Visa inlägg taggade med 'motivation'
Träningsmotivation - en färskvara
Träning är ju något jag tycker väldigt mycket om. Det kommer säkert inte som någon nyhet för er som känner mig eller har läst min blogg en längre tid. Men precis som med mycket annat i livet, så går också träningsivern och -motivationen i perioder. Under de senaste två månaderna har jag fokuserat mycket på gymträning blandat med lågintensiv konditionsträning - och jag har verkligen fattat tycke för styrketräning. Jag tycker det är så roligt och jag har verkligen njutit av att träna!
Men jag skall berätta en sak. Det slog mig verkligen idag, hur träningsmotivation och träningslust verkligen är en färskvara. Den kan försvinna på en dag - men också komma lika snabbt tillbaka.
Jag har under senaste månaderna gladeligen tränat 5-6 gånger i veckan. Men under helgen då jag hade besök av mina kompisar så blev det naturligt nog ingen träning. Jag hade därför tänkt gå till gymmet igen på måndag och packade med gymkläderna till jobbet, precis som jag brukar. Men efter lite för lite sömn under helgen, så kände jag mig så trött efter jobbet att jag helt enkelt inte orkade gå till gymmet. Jag går i morgon i stället, tänkte jag. Och gick hem. På tisdagen packade jag igen med gymkläderna. Men på väg hem från jobbet kom jag på mig själv gå förbi gymmet, utan att gå in. Äh, jag känner mig ännu lite trött, jag går i morgon i stället. Och så gick jag hem.
I morse, nu är det alltså onsdag, packade jag igen med mig gymkläderna - idag skulle jag minsann gå och träna. Efter jobbet hade jag stämt träff med min syster på stan. Efter en kaffe och en trevlig pratstund hade klockan redan hunnit bli strax före 6 innan vi var klara. Jag var trött och det lockade inte alls att gå till gymmet. Jag kände mig nästan lite nere och ville bara gå hem. Äh, kanske jag går i morgon i stället...
Det är verkligen intressant hur snabbt jag hade glömt bort hur mycket jag tycker om att träna och hur soffan plötsligt kändes så mycket mer lockande än att gå till gymmet. Det är också intressant, hur lite det egentligen sist och slutligen krävdes för att vända på det tankesättet igen. Jag behövde påminna mig själv om hur bra jag mår av att träna - och sen bara gå dit. Och nu kanske ni förstår att jag trots allt alltså pallrade mig iväg till gymmet idag.
Så, hur vänder man då en nedåtgående träningsmotivation?
Först och främst: en sak som är viktig att komma ihåg är att ingen, inte träningsprofilerna på sociala medier, inte kompisen som alltid sätter träningsbilder på Instagram, inte grannen som jämt är ut och springer - ingen har alltid lust att träna. Men jag tror det finns en stor skillnad i hur man hanterar motivationsdippar. Såklart kan man sitta och vänta att träningsmotivationen skall komma tillbaka av sig själv som ett brev på posten - och det kan den säkert också göra, men ofta krävs det att vi faktiskt själva skapar träningsmotivationen åt oss. Och hur tråkigt det än låter så är det ofta just träning som föder träningsmotivation. Sen finns det ju förstås också de som bara har starkt pannben och alltid tränar fast dom inte alls tycker det är kul eller känner sig motiverade, men vill åt resultatet av träningen.
Jag tror också det är viktigt att man drivs av rätta faktorer för att man skall välja att gå och träna trots att det inte känns så lockande och motivationen känns låg. Dessa faktorer kan till exempel vara att träningen får en att må bra, att träning stärker ens hälsa, att man känner samhörighet, att det får en på bra humör, att det får en att sova bättre, att man får mera energi i vardagen eller något annat som får det enskilda träningspasset att kännas värdefullt.
För ifall jag skulle ha tänkt att jag måste få och träna för att jag skall gå ner ett par kilo eller få synliga magrutor skulle jag nog bara ha gått förbi gymmet idag också. Det skulle jag ju lika bra ha kunnat träna för imorgon...
ps. jag är medveten om att det är torsdag idag, men jag skrev alltså inlägget igår (onsdag). Men eftersom bloggen inte alls ville samarbeta då, så kom inlägget upp först idag. Så ni vet.
3 faktorer som inte ökar din träningsmotivation
Hejsan,
tidigare i veckan skrev jag ju ett inlägg om träningsmotivation och listade där några faktorer som kan öka träningsmotivationen och få tröskeln att gå till gymmet lite lägre. Det finns ju massor av dessa typer av tips som är mer eller mindre allmänt kända. Dock finns det också några tips som sägs ge träningsmotivation, som jag själv tycker kan ha exakt motsatt effekt. Det vill säga som snarare ger en ångest eller får träningen att kännas som något negativt. Så här kommer nu tre faktorer, som jag inte anser bidrar till träningsmotivation på ett positivt och långvarigt sätt:
1. Att köpa nya träningskläder
Att köpa träningskläder är absolut något man skall unna sig ibland och även bör göra eftersom träningskläder slits och blir sunkiga när man tränar och svettas i dem ofta. Men, när det kommer till att köpa nya träningskläder för att man tror att det skall få en att börja träna, så köper man dem helt av fel orsak. Eller ja, nya träningskläder kan säkert få en iväg till gymmet en eller ett par gånger, men inte på ett längre perspektiv. Man kan jämföra detta med att köpa ett par för småa jeans när man vill gå ner i vikt. Det kanske ger en gnutta motivation till en början, men sedan ger det mera ångest när man ser att dom bara ligger där i skåpet.
Att förknippa träningsmotivationen med något materiellt är således något jag absolut inte tror fungerar i längden. Dessutom bidrar det till onödig konsumtion. När det kommer till träningskläder rekommenderar jag att köpa bra kvalitet, trots att det kan kännas brutalt att betala nästan 100€ för ett par träningstights. Men livslängden på dem är så mycket längre än om man köper på någon lågpriskedja. Sen kan man ju såklart köpa snygga träningskläder då man väl köper, för visst är det ju roligt att träna i snygga träningskläder. Men det kryllar det ju av så det är inga problem.
Ett av mina absoluta favorit-träningsset som jag använder flitigt. Supersköna på och dessutom riktigt snygga! Puma, köpta på stadium.
2. Att följa "inspo"-konton på instagram
Avfölj. Do it. Now. Men missförstå mig inte. Jag följer själv träningskonton, men endast sådana konton där personen bakom kontot känns genuin, smart, kunnig och sätter ut träningsövningar. När jag har tränat samma sorts övningar i flera veckor och känner att jag behöver lite nya övningar så brukar jag gå in på dessa konton och snabbt hittar jag någon ny övning att testa. De jag menar att man borde avfölja är ytliga så kallade inspiration-konton med återkommande lite för "perfekta" bilder.
Tidigare följde jag också typiska fitgirls-konton där det postades bilder på platta magar med lite svettdroppar och magrutskonturer, sandiga perfekta släta rumpor i bikinis och quotes likt "sweat is fat crying" (urk!). Men hur tror ni jag kände mig en söndagförmiddag, eventuellt lite bakis eller annars bara trött, när mitt instaflöde kryllade av dessa bilder? Tja, inte träningsmotiverad i allfall. Så vips, avfölj.
zzzzzzzzzzzzz... not a big fan av dessa "inspiration"quotes... bild: pinterest.
3. Att belöna/bestraffa sig
Att till exempel tänka "om jag inte går och tränar idag får jag inte äta den där bullen som jag hade sparat till eftermiddagskaffet" är inte heller något somjag tror ger träningsmotivation. Där är snarare något som gör träningen, eller dess uteblivenhet, till något som handlar om prestation som endera straffar eller belönar. Samtidigt som det tar bort fokusen från att träna för att det är kul eller för att det får en att må bra. Missförstå mig inte heller här. Jag menar inte att man aldrig kan tänka att om man t.ex. klarar av att springa ett visst antal kilometer, ett lopp eller dylikt, så kan man unna sig något speciellt efter.
För att ha mål som man strävar efter och ett pris när man kommer i mål är ju förstås något som också kan motivera. Men jag menar mera att om träningen blir något som ständigt handlar om att prestera, straffa eller belöna tror jag inte heller är hållbart i längden, utan ger mera ångest. Speciellt om det handlar om att man inte går och tränar och därmed "straffar" sig. Eller det att man ser en extremt hård träning som ett straff för att man vilat två dagar eller ätit ohälsosamt. Detta kan lätt leda till ett osunt sätt att se på träning och träningsresultat. Ät bara bullen och njut av den. Att inte äta den för att du inte tränade är nog inte något som får dig att vilja träna mera imorgon.
Håller ni med mig eller är någon av helt annan åsikt?
Tips när träningsmotivationen tryter
Hej,
På söndagar brukar jag köra ett av veckans absolut tyngsta träningspass. Det är ett plyometriskt benpass (har bloggat om en sådan träning tidigare), med både plyometriska- och styrkeövningar. Idag var det dock väääääldigt jobbigt att pallra sig iväg till gymmet. Jag sov dåligt i natt, så jag var trött. Jag hade just städat, så tanken att sätta sig ner på soffan med ipaden en stund lockade betydligt mer än att gå till gymmet. Att gå utanför dörren lockade inte över huvudtaget, eftersom det är skitkallt. Men här sitter jag nu efter ett riktitgt bra träningspass; nyduschad, insmord i body lotion som doftar lite vanilj och mätt efter en riktig söndagsmåltid (nöt ytterfilé med blomkålsmos). Riktigt skön känsla.
Jag är säkert inte den ända som ibland känner att träningsmotivationen ibland känns som bortblåst. Då tanken att ens byta om till sport bh och träningskläder känns som världens utmaning. För att inte prata om hur lite det lockar att ta sig till ända gymmet eller allra minst lyfta något som är tyngre än en chokladplatta. Men, jag har några tips som jag brukar ta till då jag känner så här. Jag vet ju ändå att jag inte kommer att ångra det efteråt, att jag gick iväg och tränade i stället för att lämna hemma. Så här är några tips åt dig, som vet att träningen skulle göra gott, men där den ibland lämnar som en fin tanke i stället för en handling. Ps. Dessa tips är helt baserade på mina erfarenheter och åsikter, om någon tycker de är helt värdelösa eller något annat funkar bättre för någon annan så är det också helt okej :)
1. PLANERA
Jag är själv en planeringsmänniska, så detta är ett måste för mig. Mitt tips är att planera både på längre och kortare sikt. Jag brukar t.ex. köra några månader åt gången som jag tränar på liknande sätt, d.v.s. ett visst antal cardiopass i veckan, ett visst antal styrkepass i veckan och så vidare. När jag vet hur många pass jag skall få in på en vecka så är det enkelt att på söndag planera kommande träningsvecka. Då sätter jag in preliminära (det lönar sig att ha i åtanke att något kan komma emot, som gör att man måste ändra planeringen) träningspass. Då brukar jag också anmäla mig till eventuellt gruppträningspass och kolla vilka dagar jag inte kommer att hinna träna= vilodag. Efter att jag har gjort detta har jag en överblick och plan på hur träningen kommer att se ut och det blir lättare att bara följa den planen = gå och träna.
Sedan planerar jag också alltid passen för sig i förväg. Skall jag t.ex. springa intervaller så vet jag innan jag kommer till gymmet, hur jag skall sätta upp intervallerna. Om jag har en styrketräningsdag, vet jag vilka övningar och hur många reps jag skall ta. Detta är något jag absolut rekommenderar alla att göra, annars händer det lätt att man kommer till gymmet och yrar en timme. Detta kan också resultera i att träningen inte alls gav en positiv känsla efteråt ("jag fick inte någonting gjort") i stället för att ge en känsla av att man lyckades ("jag avklarade passet"). Här är min träningsdagbok till mycket stor nytta.
min bästa vän träningsdagboken
2. VARIERA
För mig som inte på det sättet har något specifikt mål som motiverar och samtidigt kräver att jag t.ex. styrkertränar 4 gånger i veckan eller löptränar 4 gånger i veckan så lönar det sig att variera träningen. På det sättet tycker jag hela tiden att det är roligt och blir inte trött på en träningsform så lätt. Nu har jag t.ex. i några veckors tid gått på powerstep på tisdagar och trots att samma pass går flera dagar i veckan och jag säkert skulle kunna gå 3 gånger i veckan på powerstep, så har jag valt att hålla mig till 1 gång/vecka. Detta gör att jag på tisdagar mer längtar att få gå på passet än tycker att det skall bli jobbigt.
Så även fast du hittar någon träningsform som känns som världens roligaste då just, sträva efter att variera den med något annat också, annars finns det en risk att man tröttnar. I värsta fall tror man kanske då att det är träningen i sig som är jobbig och tråkig, fast det i själva verket är träningsformen.
3. KOMBINERA
Ett annat tips är att kombinera nytta med nöje. Det är kanske ingen nyhet att det kan ge extra motivation att lyssna på bra musik när man tränar, men ta detta steget längre. Ha till exempel någon playlist som du bara får lyssna på när du tränar, eller en podcast eller ljudbok som du bara får lyssna på om du går ut och gå eller cyklar/springer. Då kan bara tanken av att få lyssna vidare på en spännande podcast få en att vilja gå ut/till gymmet.
4. DOKUMENTERA
Att dokumentera sin träning eller sina framsteg är något som också kan ge träningsmotivation. Nu menar jag med dokumentera sina framsteg alltså inte att man skall mäta eller väga sig, för många har ju träningen faktiskt inget att göra med parametrar som går att mäta med en våg eller måttband (men man får ju självklart göra det om man vill). Själv tycker jag det är kul att hålla koll på hur många pass jag tränar i veckan, om jag gör framsteg i hur tungt jag orkar lyfta, hur många burpees jag orkar ta etc.
När det kommer till löpning är det också ett bra sätt för mig att utmana mig och nå mål. Jag kan helt enkelt tänka "om jag orkade 12 km förra veckan så orkar jag 13,5 km denna vecka" och så har jag sprungit 17 km efter några veckor. Här är min träningskalender också till stor hjälp. Dit skriver jag träningens innehåll, medan träningens längd och tidpunkt trackas av gymmets app som jag har på telefonen.
5. DEJTA
Bestäm med en kompis på förhand att ni skall ses och träna, då är det mycket svårare att backa undan. Att träna med en kompis är ju ett jättebra sätt att både hinna umgås men också peppa och hjälpa varandra under träningen. Sen är jag medveten om att vissa inte alls gillar att träna tillsammans med någon. För mig beror det på vad jag tränar. På ett gruppträningspass eller och springa går jag gärna med en kompis, men om jag skall styrketräna föredrar jag nästan att träna själv.
6. KOMPROMISSA
Det här är nog den viktigaste punkten. Om jag någon gång, trots att jag tillämpat alla ovanstående punkter, fortfarande inte har lust att gå och träna brukar jag kompromissa. Det vill säga, i stället för att gå och styrketräna som jag hade planerat, kanske jag tar en promenad i stället, eller går på ett gruppträningspass. Eller tränar något hemma (på youtube finns massor med färdiga program).
Jag försöker helt enkelt känna vad jag har feelis för och gå efter den känslan. All träning är ju ändå i slutändan bättre träning än ingen alls. Om jag verkligen inte har lust med något så tar jag en vilodag och bestämmer att jag tränar följande dag i stället. Det är okej att skippa en träning. Det viktigaste är att man inte tänker att "allt är förstört" och att man då lika bra kan skippa träningen hela veckan, de kommande veckorna och börja nästa år igen, utan mera att man ser det som en behövlig vilodag för att kunna träna ännu bättre de kommande dagarna.
Hemmaträning hos föräldrarna med yogamatta och gummiband eller promenad i finväder är också bra träning.
Okej, jag tror detta räcker, tänkte också göra en del två där jag listar saker som inte funkar när det kommer till att hitta träningsmotivation. Men det får bli en annan dag.
Ha en riktigt skön söndag!