jag dessa år? Nej. Saknar jag det? Nej. 

IMG 2838

IMG 1168

 

Jag har egentligen aldrig tagit ett aktivt beslut att sluta festa, det har bara blivit så. Redan under mina två sista studieår så var jag den där tråkiga studeranden och vännen, som man alltid fick tjata på att få med på sitsarna - och som ibland skippade dem helt. På mitt utbyte så valde jag bort många fester, men i Madrid var det inget konstigt alls med att gå ut nykter - så där var det enkelt. Ingen reagerade ens. I Finland har vi tyvärr lite annan kultur och det är inte alltid accepterat och omtyckt att tacka nej till alkohol. Men jag har alltid varit bra att stå upp för mitt beslut att inte dricka. Trots att någon blivit sur. Om det är något man inte behöver göra så är det att dricka för någon annans skull. Fastän man inte är gravid.

Helt ärligt, en stor orsak till att jag dricker så sällan som jag gör nu för tiden, är att min livskvalitet försämras märkbart inte bara en, utan säkert 3 dagar efteråt. Sömnen lider, träningen lider, kosten lider = jag mår helt enkelt sämre psykiskt och fysiskt. Det är inte värt det. Förutom det, så är bakisångest något av det värsta jag vet - och något jag får oavsett vad jag har gjort eller inte gjort. Speciellt dom gångerna om det blivit lite för mycket. Det är inte värt det. Jag tror jag har festat vid 3 hela tillfällen hittills i år, och det räcker riktigt bra. 

Nu vill jag inte få detta att låta som att jag har gått och blivit nykterist och aldrig mer vill festa. För så är det inte heller. Jag tycker fortfarande det är kul att festa till det ibland. Och jag älskar ju rödvin och ibland vill jag dricka mer än ett glas av det. På samma kväll. Jag tycker det är kul att festa med mina vänner ibland - och jag gör fortfarande världens godaste sangria.

Dock är jag fast besluten om att gå ut, och nu nu menar jag ut som till en bar/krog, är något av det mest onödiga man kan göra om man är ett bra gäng på en bra förfest. Kvällen blir sällan bättre av det. Dyrt blir det också. Men på trevliga restauranger/uteserveringar/barer spenderar jag gärna en kväll då och då. 

Så nu vet ni det. 

Avslutar med en meme på mig själv, gjord av mig själv, antagligen någon söndag under åren 2012-2014.

IMG 7409

söndag 2 september 2018 - 17:12

Examens- och födelsedagsfirande i Vasa

Hej,

Igår dubbelfirande vi min kompis Sarah. Eller ja, till och med trippelfirade. Sarah fick alltså sin magisterexamen under sommaren och så fyller hon 25 nästa vecka. Förutom det har hon och hennes pojkvän (numera sambo då) just flyttat ihop till en ny lägenhet. Med andra ord tre bra orsaker att ställa till med fest.

Men vi backar lite.

I torsdags efter jobbet åkte jag alltså upp till Österbotten, till mina föräldrar. På vägen kunde jag delta i Sevendays bloggworkshop på distans, vilket fick tågresan att gå väldigt mycket snabbare. Jag har verkligen en hat-kärlek till att åka tåg. Jag kan tycka att det är otroligt tråkigt, men samtidigt så känner jag mig på något sätt alltid avslappnad när jag sätter mig ner i tåget. Jag tycker även det är väldigt intressant att titta och lyssna på människor.

På fredagen startade jag morgonen med en promenad och träningspodden i öronen. Det var verkligen så härlig, frisk luft och jag börjar mer och mer se fram emot hösten, som ju faktiskt är här på riktigt nu. Sen så jobbade jag hemifrån hela dagen. Det är verkligen något jag uppskattar med mitt jobb, att det går att sköta de flesta uppgifter lika bra på distans. Frihet under ansvar.

Frukost

 

På lördag blev det igen tidig väckning. Eller tidigt för att vara en lördag morgon. På morgonens schema stod nämligen ett sista långpass innan halvmaran, vilket krävde att passa in frukosten tillräckligt länge före löprundans start. Nina råkade perfekt nog också vara hemma i Edsevö, så vi hade planerat in detta långpass redan tidigare i veckan. Halv 10 for vi iväg. Löprundan kändes verkligen riktigt bra och det var kul att springa! 18 km och 1 h och 48 minuter senare var jag hemma igen. 

Duschade, åt och packade sedan i racerfart och hoppade på Onnibus till Vasa. Där träffade jag först Santti på en kaffe, innan jag for iväg vidare med Victoria och Amanda, som också hade kommit upp från Helsingfors, till Viccans. Vi ställde oss i ordning och for sedan iväg till Sarahs.

Och så är vi tillbaka där jag började inlägget.

Det var som vanligt så kul att se alla vänner. Trots att jag inte saknar Vasa så mycket som stad, så alltså dessa människor! Bjuder här på några bilder från trippelfesten.

Mitt sällskap för kvällen/natten.

Examensfest 3

 

Sarah 25, 35, eller 85?

Examensfest 10

 

Fina jubilaren!

Examensfest 11

 
Mer fint folk.

Examensfest 7

 

Hungrig var man inte heller tvungen att vara.

Examensfest 5

 

Och så avslutar jag med ett bildbevis på att jag nog själv också var med på festen, he he. 

Examensfest 17

 

Nu är jag lite bitter. Jag har nämligen gått och blivit förkyld, och det känns inte alls bra. Jag behöver nödvändigtvis bli snabbt frisk, så nu tar jag emot alla huskurer som bara finns och så håller jag tummarna att det här är något som går snabbt om.

Ha det så bra!