Visa alla inlägg skrivna september 2018

onsdag 26 september 2018 - 20:48

LOCATION IS EVERYTHING

Jag tänkte dela in frågorna som kom i mitt frågeinlägg enligt tema. Det var många som undrade kring boende och Österbotten, så nu tänkte jag att vi kan koncentrera oss på det en stund.

I slutet av inlägget kommer också mina bästa tips på underbart sunkiga barer i Helsingfors!

 

Hur tänker ni ert boende? Ska ni bo kvar så länge som möjligt eller känns det som L i något skede behöver eget rum? Om ni inte skulle bo där ni skulle bo nu så vart skulle ni söka er?

Vi bor väldigt centralt i Helsingfors, i en lägenhet som ägs av en stiftelse och därför ligger litegrann under marknadspris. Det är en himla tur, annars hade vi nog inte råd att bo här. Eller råd och råd, min kompis Ida-Lina sa en gång att man väljer var man bor först, så får man klara sej på det som blir över sen.

Jag älskar att bo i centrum och jag älskar att bo i Rödbergen. Havet nära, centrum nära. Jag kan gå till de flesta ställen.

Vår lägenhet är 50m2, vardagsrum, sovrum och världens minsta lilla fjuttiga kök. Köket skulle jag byta bort på studs om jag fick, men resten av hemmet gillar jag.

Jag tänker att Louna inte kommer att behöva ett eget rum på ett tag - på några år. Och är det så att hon behöver, då kan jag och Mira flytta ut i vardagsrummet. För jag är inte redo att flytta från de här kvarteren ännu, och de facto kommer vi ju att bli tvungna att röra oss från centrum om vi vill ha större.

SEN när den dagen kommer så tänker jag östra Helsingfors, längs metron (det var det du ville höra va Muffe? ;D ). Den dagen kanske kommer om fem år, den kanske kommer om ett halvår. Det handlar förstås också mycket om att hitta ett perfekt hem.

IMG 1353En gravid vid havet sommaren 2017. 

 

Kan ni tänka er att flytta till Petalax?

Nja, det ska nog mycket till för det. Speciellt att få Mira att flytta dit, hehe.

 

Vad är det bästa med att bo med en kvinna, som du tror att inte skulle funka om man bor med en man?

Att man har dubbel garderob, hehe. Dessutom har vi samma skostorlek så dubbelt upp av skor också!


Om ni inte skulle ha något som binder er vid Helsingfors (vänner/jobb), var skulle ni då bo?

Jag skulle gärna bo i New York eller Berlin. Av finska städer kunde jag tänka mej att bo i Tammerfors.

 

Vad tycker du om att göra i Helsingfors?

Det bästa med Helsingfors är att här finns allt. Småstadens charm och metropolens (nåja) liv. Jag tycker om att gå vid vattnet, att se film på bio, gå på öl, äta på olika sushibufféer, åka kollektivt. Mitt bibliotek är också speciellt vackert!

Tips på vad man kan göra i Helsingfors med bebis.

Det ordnas massor program för bebisar och barnfamiljer här, det kan bara vara lite tricky att hitta allt. Genom att följa olika grupper på Facebook hittar jag ofta saker att göra.

Sen tycker i alla fall min bebis mycket om att gå på museum. Amos Rex var en hitt, och allt som är färggrannt eller rör sej funkar att titta på. Sen finns ju kaféer som är riktade till barn, t.ex. Muminkaféerna. Sen kan man alltid se på havet!

IMG 3123

En med barn vid havet.

 

Skulle du ni som par barnfamilj kunna leva samma liv som homosexuella i Österbotten?
Det tror jag nog.

 

Ingen direkt fråga, men en ödmjuk önskan om tips på sköna "sunkpubar" i Helsingfors. Gärna rätt centralt om en lantis får ställa krav. :)

IMG 0574

En icke-gravid icke-förälder på sin favobar för ... ett tag sen.

 

Nu träffade du en nerv, på ett bra sätt! Älskar sunkpubbar! Min ABSOLUTA favorit är Bar Base på Kalevagatan, helt i centrum. Den är nästan lite för sunkig för att få existera på en så bra location - den är alltså perfekt. Ölstop fyllda till bredden ( I kid you not), dålig rockmusik, fula tavlor och alldeles alldeles underbar stämning!

På Eriksgatan finns underbara Moskva som ägs av Kaurismäkis. Lite svårt att hitta och komma ihåg ibland, men väl där är det just så som man tänker sej att att en Kaurismäkibar ska se ut.

Om man orkar ta sej till Berghäll finns ju allt man nånsin önskat sej i sunkbarväg. Heinähattu på Vasagatan är t.ex. en favorit. B12 på samma gata är rätt fiilis, och vill man sjunga kan man alltid sticka sej in till Populus - som nuförtiden är öppet dygnet runt.

Ta mej gärna med på en sunkpubrunda, jag börjar småningom behöva det! TACK för fantastisk fråga!

måndag 24 september 2018 - 20:28

HAR VI ETT JÄMSTÄLLT FÖRHÅLLANDE?

Alltså ni är underbara! Tack för frågorna! Jag var förstås livrädd att ingen skulle fråga nåt, så jag är överväldigad. Jag tänker att några av frågorna kräver lite längre svar, så vi delar upp det i några inlägg.

Först vill jag fundera kring jämställdheten i vårt förhållande som Muffe frågade om.

Hur har ni delat på ansvaret i hemmet/i familjen? Vem har större ansvar för vad? Känns det att det är ganska jämställt eller har någon av er mer ansvar överlag?

BRA fråga. Många tänker väl (även jag har tänkt det) att eftersom vi är två kvinnor så blir det per automatik jämställd. News flash: så är det inte. Det här är något som också vi jobbar med.

För tillfället när det är jag som är hemma och jag som ammar, tar jag nätterna med barnet. Är Mira ledig tar hon ofta morgonen och låter mej sova en stund. Det naturliga är ju att jag har mer ansvar för barnet än så länge, mest på grund av fysiologiska orsaker - alltså mjölk i tissarna. Det är jag säker på att kommer att jämna ut sej snart.

Däremot kan jag tycka att vi är rätt jämställda när det kommer till hushållsarbete, fast där får jag ibland kämpa för att hålla uppe min del av paketet - att städa och diska är verkligen det tråkigaste jag vet.

15068875 10154537135265664 328316175864418815 o

Foto: Minna Lehtinen

Peppe har nån gång sagt att när man själv känner att man gör 60 % av arbetet hemma är det rätt jämställt. Jag känner att jag gör 50 %, det betyder säkert att jag kunde göra lite mer.

Men nu handlar ju inte allt om hushållsarbete heller, utan om allt det omkring. Hittills har det blivit så att Mira har planerat alla våra utlandsresor, sen planerar den vars hemort vi är på väg till den resan. Resten går rätt jämnt ut. Vi håller bra koll på våra egna släkter och våra gemensamma vänner och deras familjer. Pengar har vi aldrig bråkat om, det beror säkert på att vi har en likadan, ganska lättsam, inställning till cash moneyz. DET tror jag är essentiellt för ett kiva liv. Hehe. Alltså inte att man delar just vår inställning, utan att man som kumpaner tänker ganska lika när det kommer till ekonomi. Ett förhållande mellan mej och en fondplacerare som räknar varje cent skulle vara dödsdömt redan innan det börjat.

Sen finns det ju saker som är olika viktiga för oss. Jag tycker det är viktigt att handdukarna viks på ett visst sätt och att tomatskivorna är en viss tjocklek, men jag har lärt mej att det FAKTISKT finns andra sätt än mina att göra saker på. 

Så, ungefär så ser det ut. Finns det följdfrågor?

15168723 10154537131370664 5002525734741081598 o

Foto: Minna Lehtinen

Tänker också svara på Cecilias MYCKET VIKTIGA fråga:

Hur ser din drömpizza ut och ville chips/dipp kombination är den bästa respektive den sämsta? Har du känt att du kunnat fortsätta njuta av livets goda saker (läs chips och dipp) även efter att ni fick barn eller tog livet ett abrupt slut som så många vill få det att låta? Jag älskar chips och vill gärna fortsätta käka det till våra fredagsmys, med eller utan avkomma liksom.

Min drömpizza är ganska långt snigelpizzan på Piece n Love i Helsingfors. Det är en vit pizza (trodde ALDRIG jag skulle gilla såna, tomatsåsen är ju så god?!) med sniglar, citron och massor vitlök. Den är PERFEKT. 

Men får jag inte just exakt den pizzan är min dröm en stooooor pizza med tunn tunn knaprig botten, en tomatsås med goda kryddor, massor massor ost (aka dubbelost), burkchampinjoner (jag är lätt på det viset), auraost och mjuk feta. MMMMMMMM! Helst ska klockan vara fyra på natten också, då smakar pizzor som godast!

Bästa chips/dipp-kombon är Taffels creamy pepper-dipp med Raffel-chipun! Annars går peppardippen också med vanliga släta chips. Men jag KRÄVER peppardippen. Måste alltid gå till en annan butik för dippen för den finns inte i min kvartersbutik. Måste faktiskt be dem köpa in. Utan dipp är däremot vinägerchips bäst!

Jag tycker jag njutut extra mycket av chips och dipp sen barnet kom. För nu är jag inte ute och dricker öl varje fredag och lördag utan äter istället chips framför tv:n. När barnet somnat kan jag till och med glömma bort att jag är mamma, där jag sitter och slukar mina chipun. Chips 4 lyfe!

lördag 22 september 2018 - 10:46

HIT ME UP!

Bebisen har just somnat efter att jag, med varierande framgång, försökt lägga henne i två timmar. Hon har varit sjuk och är fortfarande snorig, så varje gång hon ligger ner blir det liksom tusenfalt värre. Jo, vi har höjt upp huvudändan på hennes säng, men hon sover ju aldrig där. Hehe.

Håll tummarna nu för att hon sover mer än en kvart, för jag har plockat fram chips, dipp och en burk cola, en fenomenal lördagsfrukost av det som blev kvar från igårkväll. Frun är på fotbollsturnering så nu får jag pig out ifred, SÅ ATT SÄGA.

MEN HÖRNI, nu tycker jag att vi ska ha en frågestund! Har alltid varit livrädd för frågestunder, men nu kör vi. Man kan inte hålla på och vara rädd för saker för jämnan.

Vad vill du veta om mej, barnet, katten, hemmet, Helsingfors, Petalax, queers, läsvanor, pizzafyllningar, favoritmodell på jeans - fråga så svarar jag!

Och hörni, kolla vilken sabla snygg ny header jag gjort! Bilden tog Mira när vi var på Sandro på brunch för nån vecka sen. Det var första gången vi gick på restaurang med Drakungen, och just sådär var det. FIILIS!

måndag 3 september 2018 - 09:36

BABYVARDAGEN

IMG 3768

Waves, teamLab, Amos Rex

Ja hörni, nu när den andra mamman återvänt till jobbet försöker jag och Drakungen, aka Spunken, hitta en vardagsrytm. Visserligen blir det aldrig helt inrutat på grund av Miras skiftesjobb, men det är rätt skönt att dagarna ser olika ut (kräver dock en hel del synkronisering av kalendrar, kan jag berätta).

Jag är, och har alltid varit, en varelse som gillar att vara hemma. Tycker inte så där överdrivet mycket om att smalltalka eller umgås med människor i grupp. Medan jag var gravid tänkte jag att det blir skönt sen att bara kunna vara hemma på tumis med babyn, leka och mysa lite så där. 

REALITY CHECK: det är helt omöjligt att vara "bara hemma" med den här bebisen. Både mamma och barn blir galna om vi inte tar oss ut och ser något eller träffar andra människor - vare sej mamma skulle orka det eller inte. 

5BDCF566 EFC2 4162 A00E EE4F06C69788

Grayson Perry, Kiasma. Märk Spunkens uppskattande handtecken.

En otroligt fin grej med just mitt liv är att jag har andra barnfamiljer runt mej och människor som kan ses om dagarna. (Om än det är svårt att synkronisera sej där också med alla bebisars ät- och sovklockor och andra åtaganden.) Men det bästa är ändå att det ordnas så MYCKET BRA GREJER för bebisar i Helsingfors!

Vi har inte testat allt ännu med Louna, men två grejer vi upptäckt och tycker om är Regnbågsfamiljernas tisdagsträff och vardagarna i Alberts vardagsrum.

Regnbågsfamiljerna ordnar ett familjecafé (på finska) varje tisdag. Tidigare har vi bara gått på Regnbågsankans svenskspråkiga café en gång i månaden, men det här tisdagscaféet var ju exakt lika mysigt! Så himla tryggt också, man behöver inte fundera på att igen och igen komma ut när man talar om sin familj (det är kanske hittills det knepigaste med att röra sej bland småbarnsfamiljer, jag blir i alla fall alltid väldigt självmedveten när jag pratar med nya typer för MAN KAN ALDRIG VETA, tyvärr). Men ja, otroligt skönt att gå dit, lägga ner barnet på golvet, hämta (gratis) kaffe, stirra på bebisar. Tusen poäng!

Helsinki Missio ordnar senior-bebis-caféer varje vardag i centrum och det testade vi förra veckan med Spunken. Ljuvliga utrymmen på Albertsgatan! Mera bebisar och föräldrar än seniorer visserligen, men kaffet var gratis även här. Det hördes också många olika språk, trots att finskan var i majoritet. Kommer absolut att gå igen.

Ställen vi inte ännu testat: Betania i Röbergen och Lilla Luckans bebiträffar. Och Johannes församlings babyrytmik!

Förra veckan gjorde vi också två museibesök, jag och Louna. På måndagen var vi inbjudna att testa nya Amos Rex och Louna ÄLSKADE utställningen! Speciellt våginstallationen fick henne att skrika av glädje. Igår såg vi Grayson Perry på Kiasma och även där kom det glada tillrop när vi kollade på väggobelängerna. 

Har ni andra tips på vad som vore kul att göra med bebis i Helsingfors? 

lördag 1 september 2018 - 10:02

KROPPSVÄTSKOR VI MINNS (men helst skulle glömma)

D6A861B9 0BB8 467F B55E E9773384E1D6

En grej som slog mej med häpnad efter att jag fick barn var mängden svett en kropp kan utsöndra i vila. Visst, under slutet av graviditeten svettades jag en del om nätterna, men efter förlossningen, NEJ HUHHU. Det var ju något helt i sin egen liga.

En förtränger ju saker, men jag kommer ihåg att jag sov med en handduk under mej i många många veckor. Det bara rann om nätterna. 

Och på dagarna! Det gick inte att göra något alls utan att svettas i fejset, mellan brösten och på ryggen.

Som tur har det lite neutraliserats och sovhandduken är borta. Nu är det ju istället mjölken som rinner i tid och otid - för jag ORKAR inte ha bh hela tiden dag och natt. Hellre tvättar jag tishor stup i kvarten då.

Men också! Att bebins huvud svettas! Vad är grejen med det? Ofta när Drakis somnat ligger hon fem minuter senare i en pöl av sitt eget huvudsvett. Fattade inte ens det först, trodde det var mjölk och spyor (ja det finns ju också överallt).

Den fräscha hemmaföräldern måste ju vara en chimär. Jag tror aldrig jag varit så ofräsch som de senaste sex månaderna.

Samtidigt är det lite kul också, det går ju inte att vara konstant mysig så en får dra det till den andra ytterligheten istället.

Mvh: Svettig muija_80