söndag 18 februari 2018 - 13:23

TVÅNGSGIFTE I FINLAND

IMG 8031

Vi gifte oss för ett och ett halvt år sen. Det var en otroligt snabb händelse i magistraten, men den betydde massor för oss. Inte bara betydde våra underskrifter på det där pappret att vi skulle dela våra liv, de betydde också att vi kunde bli mammor tillsammans.

Ja jag vet, jag har tjötat om det förr, men snabb recap: för att både Mira och jag ska bli lagliga mammor till Drakungen måste Mira adoptera hen efter födseln. Det kallas intern adoption, alltså en adoption som sker inom familjen. För tillfället är det enda möjligheten att Mira ska få samma lagliga rättigheter och skyldigheter gentemot Drakis som jag, som födande mamma, har. Samma skulle ju förstås gälla omvänt om det var så att Mira hade burit det här barnet.

En intern adoption kan inte genomföras om man inte är gift - alltså var vi tvungna att gifta oss för att få barn tillsammans.

Eftersom vi ändå planerat att gifta oss var det ju ingen stor grej, mest en formalitet som vi var tvungna att få undan före fertilitetsprocessen. Trots det gnager det i mej, vi sattes igen i en helt annan position än andra människor som bestämmer sej att få barn tillsammans. (Däremot kan man också se det så att vi får TVÅ bröllop, det lagliga där vi undertecknade ett papper och en stor bröllopsfest sen när barnet är fött och vi återhämtat oss! Ja, det kommer att hända i nåt skede, kanske redan i höst????)

I fredags skrev de flesta finska medier, bl.a. Svenska Yle, om att den nya Moderskapslagen blivit godkänd i lagutskottet och kommer att gå vidare till omröstning i riksdagen. Moderskapslagen går vidare på grund av det medborgarinitiativ som lämnades in till riksdagen 2016, de tidigare regeringarna har nämligen inte själva varit så intresserade av det här med barns rättigheter.

I och med moderskapslagen kommer barnets rättigheter att stärkas och ett ofött barn till ett kvinnopar, som kommit till genom fertilitetsbehandling, kommer kunna ha två lagliga mammor redan när det föds. Någon intern adoption kommer inte mer att behövas, utan den andra mamman i familjen kommer kunna erkänna sitt moderskap på rådgivningen - precis som ogifta heteropars pappor redan nu kan göra. (Den nya faderskapslagen som ger pappor möjligheten att erkänna faderskapet före barnets födsel godkändes för ett par år sedan.)

Kristdemokraterna, som varit de som främst motsatt sej den nya moderskapslagen, har haft som sitt number one-argument att man genom den här lagen tar bort möjligheten att erkänna faderskap, att det skapas faderlösa barn. Det här stämmer inte alls, eftersom lagen gäller barn som kommit till genom donerade könsceller. När man donerar könsceller ger man avkall på föräldraskapet och alla skyldigheter och rättigheter det innebär. Det har liksom aldrig funnits någon där som kan claima ett faderskap, det är en laglig omöjlighet. He fonkar int så. (Disclaimer: det funkar likadant för heteropar som använder donerade könsceller, donatorn har där också gett avkall på rättigheter och skyldigheter. OCH, sedan 2007, har ett barn som blivit till genom donerade celler rätt att ta reda på sitt genetiska ursprung när hen fyllt 18, donatorn har däremot fortsättningsvis inga skyldigheter gentemot barnet.)

Moderskapslagen är alltså en bra sak. Den stärker ett barns rättigheter, den ger barnet två lagliga föräldrar redan före födseln - så där som för heteropars barn. Nu måste den bara godkännas i riksdagen, men jag KAN inte tro att den INTE skulle godkännas? Jag tänker att de som eventuellt motsätter sej är Sannfinländarna och KD.

Men ja, den andra saken. Enligt vad jag förstår och uppfattar av medborgarinitiativet är att kvinnoparet i fråga inte heller behöver vara gifta för att den andra mamman ska kunna godkänna moderskapet. Det här är en oerhört viktig point, eftersom det jämställer ett kvinnopar med ett heteropar - i det här avseendet. 

Så nu är det bara att hålla tummarna att det går igenom. För oss spelar det ändå ingen roll eftersom det ju kommer att ta tid innan lagen träder i kraft. Vi måste ändå genomgå adoptionsprocessen och lägga ut ett parhundra pix för att Drakungen ska ha två, i lagens ögon, likvärdiga föräldrar.

***

Sen borde vi förstås prata mycket mer om manspars möjligheter att bli föräldrar. Det är en knepigare fråga och här tangerar vi också ämnet om surrogatmödraskap som är så himla komplext och svårt. Jag tycker inte vi bara rakt av kan säga NEJ, allt surrogatmödraskap ska förbjudas (däremot tycker jag inte man ska kunna hyra livmödrar hur som helst, speciellt i/från länder där det lätt blir en fråga om pengar och människohandel).

Ordnar vi med möjligheter för en viss människorgrupp måste vi också ta hänsyn till andra, det är det som den intersektionella feminismen går ut på. (För tillfället räknas t.ex. en kvinna som bär sin transmans befruktade könsceller i sin livmoder som ett surrogat i Sverige, och allt surrogatmödraskap där är förbjudet. I Finland är det här ändå en möjlighet.) Men som sagt, det här är otroligt komplext och invecklat, vi kan kanske gå in på det mer nån annan gång.

Och PS: Nä, jag har inte fött ännu. Väntar otåligt. Fick känslan på mödrapoli för en vecka sen att läkarn trodde bebisen kunde komma vilken dag som helst. Min kropp börjar vara i bristningsskedet och snart vet jag inte hur jag ska orka igenom en förlossning. Den som sa att graviditet inte är sjukdom (bl.a. jag för åtta månader sedan) är en jäkla stor båg och bluff. Graviditet kanske inte är en sjukdom, men FAN den kan ORSAKA mycket sjukdom. 

måndag 4 december 2017 - 08:19

WELCOME TO HELL

[embed width=480 height=270 class=left thumbnail=https://i.ytimg.com/vi/1l26UFQ06eQ/hqdefault.jpg?r=46372]http://youtu.be/1l26UFQ06eQ[/embed]

Som start på den här veckan ger jag er en SNL-video. 

House of Cards är förstört, gråter nån. Men gissa vad som är förstört för kvinnor? Jo att vara utomhus, åka Uber, dricka, gå, hotell, nätter och pakun. 

Och varför sa ni inget? Nåjo, vi kind of did.

Att glad måndag! #dammenbrister

 

PS: Här får ni en länk till en feministisk essä från Nuori Voima skriven på finska, bl.a. om skillnaden mellan Miguels och Mileys sexualitet. Den är rätt lång men superintressant! T.ex. detta kommer fram: Mitähän kävisi, jos sitä vastoin että varoittelemme tyttöjä kunnian menettämisestä, keskittyisimme kunnioittamaan heitä?, i äkta #dammenbrister-anda.

Essän är från oktober.

torsdag 30 november 2017 - 21:00

VAD HÄNDER NU DÅ?

IMG 5660Den här pötkylän vill ha revolution! Hon vill ha en friare framtid och ett mer jämlikt Finland, det är jag säker på. <3 (En favoritunge, se nu på henne?!? Lagom misstänksam mot allt redan från första stund.)

Revolutionen ja, vad ska vi göra för att den ska hålla i sej nu då? Under dagens frågetimme har minister Orpo gett grönt ljus för en riksdagsdiskussion om sexuella trakasserier, och den ska ske före jul. Om jag nu förstod saken rätt. Rätt av Haavisto och Henriksson (i alla fall dom?) att ta upp frågan. Bra att det kommer upp på politisk nivå.

Men vi då, vad ska vi som varken sitter i riksdag eller regering göra?

Personligen har jag inga resurser att göra så mycket, rent konkret. Min själ klarar för tillfället inte av att ta den faktiska striden. Det smärtar, för vem är jag utan min aktivism? Men ni vet hela det där med att själv ta på sej syremasken före en hjälper barn och medpassagerare. Därför är jag också så glad över systerskapet som nu kämpar framåt i bredd, för där ryms också jag med, och jag blir upplyft av mina systrar och hålls med i Kampen.

Jag har ändå förstått att det bubblar, det grundas aktionsgrupper och män(niskor) har börjat tänka över sitt agerande. Det är bra. Det är fint. Låt oss se till att det fortsätter så.

Kom ihåg att stötta dina systrar (och kom ihåg att systrar inte bara är cis-ters!), heja på andra och heja på Kampen. Känn också dina egna gränser. Du är viktig, hur du än deltar i Revolutionen (intalar jag också mej själv konstant när jag känner efter och letar mina egna gränser).

Peace.

IMG 5661

onsdag 29 november 2017 - 08:27

DET ÄR SVÅRT ATT SITTA STILLA NÄR REVOLUTIONEN STARTAT

24130286 10156265476298968 3981300180689735252 o

Det är i dag revolutionen börjar. Nej, korjaan. Den har börjat för L Ä N G E sedan, men nu ska det äntligen ske, i dag brister dammen.

Ingen kan ha undgått dagens viktigaste hashtagg, #dammenbrister. Har du ändå på något vis undgått den så hittar du mer info här.

Det här har varit på gång en tid redan och det har varit svårt för mej att ta in. Jag vet att många av mina närmaste vänner som också varit med under processen har svårt att ta in alla vittnesmål och övergrepp som nu ser dagens ljus. Men det är OH SÅ VIKTIGT att det nu äntligen kommer fram. Jag hoppas att A L L A går in och läser vittnesmålen, att vi äntligen får en ändring på strukturerna.

Kom ihåg att du, oberoende om du är man kvinna eller ickebinär, har chansen att förändra samhället, nu.

Egentligen har jag inte mycket mer att säga än att REVOLUTIONEN HAR BÖRJAT och jag är så innerligt glad att den startat under min livstid att jag gråter.

Nu krossar vi patriarkatet och de hemliga finlandssvenska rummen. 

Tack ALLA systrar.

måndag 20 november 2017 - 20:49

LÅT BARNEN VARA (SEJ SJÄLVA)

IMG 5349

I dag är det både barnkonventionens dag och transpersoners minnesdag. Två dagar som verkligen korrelerar. Är det månne tänkt så, att de SKA vara samtidigt?

Hur som helst. När jag stod vid riksdagshusets trappor ikväll och såg de tända ljusen och hörde talen om de hundratals transpersoner som mördats bara i år, kunde jag inget annat än gråta. Som Setas ordförande Viima Lampinen sa: Allt är redan sagt, det finns inget mer att säga.

I dag är en ypperlig dag att tänka på att låta barn få definiera sej själva. Att ge dem alla möjligheter i livet att vara exakt de det de själva vill.

Jag vet, det är inte lätt. Allt sitter så himla inrotat i oss, speciellt könsnormerna. Jag är ytterst medveten om det i mitt egna dagliga liv och i mitt umgänge med barn.

Ändå tänker jag att vi måste försöka, vi måste luckra upp och vi måste göra vårt bästa. Mer än vårt bästa kan vi heller inte göra. Jag är helt säker att jag också kommer att fucka upp mitt barn på något sätt, finns det en förälder som inte orsakar nåt trauma till sitt barn? Men jag ska göra mitt yttersta för att barnet ska få alla möjligheter att vara exakt den hen vill vara. För sist och slutligen är det mitt barns välbefinnande det handlar om.

Hoppas jag lyckas ens lite.

 

PS: I dag har jag äntligen ändrat mitt modersmål till svenska så nu är jag är en fullfjädrad finlandssvensk! Det går bra att gratulera i kommentarsfältet.

 

tisdag 18 juli 2017 - 10:00

SINGELFAMILJEN, REGNBÅGSFAMILJEN OCH CEMBALOFAMILJEN

IMG 1185IMG 1186IMG 1188IMG 1187IMG 1189Ett fint Ilosaariveckoslut, solen sken och Ultra Bra var bra. Bäst var ändå Vesta och Litku Klemetti.

 

Att sova i egen säng är det bästa jag vet. Så inatt när jag vaknade till min rutinmässiga toarunda, kände jag stor tacksamhet att inte behöva lägga mej på en luftmadrass på golvet. Don't get me wrong, det var mysigt att sova i syskonbädd på golvet under festivalveckoslutet, men det eviga toaspringandet och den knarrande madrassen kändes lite overkill när det låg fem andra typer i samma rum.

Egen säng, egen katt, egen vessa. Den heliga treenigheten i hemmet. 

När jag sedan låg i vaken en stund, i egen säng med egen katt, tänkte jag på hur bra jag har det. Inte bara när det kommer till treenigheten i hemmet eller att överhuvudtaget ha ett hem, men de människor jag omringar mej med. Jag är så glad över att vårt barn kommer att ha en myriad av olika familje- och människokonstellationer runt sej ändra från födseln.

Vi har den traditionella kärnfamiljen, bonusfamiljen, tvillingfamiljen, singelfamiljen, flerbarnsfamiljen, regnbågsfamiljer av olika slag, flerspråkiga familjer, familjer på landet, familjer i stan, fotbollsfamiljer, cembalofamiljer, barnlösa familjer, par av olika slag, människor av olika slag och bakgrund. 

Det känns så skönt att alla dessa variationer faktiskt är NORM kring mej, i min bubbla. Det känns som att vi håller på och vinner ändå, att saker och attityder förändras. Det kan vara bra att komma ihåg det ibland, när saker känns gråmulna och hopplösa.

I övrigt har jag nu kommit till det stadie när jag inte längre klarar av att dra in magen, för det gör i alla fall jag rätt naturligt när jag rätar på ryggen. Nu går det inte längre och min vanliga lilla magabula sticker fram konstant. Jag sover helst 12 timmar per natt och mår ständigt halvdåligt. Alla dessa saker är säkert all good and well och betyder att allt framskrider som det ska.

 

PS: På tal om singelfamiljer, kolla in den nya bloggen Singelmamman, både kul och intressant!

fredag 30 juni 2017 - 09:45

PRIDETORSDAG

IMG 0263FullSizeRender 3

 

Torsdagen firades i prideistisk babyshoweranda. Vi lyckades totalt överraska vår kompis Karin med en picknick med Hype-tema. Hon hade nog inte förväntat sej en shower överhuvudtaget, men se där gled vi in och fixade skivan!

Märk den fina blöjkakan hon håller i på översta bilden. Det är den tredje jag gjort inom loppet av ett halvår - och nåja, inom loppet av hela mitt liv. Men jag börjar bli rätt duktig, tillsammans med Lina (som jag experimenterat ihop de två första kakorna med) borde vi nog starta nånslags nätförsäljning av alternativa blöjkakor. Tänker att de kunde säljas på Etsy.

Sedan satt jag mest på balkongen och lyssnade på sommarprat och försökte ta in den här, den enda?, sommardagen.

torsdag 29 juni 2017 - 08:03

PRIDEONSDAG

39 412291595383f904744IMG 0172IMG 0203IMG 0217IMG 2

Från morgonradio till sagostund och miss-tävling. Jag kan inte riktigt säga vad som var roligast under den här dagen, kanske allt?

Ted Urho hade bjudit in mej för att prata om pinkwashing tillsammans med diskrimineringsombudets informatör Maria Swanljung. Och jag älskar att vara i radion med Ted, han är, förutom en underbar typ, och ett riktigt proffs. Här kan man lyssna på vår diskussion och här kan man läsa ett svar på kritiken om pinkwashing som diskrimineringsombudet sedan skrev.

Jag förstår deras ståndpunkt. Men jag tänker också fortfarande på alla de som faktiskt HAR blivit illa behandlade av myndigheter på grund av sin sexualitet eller könsidentitet, hur känns det för dem att se dessa samma myndigheter stå på ett flak i paraden - en parad som ska tillhöra DEM, minoriteten, och deras allies.

Vår diskussion var ändå bra tycker jag, och jag är väldigt glad att den här saken faktiskt fick etertid.

***

På eftermiddagen hade vi på Regnbågsankan ordnat en Sagostund, där jag Monika Pensar och Simon Häger läste upp sanna historier ur Finlands hbtiq-historia.

Samma eftermiddag, alltså bara några timmar innan läsningen, fick jag ääääntligen tag på en text jag jagat ett tag redan, nämligen Fittornas återtåg av Tove Jansson.

Det är en hyllningsdikt/pjäs som hon skrev 1948 till Vivica Bandler på Vivicas födelsedag. Det var inte lätt att luska fram texten, som först endast var ett rykte jag hört. Men pratar man med rätt personer får man reda på saker och vips trollades texten och rättigheter att läsa upp den fram.

Texten är förstås alldeles lysande. Jag har inte hunnit läsa den tillräckligt för att hitta alla dolda skatter i den, men tillräckligt för att det gick att läsa upp den i går. Aij aij, det var fint!

***

Från sagostunden rusade jag direkt till kvällens Miss Gay Finland-final. Det är tredje året jag är med om finalen - andra gången som organisatör. Eller nåja, jag gjorde sist och slutligen inte så mycket, hjälpte mest till huvudproducenterna. 

Jag älskar verkligen den miss-grej vi har going med de andra missarna. Vi är helt olika personer men har hittat en connection som håller ihop oss. Vi har naturligtvis en miss-chat på whatsapp, och idag läggs den alldeles färska nya missen, Noora, med i chatten! Nu är vi fem!

***

Rapport slut.

tisdag 27 juni 2017 - 21:11

PRIDETISDAG

FullSizeRender 1Nä men lutar mej käckt mot en flagga bara.

 

Dagens finaste nyhet, en ny symbol för könsneutrala toaletter! I övrigt har jag mest stört mej på dagens nyheter, på Sevendays Instagramkonto hann jag redan öppna mej om pinkwashing och pink money -> @Sevendays.fi

Trots min frustration över kapitalsimen överlag och pinkwashing i sej, så har jag köpt både nya Nike Air Max och en massa regnbågsprylar i dag. Jag erkänner, jag är inget annat än ett offer för min samtid.

För övrigt kan jag berätta att jag just nu sitter och kollar på Allsång på Skansen. Jag har alltid fnyst åt programmet men nu märkte jag mej sjunga med i Är du kär i mej ännu Klas-Göran. (Dessutom var Sabina Ddumba med och hon är OTROLIG.)

Kanske jag nu har blivit en sån som tittar på Allsång varje vecka, varje sommar.

måndag 26 juni 2017 - 21:03

PRIDEMÅNDAG

IMG 0066

När jag promenerade förbi Ateneum tidigt i morse råkade jag se när de hissade regnbågsflaggan. Jag blev nästan överraskad av hur andäktig jag blev, hur fint det kändes. Tänk att vi kan och får hissa regnbågsflaggan, att institutioner hissar den. Att så många väljer att ta ställning.

En annan sak är ju sen det här med pinkwashing, hur många som använder sej av regnbågsflaggan eller hbtiq-communityt på egna, kapitalistiska grunder. Vill man sälja sej själv genom att utåt visa att man är för jämlikhet men sedan inte levererar i den dagliga verksamheten - nä då går man fetbort.

Det räcker inte heller med att hissa regnbågsflaggan en gång om året, att vara med i en parad eller ändra sin profilbild i en veckas tid. Det krävs så mycket mer för att samhället ska utvecklas.

Ändå är jag glad att så många gör det, går i en parad eller bär en pin. Att det finns en vilja att ens göra NÅGOT. Kanske det är att ändra sin profilbild en vecka, att visa och säga "jag accepterar och älskar". Och så länge det finns en ädel tanke bakom tackar jag och tar emot. Hurrar och applåderar! 

Tack för att ni finns!

Nu börjar Prideveckan. Min tidtabell, så här långt (den lär fyllas på ännu under veckan):

Onsdag:
Medverka i Yle Vega (7:30 om just pinkwashing och Pride)
Sagostund för vuxna
Miss Gay Finland

Fredag:
Svenska hörnans aw

Lördag:
PARADEN och PARKFESTEN

KOM MED VETJA!