Visa inlägg taggade med 'löpning'
357120 steg & några löpsteg
Idag är det sista maj.
Maj var överlag en riktigt bra månad: naturen grönskade, solen sken, värmen hittade till Finland och samhället började småningom återgå till det något mer normala. Hoppas så det håller i sig och fortsätter gå åt rätt håll.
Nå men, i början av månaden gjorde jag en utmaning till mig själv. Den utmaningen gick ut på att jag i slutet av månaden skall ha gått över 10 000 steg/dag i medeltal. Hur gick det då? Jag kan säga att det under månaden fanns dagar då jag har tagit under 100 steg (t.ex. dagen efter att jag hade brännskadat min hand och låg hemma och tyckte synd om mig själv) och så finns det dagar då jag har gått över 20 000 steg. Medeltalet under månaden blev 11 520, så jag klarade målet och är mycket nöjd över det. Eller inte över stegantalet i sig, det är ju egentligen skit samma. Men mer att jag verkligen har prioriterat att gå ut och gå. Jag har verkligen njutit av att promenera och dessutom hunnit lyssna på massa bra poddavsnitt - haha!
En annan sak som har hänt under månaden, så där om vi fortsätter på träningstemat, är att jag har tagit mina första löpsteg sedan förra sommaren. Jag tampades med diverse olika hälsoproblem under hösten/vintern och jag har inte kunnat/vågat springa, förrän förra veckan. Och jag kan berätta: det gick inte snabbt, det var inte lätt och jag har definitivt inte en sådan kondition som jag är van att ha, men det gick framåt och jag fick ihop en tur på 6 km. Det bästa var ändå känslan under och efter passet - jag har saknat att springa så mycket!!
Igår gjorde jag om samma rutt. Det gick varken snabbare eller lättare denna vecka heller - men jag sprang och det kändes helt fantastiskt!
Min högsta önskan just nu är att jag skall kunna fortsätta springa, men jag vågar inte hurra ännu och tar en länk i taget och försöker verkligen börja försiktigt. Ingen loppanmälan ännu alltså, haha.
Avslutar med några bilder från senaste veckan:

Efter springturen förra veckan. Så glad (och röd i ansiktet).

Bild från en av veckans promenader, tagen på min absoluta favoritrutt runt Eira-stranden.

Har börjat läsa boken "hälsa på recept", skriven av läkarna Anders Hansen och Carl Johan Sundberg. Älskar fakta och älskar träning och hälsa, så ser så mycket fram emot att få läsa färdigt den. Verkar jätteintressant hittills!

Igår sminkade jag mig, då vi skulle gå och träffa några kompisar i parken. Det var kul (både att sminka sig och att hänga i parken).
Och nu den stora frågan till er när ni kollar på bilden ovan: är jag blond eller brunett (det finns bara två alternativ)?
Min träning våren 2019
Nu har jag tränat regelbundet i över en månads tid, sedan mitt ofrivilliga, flera månader långa träningsuppehåll i början av året. Och oj vad jag njuter av det. Av att kunna ta i ordentligt, utan att det gör ont någonstans eller på annat sätt känns dåligt.
Jag skall inte ljuga, jag kände absolut inte bara eufori och glädje den där måndagen för 5 veckor sen när jag satte min fot på gymmet efter en så lång paus. Det var tungt, jag kände mig svag, och träningskläderna satt lite tightare än de brukade. Jag som brukar ha bra självförtroende på gymmet kände mig plötsligt malplacerad, osäker och ja – dålig helt enkelt. Är det inte lustigt ändå hur psyket fungerar? Jag menar, det är ju inte som att så mycket skulle ha ändrat på bara några månader, att jag helt plötsligt skulle ha tappat all min muskelstyrka eller jag skulle ha glömt allt jag någonsin lärt mig om träning. Ändå kändes det så. Till råga på allt fick jag träningsvärk från en annan planet efter de första träningarna (nej, jag kunde förstås inte börja lugnt), så jag kunde inte gå normalt (överdriver inte ens nu) på ett par dagar efter.
Så jag fick kämpa några veckor innan mitt självförtroende och den riktiga träningsglädjen och motivationen kom tillbaka. Men här kan jag igen bara konstatera att det stämmer ganska bra, det som jag har skrivit också tidigare om 2 veckors-regeln. Två veckor. Det brukar det ungefär ta för mig innan jag blir motiverad att träna igen efter en längre paus. Det är kanske bra för dig som läser också att komma ihåg om du har planerat att komma igång med träningen: det kommer troligtvis inte att kännas fantastiskt bra efter den första, andra eller tredje träningen. Ge det lite tid.
Okej men, hur tränar jag då i vår?
Träning skall vara roligt. Det har alltid varit ett av de främsta motiven till att jag tränar. Jag skulle aldrig orka träna så mycket som jag gör om jag skulle tycka att det är suger och det alltid skulle ta emot att gå till gymmet. Men nu är det slut på det roliga.
Nå nej, förstås inte. Men i vår kommer jag faktiskt att träna lite mera prestationsinriktat än jag gjort på en tid. I vår tänker jag liksom Inte bara göra det som känns bra och som jag känner för just då, som jag ganska mycket har gjort de senaste åren. Utan jag tänker följa ett lite noggrannare planerat träningsschema, som kräver att jag går lite mera utanför min comfort zone och också gör pass som inte alltid känns så lockande. För nu vill jag bli lite snabbare, lite uthålligare och lite starkare. Och det kommer förstås också att kräva lite mer av mig och jag kommer att behöva träna lite hårdare, lite bättre och lite annorlunda än vad jag gjort. Det kommer även att kräva mer planering. Men vet ni vad? Just detta känns i denna stund väldigt motiverande och roligt. Jag vill utmana mig själv lite, och känna att jag utvecklas.
I vår kommer jag framför allt att satsa på löpningen igen. Jag kommer att löpträna regelbundet, utan att ha något lopp som mål (känns så skönt att kunna träna prestationsinriktat, men helt utan press och stress). Jag kommer speciellt att fokusera på att bli snabbare. Det betyder mycket långa intervaller (urk), fartlekar och trappträning, men också snabbare, kortare länkar. Mina långpass kommer inte vara längre än 10 km, till en början i alla fall. Har som mål att få in 2-3 löpträningar varje vecka och ett konkret mål jag har är att springa 10 km på 50 minuter innan min födelsedag (15.7).
Igår var jag faktiskt och sprang för första gången sedan september förra året. Jag kan säga att det piskade snöslask i ansiktet och gick allmänt väldigt trögt (hade inget med vädret att göra, skulle nog ha gått lika trögt i solsken också). Men framåt kom jag och det blev en 40-minuters länk som mätte 6 km. Jag var nöjd med det.

Var så trött efter min löprunda så jag var tvungen att sätta mig ner på trappan och vila en stund innan jag gick in.
Men jag kommer även att fortsätta styrketräna i vår. För mig brukar det väldigt ofta vara antingen eller: jag styrketränar – eller löptränar. Men nu tänkte jag alltså kombinera dessa, men minska på antalet styrkepass och anpassa och planera dem så att de stöder löpträningen – och vice versa. Jag har tänkt bygga upp styrketräningen så att jag i veckan gör ett pass med fokus på övre kroppen och två med fokus på nedre kroppen, varav den ena är en HIIT/PLYO-aktig. Med det passet vill jag öka min explosivitet och spänst med bland annat hoppövningar, kroppsviktsövningar och pulsvariationer.
Jag har inte på det sättet några konkreta mål med styrketräningen (ännu), men ett mål i nuläget är att bli starkare i bålen. Och fortsätta bygga lite rumpa. Jaaaaa, jag tycker absolut det är ok med snyggträning, så länge man mår bra av det.
En annan sak jag verkligen kommer att vara noggrann med i vår är att få in ett ordentligt stretching/avslappnings-pass i veckan. Märker hur jag blivit så otroligt styv, vilket är till min nackdel både i vardagen, när jag springer och på gymmet. Så nu skall här stretchas!
Hur ser din träning ut i vår?
Vilken idiot springer 21 km frivilligt, och betalar dessutom för det?
Jag hatar att springa, det är det värsta jag vet. Det gör ont i mina vader och i mina lår. I mina axlar också. Ja, i hela kroppen faktiskt. Och så klämmer det på stortån, jag kommer säkert få en blå nagel. Kanske alla tånaglar. Och så faller dom av. Varför löptränar jag överhuvudtaget? Det här suger ju. Dessutom är jag dålig på det. Allt för långsam. Och så skaver mina trosor. Har jag inte lärt mig att jag inte ska springa i dessa? Kul med skavsår mellan skinkorna. Varför har jag gått och planerat in att jag skall springa ett halvmara om en månad? Eller nej, varför har jag inte tränat som jag borde? Nej, men det var tandens fel, att den blev inflammerad kunde jag ju ingenting åt. Och ja, så värmen förstås. Inte har jag ju kunnat springa när det är så varmt. Man vill ju inte få hjärtattack heller. Nej, men nu skyller jag ju bara ifrån mig. Det är nog helt mitt eget fel, jag kunde ha sprungit mer, eller börjat i tid. Borde jag bara skita i halvmaran? Nej, men då är jag en loser. Jag borde inte ha anmält mig från första början. Jag har nog bättre saker att sätta pengar på också. Att springa suger. Jävla endorfiner, det är nog bara skit. Vilken idiot springer ens 21 km frivilligt, och betalar dessutom för det?
Ungefär så här gick mina tankar under och efter torsdagens löprunda. Jag njöt inte alls av att springa och jag hade en dålig känsla under hela passet. Inte ens efteråt kändes det bra. Jag sa till och med till Nina som jag skall springa med, att jag nog inte kommer att delta i loppet ändå. Men så kom jag på mig själv, att om vi kommit överens om att springa det tillsammans och jag har sagt att jag skall delta, så kan jag inte ge upp så enkelt.
Så jag ångrade mig. Jag gjorde en ny löprunda idag. Det kändes absolut inte jättebra, men bättre än i torsdags i alla fall. Jag lyssnade också på träningspodden under min löprunda, där Lovisa berättade att hon skulle springa ultravasan, d.v.s. 90 km om några dagar. Hon hade också tränat för lite och förberett sig för dåligt, tyckte hon. Plötsligt kändes det ändå som att 20 km kan jag nog lunka mig igenom, utan att ha tränat allt för mycket. Och dessutom har jag ju ännu några veckor tid på mig att samla kilometrar.
Nemeeen, du sprang ju just ett halvmara, såklart du kommer att klara detta.
Men det här är ett av mina stora problem. Jag har alltid haft högra krav på mig själv och på det mesta jag tar mig an. Om jag gör något, så skall det vara ordentligt. Inte något ditåt eller halvbra. Om jag sätter ett mål, så vill jag nå det. Så när jag i våras bestämde mig att det blir ett nytt halvmara på hösten, där jag kanske till och med kunde sikta på att förbättra mitt personliga rekord - så är det svårt att trappa ner till att jag "bara" skall ta mig igenom det. Varför? Nej, jag vet inte heller. Så nu övar jag mig på att bli bättre på att kunna justera mina mål.
Så ja, jag siktar ännu in mig på att ge Espoon rantapuolikas en chans. För just jag är väl den där idioten.
Bilden är från det första loppet vi sprang tillsammans, jag och Nina. Helsinki City Run 2014.
Lördagslöpning
Hej,
Som ni kanske märker så är det mycket löpning på gång nu just. Trots att jag tycker det är roligt att springa - i alla fall för det mesta, så kan jag inte annat än erkänna att min träningsmotivation är högre när jag är mindre bunden till att träna på ett visst sätt, dvs. för tillfället typ bara löpning. Men, jag nöter på. Tidigare denna vecka har jag fått till ett intervallpass med långa intervaller på löpband och en löprunda på 45 minuter. Intervallerna var de längsta jag har sprungit någonsin och de var riktigt jobbiga - 3 x 12 minuter hårt tempo (jämn) med 3 minuters gåvila emellan.
Nu idag var det sedan dags för veckans långpass, igen tillsammans med Nina. Så bra att kunna träna tillsammans, hjälper verkligen att komma iväg! Saldot för idag blev strax under 18 km och 2 h. Idag var det dock väldigt mycket jobbigare än förra veckan och jag känner nog av vår-luften med pollen och damm. Men som tur hade jag en löparkompis med mig som fick peppa mig när det gick trögt, så så här efteråt så känns det ändå helt bra! :)
Exakt 3 veckor till HCR idag! Bara jag hålls frisk nu så skall väl detta nog gå vägen.
Nina tyckte länken var sådan piece of cake så hon kunde fota och hålla på medan jag kämpade och flåsade, hehe... Vi sprang "min" runda idag, runt Eira/Kronohagen. Vädret var, som ni ser, super! Här en väldigt oredigerad och in action-bild, dock ser jag nog nöjdare ut än vad jag egentligen var.
Angenämt löpsällskap som kollar statistiken efter rundan
När jag kom hem intog jag denna position, and here I still am...
Ha en trevlig lördag alla!
Några små saker som kan göra din löprunda så mycket bättre
Hejsan,
Nu kommer ett till löpnings-relaterat inlägg, så om ni nu känner *urk*, är det skäl att sluta läsa.
Nå väl. 2 veckor har det nu gått av löpträningsschemat. 2 veckor tog det och jag kan äntligen säga det: jag njuter igen av att springa, på riktigt! Jag hoppades, och visste nog av tidigare erfarenheter, att denna känsla kommer att komma efter att jag börjar springa mer regelbundet. Men jag är glad att den kom så här pass tidigt, för det är ju väldigt tråkigt att sätta ner tid på något, om det inte alls känns bra.
Jag kände det under och efter gårdagens pass - ett långpass som alltså blev väldigt lyckat. Jag fick springa det i strålande solsken (tacka vet jag högre makter) i fin miljö längs stranden här i Helsingfors (Typ Töölö-Munkkisaari-Eira-Kaivopuisto-Kronohagen-Hakaniemi-Töölönlahti-Hietalahti-och hem, om någon mot förmodan är intresserad av att veta det). 15 km och 90 minuter. Jag kan ju också berätta att jag inte har sprungit så långt sen jag sprang halvmara sist i juli 2016. Jepp. Och senast jag sprang över 12 km var förra sommaren. Oh vad man nog klarar mer än vad man tror!
Underbart, nästintill perfekt, väder under gårdagens pass:
Jag har någon tanke om att jag inte kan stanna alls när jag är ute och springer (jepp, jag är den där irriterande typen som står och trampar och springer i cirklar vid trafikljusen) så när man skall fota i farten under löprundan kan det också se ut så här:
Nå men, nog om det. Nu är det ju vår (den kommer nog) och jag tänker att det kanske finns andra där ute som går i löpträningstankar? Vad om man skulle börja springa denna vår? Det tåls ju sägas igen; men det är ju en helt superbra träningsform - billig, lättillgänglig och effektiv. Jag har tänkt på hur vissa riktigt små (på gränsen till töntiga) faktorer kan påverka, eller vara rent av avgörande för hur löprundan känns och vidare hur lätt man kommer igång med löpningen överlag. Jag tänkte dela med mig av dessa. Oddsen för att ett löppass skall bli bra blir nämligen enligt mig väldigt mycket högre, om man tänker på och kan checka av alla dessa punkter innan sitt pass. Så här kommer några tips från en annan amatör:
• Håret - om du har långt hår - se till att ha ett bra hårband som säkert håller håret på sin plats. Det blir väldigt irriterande om man hela tiden måste spänna sin tofs eller om håret kommer i ögonen. Själv kör jag också alltid på pannband för att hålla bort alla småhår, samt för att skydda från vind.
• Kläder - inte för varmt, inte för kallt. Det kan vara väldigt knepigt. Jag har en tendens att klä på mig för mycket. Jag tror att man (jag?) lätt underskattar hur varmt man faktiskt får av att springa, trots att det enligt termometern är kallt. Igår lyckades jag dock perfekt med tights, träningstrikå och en tunnare löpjacka. Det är något jag verkligen rekommenderar: att införskaffa en tunnare vindtät löpjacka, som skyddar från vinden men inte ändå värmer. Och springer du i tights - tänk på att välja ett par som sitter bra i midjan, helst med band som man kan justera. Det är ju också väldigt irriterande om man måste dra upp sina tights under hela passet. För att inte tala om underkläder. Det är inte kul med skavsår mellan skinkorna. Inte alls.
• Hörlurar - lyssnar du på musik eller podd när du springer? Om inte, så rekommenderar jag att göra det. Minst lika viktigt är det att ha hörlurar som hålls i öronen. Det blir lätt ett irritationsmoment som kan förstöra feelingen på passet om hörlurarna hela tiden ramlar ur öronen. Själv har jag spenderat X-antal euro på dåliga löphörlurar som inte hålls i mina öron, men hittade förra sommaren äntligen ett par som sitter som sten och dessutom har okej ljud, dessa på bilden under (Philips ActionFit Sports). Min nästa införskaffning blir dock utan sladdar.
• Skor - förutom att ha bra löpskor som stöder foten och allt det där, så tror jag att det är mins lika viktigt att knyta skorna bra innan passet. Om man knyter skorna slarvigt så kommer foten att röra på sig i skon, vilket lättare leder till skavsår + att man troligtvis spänner foten, medvetet eller omedvetet, på ett sådant sätt som gör att man lättare får kramp eller trötta vader till exempel. Sen gäller det ju också att inte spänna för hårt, så blodet kan cirkulera. Och hålla tånaglarna korta.
• Matintaget - om jag äter en lättare frukost brukar det räcka med 1-1,5 h före ett löppass. Om jag äter en större måltid som lunch/middag vill jag helst ha över 2 timmar innan jag far iväg ut på ett löppass. Det där är förstås också väldigt individuellt, men det förstör lätt hela passet om man redan i början får stickningar eller känner sig allmänt tung. Själv springer jag t.ex. hellre lite hungrig än för mätt, men då har jag inte heller något emot att springa på tom mage.
• Psyket - med vilken inställning far du iväg? När jag spelade fotboll påminde vår tränare oss ofta innan match att det är 70% attityd och resten talang som avgör hur det går. Det stämmer nog med det mesta. Har du hela tiden innan passet tänkt att det blir tråkigt, tungt, jobbigt och att det dessutom suger för att det är skit väder, ja då kommer passet troligtvis att bli tråkigt, tungt och jobbigt. Kanske bara skippa ett löppass om det känns så?
Risken efter ett riktigt dåligt pass är nämligen den att man inte vill försöka på nytt på en låååång tid - i stället för att bara ladda om och kanske försöka på nytt följande dag. Har man däremot inställningen att det skall bli kul att se hur det går idag, att man springer så långt man orkar, att man skall klara något visst mål, att man går efter känsla, springer i fin natur, lyssnar på bra musik - ja då är chansen mycket större att det går bra också.
Och den viktigaste:
• Dagsform - sen behöver man komma ihåg, att trots att alla dessa ovanstående punkter har tillämpats, så kan passet ändå kännas riktigt jobbigt. Eller tvärtom, fast det känns riktit jobbigt före och man har alla odds emot sig, så kan passet ändå bli helt superbra! Det beror troligtvis på dagsformen. Så mycket olika faktorer påverkar hur kroppen känns och reagerar på påfrestningen, samt hur man mår psykiskt. Har du haft ett benpass dagen innan? Gått ovanligt mycket? Är mensen på väg? Grälat med någon kompis? Har du pollenallergi? Osv. Man behöver dock påminna sig om att dessa oftast är övergående, på samma sätt som man inte skall låta sig skrämmas ifall följande pass blir riktigt dåligt.
Lycka till med löpningen ♥
Att panikträna inför ett halvmaraton
Hejsan,
Ja, som rubriken säger så insåg jag för några veckor sen alltså att det är exakt 8 veckor tills det halvmaraton som jag hade planerat att springa går av stapeln.
Eftersom jag inte alls sprungit så mycket som jag skulle ha behövt eller som jag hade tänkt nu under vintern (endast eget fel), utan det har blivit mest styrketräning blandat med en del HIIT och gruppträningspass, så insåg jag att det förstås bara är att skippa halvmaran...
...Nå nej, riktigt så lätt ger jag inte upp. Men det jag däremot insåg är att jag får sätta fart på om det skall bli till något. Så jag har gjort upp en träningsplan som jag tänkte dela med mig av. En halvmara är ju förstås något helt annat än en hel maraton och kräver absolut inte samma förberedelse, eftersom påfrestningen inte alls är lika stor åt kroppen, obviously. Men såklart kräver en halvmara också en del förberedelser och träning, speciellt om man vill att loppet skall kännas ens lite roligt och inte bara jobbigt. Och 8 veckor är ändå ganska lite tid att förbereda sig. Jag upplever ändå att jag ändå har en rätt så bra baskondition eftersom jag ju nog sprungit lite, gjort lite intervaller och annars tränat med hög puls en del. Samtidigt gäller det också att inte sätta in för mycket löpträning helt plötsligt, så att kroppen inte hinner återhämta sig och man drar på sig någon skada - som i sin tur förstör träningen och uppladdningen.
Så hur har jag satt upp min träning då?
Det som gäller för mig nu de kommande veckorna är nu är bara att nöta kilometrar och jobba med hög puls ännu mer. Mitt mål är ju inte någon rekordtid, utan mer att komma i mål hel, haha. Så jag har satt in 4 pass i veckan med löpning + 1-2 valfria pass; oftast lite lättare stryketräning eller gruppträning.
Löppassen ser typ ut som följande, men varierar förstås lite vecka till vecka, så här tränar jag t.ex. följande veckor, som är vecka 2 och 3 på 8-veckors programmet:
Vecka 2
PASS 1: 45 minuter löpning, bra tempo
PASS 2: Långa intervaller - 6 x 5 min (ca 1000 m), 2 min vila
PASS 3: 30-40 min lugnare löpning + core & ordentlig strech
PASS 4: 90 min löpning
PASS 5-6: valfri styrka/gruppass
---
Vecka 3
PASS 1: 45 min löpning, bra tempo
PASS 2: Långa intervaller - 8 x 4 min (ca 800 m), 1-1,5 min vila
PASS 3: 30-40 min lugnare löpning + core & ordentlig strech
PASS 4: 80 min löpning
PASS 5-6: valfri styrka/gruppass
Och så vidare.
Bääääh, vi skall se nu hur detta går. I will keep you updated!
Ett lyckat besök hos frisören
Hej,
Idag ringde mitt alarm 07:30, trots att det är lördag och ledig dag. Det var dock väldigt lätt att stiga upp, eftersom jag skulle till frisören. Det finns nämligen två situationer här i livet där jag njuter som allra mest. Den ena är när jag får sitta hos frisören och bara vara. Den andra är inte bloggvänlig.
Nä, sorry för dåligt skämt. Hur som helst, det är något så underbart med att vara hos frisören. Man får sitta och bara vara, läsa damtidningar och bli ompysslad. Jag går kanske i medeltal 3 gånger i året till frisören och då blir det oftast till att jag uppdaterar färgen och klipper bort ordentligt i topparna, vilket brukar ta typ tre timmar. Precis lagom lång tid. Så blev det också idag.
Första bilden tagen i frisörsstolen, andra framför fönstret här hemma där blonda slingorna kommer bättre fram.
Sen jag flyttade till Helsingfors har jag hittills testat på en annan frisörsalong och varit helt nöjd. Men jag kände ändå att jag ville testa en annan denna gång. Det blev QHair (nej, inte sponsrat inlägg även om det gärna skulle ha fått vara det, haha). Men alltså, det är nog den bästa salongen jag varit till någonsin! Modernt och fräsht, så snygg inredning, belysning och framför allt superbra service. Frisören jag hade pratade just lagom mycket. Inget extra tjafs och massa onödiga frågor, bara lite hårtips och annat småprat. Det bästa var ändå tvättstället, där stolarna man låg i hade massage-funktion så man fick ligga med fötterna uppe och samtidigt få ryggmassage. Och man fick inte ont i nacken (som jag annars alltid får på tvättställena). Går gärna dit på nytt.
Efter frissan gick jag raka vägen till gymmet och sprang ett långpass. Alltså -16 och en iiiisande vind är för kallt för att jag skall springa ute, så det fick bli inne igen. Men nu genast det blir lite varmare så skall jag börja på ute igen. Jag måste. Testsprang också mina nya tights från nike. Alltså helt underbara, perfekta löpar-tights! Gillar också zebramönstret där nere; så förutom att dom är funktionella, är dom också snygga. Win-win.
Efter löprundan (okej, det kan man inte kalla det när man springer på ett löpband, men), så gjorde jag en riktigt ordentlig streching, där jag strechade igenom hela kroppen. Ps. jag sprang inte med utsläppt hår, men hon hade gjort så fina lockar åt mig så när jag strechade var jag tvungen att ta ner håret från min slarviga tofs.
Ha en riktigt bra lördag, alla!
Träningsupplägg/mål våren 2018
Hej,
Nytt år betyder ju en ny start på olika plan för väldigt många. Trots att inga större förändringar sker eller skedde för mig när 2017 blev 2018, så känns det ändå på nåt vis som en nystart. Och även om jag tränar året runt, får jag ändå alltid lite extra motivation efter nyår. Får man förresten prata om nyårsmål ännu i mitten av januari? Jag chansar.
Nå men i allafall, när jag sätter upp olika träningsmål för mig själv så utgår jag väldigt sällan från 1-årsperioder, utan jag tänker mer i 3-4-månadersperioder som ofta är årstidsbaserade. På somrarna tränar jag oftast lite lättare, mindre strukturerat och mera spontant, mera utomhus och mindre gym. Nu under den gångna hösten så fokuserade jag väldigt mycket på styrketräning. Detta för att öka min styrka, speciellt på överkroppen, som jag tidigare har tränat alltför lite. Och så tyckte jag det var roligast. Men träningsupplägget kommer alltså att se lite annorlunda ut nu på våren, och här är lite hur jag har tänkt kring min träning denna vår.
1. Mera löpträning
Jag skall springa Helsinki City run i maj. Jag sprang min senaste halvmara i Jakobstad sommaren 2016, så nu tycker jag det börjar vara dags igen. I min träning tänker jag därför sätta in 2-3 löpträningspass i veckan. Alltid ett längre pass på över en timme och ett pass med intervaller. Ett tredje "valfritt" pass om jag hinner. Jag har inga större prestationsmål med detta lopp, utan skall springa det med en kompis. Men siktar ju nog hårt på att slå min förra HCR-tid från 2014.
2. Flexibilitet
Som yngre var jag alltid varit väldigt vig och flexibel, att gå ner i spagat var lika enkelt som att cykla, men ålderdomen kommer ju inte ensam... höh. Nej men skämt åsido, jag är helt enkelt mycket styvare än förr. Och det stör mig lite. När jag spelade fotboll var streching en naturlig del av träningen, men under senaste åren har jag slarvat allt mer med att strecha. Så nu skall jag skärpa mig och minst en gång i veckan skall en ordentlig streching ingå i träningen. Med ordentlig streching menar jag att jag går igenom hela kroppen och olika muskelgrupper och strechar minst 15-30 min.
Om några månader skall benet stå rakt upp.
3. Behålla styrka
Jag tänker inte ge upp de muskler som jag byggt åt mig under hösten helt, hehe. Att träna styrka är ju också något som stöder löpträningen och vardagen i sig. Så även om jag minskar antalet köttarpass, så tänker jag fortfarande göra ett par ordentliga styrkepass i veckan. Ett som fokuserar mer på ben och rumpa och ett som fokuserar mer på armar och axlar. Rygg och bål kommer jag att kombinera med löppassen.
4. Variation och vila
Förutom de pass som jag nämt ovan, kommer jag att sätta in ett valfritt pass i veckan. Detta pass skall vara helt utan måsten, och bara vad jag känner för. Det kan vara allt från avslappning, yoga eller powerwalk till PLYO, HIIT eller något gruppträningspass på gymmet. Detta pass är minst lika viktigt för mig som dom andra, om inte för det fysiska, så för det psykiska. Om jag är jättetrött och känner att kroppen behöver vila kan mitt valfria pass också bli en vilodag. Jag strävar efter att alltid ha 1-2 vilodagar i veckan, allt beroende på hur de övriga träningsdagarna har sett ut.
5. Vardagsmotion!!
Är ni med mig på det här? Hur man rör på sig i vardagen är ju en otroligt viktig del av välmåendet, trots att det överlag fokuseras mycket mer på den timmen man spenderar på gymmet som en avgörande del för hälsan. I Helsingfors har jag ingen bil, men denna stad erbjuder väldigt lättillgängliga allmänna trafikförbindelser. Det händer ju lätt att man hoppar på en spårvagn, fast det handlar om ett par kilometer som man skulle kunna gå. Så nu skall jag verkligen försöka gå så ofta som möjligt. Och hiss, vad är det?
Typ så ser det ut. För mig är det väldigt viktigt att ha ett upplägg när jag tränar, för det är så jag håller mig motiverad och känner att det finns någon tanke bakom det jag gör. Sen får man ju alltid ha sunt förnuft med sig och lyssna på kroppen. Helt säkert är det ju att varje vecka inte kommer att se ut såhär, eftersom livet.