Visa alla inlägg skrivna maj 2018

måndag 21 maj 2018 - 20:00

3 SAKER MED FÖRÄLDRASKAPET SOM TOG MEJ HELT PÅ SÄNGEN

I den privata Sevendays-gruppen på Facebook finns en önsketråd. Där får bloggare önska vad andra bloggare ska skriva om. Det här inlägget är ett kommersiellt samarbete med Linn, det var nämligen hon som gav mej rubriken. 

Och vilken rubruk sen! Det här är faktiskt nåt jag gått och funderat på, så lika gärna kan jag lägga ner det i ord.

Vi kör!

IMG 0576Lilltypen på kryde.

1. OBRYDDHETEN

Jag skulle inte kalla mej en nyhetsjunkie, men jag håller verkligen koll på vad som händer i Finland och världen. Jag läser tidningar, nyhetswebb, följer länkar som läggs upp på sociala medier. Förutom att hålla koll på samhället och samtiden, ser jag mej som aktivist. Jag försvarar mina egna och andra minoriteters rättigheter. Sällan sumpar jag en chans att uttala mej och synas i hbtiq-frågor, för så viktigt är det för mej.

Nåh.

Efter att Drakungen föddes kan jag nog räkna på två händer gångerna jag läst tidningen. Vad har Halla-aho sagt senast? Ingen aning. När var dagen mot trans- och homofobi? Jag vet inte. Hur kommenterade jag Israels vinst i ESC i förhållande till ockupationen i Palestina? Det gjorde jag inte.

Det är inte det att jag inte på riktigt skulle bry mej om de här sakerna mer, men jag orkar inte ta in allt. Det är inget jag heller har gjort avsiktligt, jag märkte det faktiskt först nyligen när jag började tänka på saken, att det blivit så här.

Varför blir det så då? Jag tänker kanske att det egentligen inte är så konstigt. Den tid jag tidigare har satt på tankeverksamhet gällande samhällsfrågor lägger jag nu på att lära känna (och hålla i liv) en ny liten person. Troligen kommer det att jämna ut sej i nåt skede, jag KOMMER säkert börja läsa tidningen igen och räta upp ryggraden när det kommer till min aktivism, men nu behöver jag tid att kura ihop mej och mysa med bebis.

Aldrig hade jag trott att det skulle bli så, och ännu mer överraskande; att jag skulle VARA HELT OKEJ med att det är så. Det rör mej inte i ryggen att jag inte har koll på varje liten brännande fråga. Jag har också slutat ha morkkis och skämmas över saker som tidigare känts jobbiga. The child works wonders för min världs- och existentiella ångest helt enkelt. Och herregud, tack för det.

 

2. TISSARNA

Det här kanske inte handlar om föräldraskap per se, men alltså tissarna efter förlossning, det är ju helt galet. Inte bara det att dom är enorma, det är hela tiden nåt asia med dem. 

Antingen är det amningen som känns ångestfylld eller så rinner dom eller så blir det hårda knölar som gör ont. Jag har haft bh konstant i tre månader, dag som natt - det går inte annars. Och till och med en sån masochistisk grej som när barnet griper tag och börjar äta när brösten är sprängfyllda, herregud så ont det gör och så härligt det känns samtidigt! 

Har aldrig varit så medveten om mina bröst tidigare.

 

3. ALLT ÄR SOM VANLIGT - MEN ALLT ÄR TOTALT OMSVÄNGT

"Det är det största som kan hända, att bli förälder", så sägs det. "Inget kommer att vara sej likt", har jag också hört. "Njut nu medan du kan göra saker, som att sova", är en annan klassiker.

Och visst, allt är helt totalt annorlunda, men ändå är livet precis som vanligt. Det är svårt att förklara, men jag är ju jag, ingen deus ex machina har plötsligt förvandlat mej till mamma. Mamma är nåt jag blir lite mer dag för dag, men mest av allt är jag mej själv och beter mej som mej själv. 

Det är jävligt skönt att märka också, att jag är jag. Jag har inte förvandlats till något nytt och jag har inte heller gått med i nån hemlig klubb där jag måste vara på ett visst sätt. Det som har hänt är att jag har en typ som jag har ansvar över, och det är klart justeringar behövs i en sån situation, men överlag är jag samma människa som tidigare.

 

***

 

På tal om önskelinlägg, ett av mina önskeinlägg var att Caroline skulle berätta lite vad hon tycker om och inte tycker om Petalax. Så spännande att se vad nån som är inflyttad tänker om hemmet jag är utflyttad från!

måndag 14 maj 2018 - 08:36

BABYBILDER PÅ NÄTET - IGEN - OCH EN FÖRSTA MORSDAG

Mors dag, vilken fantastisk orsak att sätta sej i parken med pizza och skumpa. Drakungen hade naturligtvis fixat det fint åt sina mammor med deras favoritpide, några IPA:n och en flaska skumpa. Föräldrarna var mycket nöjda i solskenet.

Själv valde hon dock att sova riktigt skruttigt, så det blev lite tandagnisslan mot kvällen. Dagen innan betedde hon dock sej exemplariskt, bättre än nånsin, så jag känner att det finns hopp om att det vänder!

Inför morsdagen blev jag intervjuad, bland annat den här blågin, på Yle Vega Huvudstadsregionen. Jag tycker det var en helt avslappnad och skön intervju (sändes live från vårt vardagsrum i fredags), här kan man läsa artikeln det sedan resulterade i.

Screen Shot 2018 05 14 at 08.39.01

I intervjun frågade Lukas hur jag tänker kring att lägga ut bilder på barnet på nätet, och det har jag ju funderat och resonerat kring tidigare. När jag skrev om det senast kom det en massa bra kommentarer av er, både här och på min Facebooksida (ni får gärna gilla, det skulle göra mej glad!), och jag tänker på det väldigt ofta.

Senast igår, före den här artikeln kom ut på nätet faktiskt, pratade jag och Mira om det. Att det känns som att Lillspiggen varit online ganska mycket på senaste tiden, att borde vi (läs: jag) lugna ner oss lite. Och det tycker jag är helt fine, man måste kunna ändra och revidera sina åsikter och tillvägagångssätt an efter. Det är väl det lifvet är, en himla massa kompromisser, dåligt samvete och changes of mind.

(Däremot står det i artikeln att jag lägger ut *mycket* bilder på mitt barn på internet. Det där kan ju debatteras, jag tycker nämligen jag är rätt moderat med bilder. Hehe. Men det är väl alltid vad man jämför med, skulle jag inte lägga band på mej själv skulle det finnas tjugo bilder om dan av Lounis på le internet.)

(Och en annan grej: det pratas om förlossningsdepression i artikeln, jag skulle mer kalla det graviditetsdepression.)

7655D7D5 9623 4AC7 B5F9 A174CE6808D1

Lounis ska förresten åka på sin första kryde i dag! Vår morsdagspresent av barnet är att åka på en dagskryssning till Stockholm. Det lovas 26 grader varmt där imorgon, jag är förberedd med både sommarklänning och solkeps. 

Ser väldigt mycket fram emot resan, dels för att bara få göra nåt kul tillsammans som familj, men dels också för att Louna ska få träffa en av sina faddrar där för första gången! Blir väldigt spännande.

Jaha nähä, nu vaknar barnet så jag måste rusa. Hann iaf dricka kaffe och skriva ett inlägg JESSSS VILKEN BEDRIFT! Ok hej!

fredag 4 maj 2018 - 14:47

EN SKRIKANDE BEBIS PÅ TIO VECKOR

IMG 9965Vänligen ignoerara katthåret på mattan. Rimligt att köpa en gul matta när man har en svart katt. Verkligen.

Min bebis är två och en halv månad i dag. Tänk, i tio hela veckor har hon funnits till (på utsidan). 

Jag råkade just på några foton från Drakungens allra första dagar. Det är så absurdt att den lilla minifarbror som syns på de bilderna är den samma skrattande bebis som ligger på vår balkong och sover just nu. Eller hon skrattar ju inte nu när hon sover, men hon är glad nuförtiden. Ibland.

IMG 0092Två dygn gammal skruttig fabo.

Faktum är ju att hon skriker en del, speciellt om kvällarna. Och somnar bara om hon är i vagnen eller har mitt bröst i munnen. Jag försöker tänka att det är mysigt när jag ligger där för n:te timmen med utdragen bröstvårta, och att jag snart kommer att sakna den här tiden. Lite hjälper det ju att tänka så, hehe.

Igår gick jag på en yogatimme här i grannen och sprang hem i ilfart direkt efter sawasanan för bebin hade gråtit under hela den timme jag var borta. En tiss i munnen och hon lugnade sej och somnade. 

Så ja, trots att det är lätt att tänka att jag ska njuta av den här tiden blir den här situationen onekligen lite jobbigt för oss alla tre. Och för Quentin, han försöker alltid hjälpa till när Kommandoran skriker, men det finns föga hans små lurviga tassar kan bidra med. Intalar mej att det är en fas, snart är det över.

IMG 0004Ja, det var jag som valde ballong åt barnet.

Sanningen är ändå att livet rullar på rätt enkelt och bra. Vi börjar ha våra dagliga rutiner, hon sover rätt bra om både dagar och nätter och hon kan vara riktigt bedårande i sina bra stunder. Vi klarade till och med av en resa till Österbotten, jag och Drakungen på tumis. Värre kunde en ha det.

För mer ögonblickbilder rekommenderar jag att du följer mej på insta stories. Jag inbillar ju mej att det är mer okej att lägga upp bilder på barnet där, eftersom bilderna och videorna försvinner efter ett dygn. Må vara naivt tänkt. Men ändå, där uppdateras det lite snabbare, mitt instanamn är förstås @idealacatariina.

Tjing och tjo, ha en fin helg!

IMG 0050Bara en gång har katten satt sej på barnet och då visade barnet genast vad hon kände om den saken. En svans på magen är dock acceptabelt.