Visa inlägg taggade med 'mens'
Mensdagen jag missade
Tidigare i veckan firades den internationella mensdagen. Jag förstår att ni som läst min blogg en tid blev besvikna att jag, mensbloggaren själv, inte uppmärksammade det här på bloggen. Men eftersom jag helt enkelt inte hann få upp något inlägg då, så kommer det nu i stället.
För er som inte har någon aning om varför jag kallar mig själv mensbloggaren, så är det för att jag tidigare skrivit en del om just detta ämne. Jag har bland annat delat med mig av hur det är att lida av ofrivilligt utebliven mens. Jag har också skrivit om när jag efter 10 år fick min naturliga mens tillbaka och hur mitt liv och min kropp ändrades efter att jag fått den tillbaka. Ingen av er blir därför säkert förvånad när jag nu påstår att jag gärna är med och bidrar till att göra mens mindre tabubelagt.
Att minska tabun kring mens är också en del av tanken med en internationell mensdag. Förutom det så vill man med denna dag också uppmärksamma de utmaningar och problem som mens orsakar för kvinnor runt om i världen. För oss i Finland och andra utvecklade länder så är dessa problem inte så stora, när man sätter perspektiv på det. Ja visst kan det väl kännas lite jobbigt när mensen skall komma just då man är på väg på semester, eller när man skulle vilja sexa till det med sin dejt, eller när man tillsammans med sina vänner skall ut till sommarstugan som saknar rinnande vatten.
Men vi kan köpa mensskydd i butiken eller bensinstationen. Vi klagar kanske lite över att mensskydd ens kostar - varför skall vi betala för något som vi inte köper frivilligt? Men vi har ändå tillgång till dem. Det har inte alla.
Vi har också tillgång till toaletter och rent vatten. Vi klagar kanske lite när det inte fanns en papperskorg i toaletten - vart har dom tänkt att man skall slänga sin använda tampong? Men vi har ändå tillgång till en toalett. Det har inte alla.
Vi kan prata öppet om mens. Vi klagar kanske lite att det ännu kan kännas lite äckligt med mens, speciellt bland det manliga könet - hur kan man tycka att världens naturligaste sak är äckligt? Men vi kan ändå prata om det och blir inte utstötta om vi gör det. Det kan inte alla.
Vi kan gå till en gynekolog om det är något som är fel. Vi klagar kanske lite på att det bara fanns lediga tider till den manliga gynekologen - varför är det alltid så lång väntetid till favoritgynekologen? Men vi får sällan infektioner p.g.a dåliga hygieniska förhållanden och om det är något som är fel så har vi någonstans att gå och hjälp att få. Det har inte alla.
Vi kan också gå i skola, få de jobb vi vill och utöva de sporter vi vill - fast vi har mens. Det kan faktiskt inte alla, än idag. 2019. Det tycker jag ändå är bra att påminna sig själv om. Som med så mycket annat, så har vi det ändå ganska jävligt bra.
Bild: Pixabay.
Därför använder jag inte Natural Cycles som preventivmetod
Ett ständigt återkommande samtalsämne, både inom mina kompisgäng och bloggvärlden, är preventivmedel. Jag har också skrivit om det tidigare på bloggen, t.ex. här. Nästan alltid när jag diskuterar detta ämne med någon, så kommer vi in på det som jag tänkte ta upp i dagens inlägg, nämligen Natural Cycles. Innan jag börjar skriva något så vill jag poängtera att alla är olika, alla skall göra det som känns bäst för en själv och alla skall ta ansvar över sin egen kropp. Detta är alltså endast egna erfarenheter och åsikter.
Om någon mot förmodan inte hört om Natural Cycles, så är det så här kort förklarat en certifierad preventivmetod, där man med hjälp av en termometer mäter kroppstemperaturen varje morgon. Sedan sätter man in temperaturen i en app, som säger om man kan ha oskyddat sex eller inte (om man alltså inte önskar att bli gravid). Låter ju bra va?
Hmm...
Jag kan börja med att erkänna att jag faktiskt har bytt åsikts-sida i denna fråga. I början ville jag så gärna tro att det här kunde fungera, eftersom jag inte heller flaggar för hormonella preventivmedel och ville sluta med dem. Så jag läste på, hörde massor med bra om metoden från influencers som var sponsrade av företaget, och tänkte att det nog kunde fungera som preventivmetod. Jag tycker fortfarande det skulle vara helt fantastiskt om det skulle göra det. Men tror jag det helt ärligt? Njae.
För det första så tycker jag att det är missvisande att kalla detta ett preventivmedel, då den egentligen bara talar om när man skall använda ett annat preventivmedel; kondom. Eller helt avstå sex, för att inte bli gravid. För mig känns Natural Cycles därför i princip det samma som säkra perioder, dvs. att man skyddar sig eller inte har sex alls kring ägglossning. Så det kan väl fungera en tid, men det är kanske inte något jag skulle rekommendera som preventivmetod.
Nej, men vad pratar du om nu? Appen visar ju exakt när du har ägglossning och kan bli gravid?
Fast gör den? För att Natural Cycles skall fungera helt säkert, så måste man mäta temperaturen varje morgon, vid exakt samma tidpunkt, på exakt samma sätt. Man skall inte vara stressad, inte sjuk, inte glömsk eller trött. För då kan det visa fel och man kan bli gravid. Och hur lätt är det sedan för företaget att hävda att dom som har blivit gravida inte har gjort det tillräckligt ordentligt? Att det är personen som mäter det är fel på, inte appen/metoden.
Såklart är jag medveten om att ingen preventivmetod är 100 % säker. Men skillnaden med att ta ett p-piller t.ex. är att du tar ett piller - du har gjort vad du skall. Du har glömt ett p-piller - du har inte gjort vad du skall och du är inte skyddad. Med Natural Cycles kan du ha tagit tempen, men du kanske har gjort det på fel sätt eller vid fel tidpunkt eller sinnesstånd - du har alltså gjort vad du (tror) du skall, men du är kanske ändå inte skyddad. Så här förenklat.
Däremot tycker jag det är bra för oss kvinnor att följa med menscykeln och på det sättet lära känna ens kropp och olika signaler på det sättet. Men jag tycker liksom inte det är en preventivmetod att rekommendera om en graviditet inte alls är tänkbar i ens livssituation, ännu mindre för sådana som kanske har flera partners (NC skyddar ju inte heller mot könssjukdomar). För sådana par som är i ett sådant skede i sitt förhållande, där en graviditet vore helt möjlig och där kvinnan har exakta rutiner, kan ju detta absolut fungera.
Har jag alls några egna erfarenheter, då?
Ja, jag gav själv denna metod en chans. Enligt den hade jag ägglossning tre gånger och appen menade att den hade hittat min menscykel. Jag kanske till och med skulle ha trott på det, men den "lilla" detaljen att jag inte hade någon mens eller ägglossning över huvudtaget under dessa månader gjorde ju att det inte kändes helt trovärdigt. Jag tappade helt enkelt förtroendet för denna preventivmetod och det kändes helt ärligt lite hittepå. Men som sagt, som metod för att lära känna sin kropp och menscykeln så tycker jag det kan fungera bra.
Och ännu på tal om kondomer. De underskattade kondomerna. Som är riktigt bra på många (de flesta) sätt. De som säger att det förstör hela sexet har mycket att lära. Sex är nämligen så mycket mer än in och ut och sprut. Men det är en helt annan historia.
Nu vill jag höra, håller du med mig eller tycker du jag har helt fel? Har du använt/använder du Natural Cycles och fungerar det för dig? Jag vill gärna veta!
Hormoner och mens, eller mer icke-mens
Det har figurerat en del inlägg kring mens, hormoner, preventivmedel och kvinnokroppen överlag här i den finlandssvenska bloggvärlden den senaste tiden. Det är bra! Hur sjukt är det egentligen inte att mens ännu kan ses som något lite skamfyllt och småäckligt som man inte borde prata om så högt? Det hör trots allt till vardagen en stor del av livet för typ halva jordens befolkning. Dock inte till min.
Nej, just så är det. Jag har inte mens. Och nej, jag är inte gravid. Sanningen är att jag inte har haft mens på naturlig väg under största delen av mitt vuxna liv. Åh, men vad skönt. Aldrig mens, drömmen ju! kanske någon då tänker. Men nej, det är varken skönt eller normalt. Det kallas amenorré och drabbar en hel del kvinnor i olika grad.
Vi kan backa tillbaka till år 2010. Jag är 17 år och har haft mens helt normalt i några års tid. Men som jag tidigare tagit upp här i bloggen, så var min relation till mat och träning inte optimal (sådär milt uttryckt) och jag gick ner mycket i vikt under en kort tid och tränade otroligt mycket och hårt. Och vår kropp är smart. När den får för lite energi från mat att kunna fungera och prestera optimalt, går den in i någon sorts sparläge (jag är inte läkare, men så där förenklat förklarat). Hjärtat och hjärnan behöver fungera för att vi skall överleva, men andra "mindre viktiga" funktioner kan den dra in på för att spara energi. Typ mens. Det var också hur min kropp reagerade. Jag testade flera olika hormonbehandlingar som inte fungerade, och efter att mensen inte kommit tillbaka på ungefär ett år fick jag utskrivet p-piller. Och så har jag i princip ätit p-piller och andra hormonella preparat sen dess, tills för snart ett år sedan. Mest för att det känts enklast. Men att få kroppen och hormonproduktionen att återgå till det som den var innan hela den här soppan började är däremot inte lika enkelt.
Är det inte lusigt hur vi människor ofta fungerar? Det man vill ha allra mest är det som vi inte har. Vi inser hur mycket man saknar något först när man inte har det längre. Och det känns som hormoner och hormonproduktion är något som man ofta tar för givet. Man kommer i puberteten som ung tjej, får mens, bli fertil och sen sluts cirkeln med klimakteriet. Men så är det ju inte alltid och en icke-fungerande hormonproduktion kan orsaka olika både fysiska och psykiska besvär. Just nu vill jag bara ha min mens tillbaka. Och nu menar jag alltså inte att jag vill ha mens för att jag på något sätt saknar eller tycker det är roligt att blöda en gång i månaden, att ha mensvärk eller att sätta pengar på mensskydd. Men jag vill bara fungera normalt. Känna mig kvinnlig och frisk, slippa alla dessa konstiga symtom som nu uppenbarar sig en efter en. Inte behöva stressa över vad det är för fel på min kropp eller ännu värre, oroa mig för om den någonsin överhuvudtaget kommer att komma tillbaka. Man behöver ju inte heller vara kärnfysiker eller doktor i endokrinologi för att förstå att det inte går att bli gravid utan mens (=ägglossning) så där bara. Kommer jag någonsin kunna få barn?
Jaa, det är lite stressigt. Och stressa får man inte, för då kommer mensen säkert inte tillbaka. Där snurrar hjulet. Samtidigt vill jag heller inte klaga allt för högt. Jag vet att det finns värre saker. Men detta känns just nu väldigt jobbigt och då kan jag heller inte förminska de känslorna med att försöka intala mig att det på något sätt är fel att känna så för jag skulle kunna ha det värre, trots att jag är medveten om att så är fallet. Jag vill också bara poängtera att jag inte heller försöker peaka att kvinnor som klagar över mens på semestern, pms eller mensvärk på något sätt skall ha dåligt samvete. Jag skulle troligtvis göra det själv också, om jag inte var i denna situation, hehe.
Varför skriver jag då detta inlägg? I ärlighetens namn; jag funderade länge om jag skall publicera det eller inte. Det känns ändå väldigt personligt och tanken att folk kommer att läsa detta är lite (väldigt)... skrämmande. Ändå känner jag att jag vill diskutera, ventilera och informera kring detta för mig väldigt aktuella ämne. Göra ett lite tabubelagt ämne lite... mindre tabu. För det är så mycket vanligare än man tror. Kanske det till och med finns någon av er som läser som är eller har varit i en liknande situation? En medsyster? Berätta gärna i så fall! Jag har hört att t.ex. maca-pulver, inositol, akupunktur, till och med en tesked matsoda varje morgon kan hjälpa... Men jag vet inte? Har ni tips på hur man kan make them hormones go wild, utan konstgjorda hormoner?
Och för er som undrar om jag bara sitter här hemma och väntar på att mensen skall komma som ett brev på posten, så kan jag meddela att nej, så är inte fallet. Jag har nu, igen, varit till en hormon-specialist och nu väntar ordentliga undersökningar med diverse provtagningar osv. Sen är det bara att hoppas på det bästa!
Och än en gång, var rädd om er kropp, den har ni bara en av! ♥