Elevation gain längtan
Hej å glad fredag. Vaknade upp med helt tom to-do lista idag. Även om jag hade velat få undan gjort saker så skulle det inte finnas nånting just nu om jag inte hittar på något extra. Ganska svårt att tro, men så är det och då har man ju tid att skriva inlägg här. Har haft en finfin vecka. Levererat bilder, skickat fakturor, varit på teater, druckit öl med kompisar två kvällar inne i veckan, övat stämmor och koreografi med kören flera kvällar, cyklat i spöregn (nice pga påminner om Salzburg-skyfallen hehe), kikat på serien "Bonusfamiljen" och städat i vårt kontor så att jag nu har en liten hörna för min symaskin. Det har verkligen känts som en normal pre-pandemic vecka. 
I helgen ska vi på kalas och utöver det mest ta det lugnt. Känns som vi antingen haft program, besök i Helsingfors eller varit på besök i Österbotten varje helg på hösten hittills och den här helgen är typ tom. Fri. Öppen. Kanske blir nån loppisrunda och cafébesök på stan, på sin höjd. Vädret är blåsigt, regnigt - mysigt så länge man hålls inomhus just nu, så kanske tar mig an projektet "sy om alla mina byxor" nu när symaskinen har sin egna plats hos oss. 
Förra helgen hade vi Lasses föräldrar här på snabbvisit på deras väg till Stockholm. Vi fick därmed en bil till låns och passade på och gjorde det som vi helst vill göra. Vi körde ut till en fin vandringsled som inte är så lätt att nå utan bil. Nämligen Porkala Udd. Lasse hade planerat att vi skulle dit och jag hade inte så höga förväntningar egentligen. Hade föreställt mig typ en kopia av Noux, och Noux imponerade inte särskilt mycket på mig om jag ska vara helt ärlig. Fortfarande snobbigt kräsen vad gäller vandringsled efter Österrike livet. Vet att jag rynkar på näsan åt Finlands natur och inte riktigt ger den en chans. MEN. Blev faktiskt jätte positivt överraskad av Porkala udd. Det var så fint! och friskt! 
För det fanns ju klippor! och lite höjd! för tusan. Vem orkar vandra horisontellt. Duhh. Måste ju få upp lite flås. Det ska vara så pass tungt att man måste fokusera på andningen och hela tiden hålla blicken på nästa fotsteg, och därmed inte har utrymme för att tänka på så mycket annat, det är ju hela poängen tycker jag. Är det för enkelt och lätt kan man tänka på vardagsjox och det vill man inte. Men då lärde jag mig också tycka om vandring genom att bestiga 2000-meters berg där man konstant tänker "jag orkar inte, det här går absolut inte....nämen hur orkade jag det där?" så det har lite fastnat i huvudet att det ska vara så. 
Äntligen Jäätelökesä!
Alltid i mellanåt går någon dröm i uppfyllelse. En gjorde det på tordagskvällen. Min stora idol sedan många år, Maarit Hurmerinta, uppträdde i Vasa stadsbiblioteks Drama -sal.
Att vara vårdledig är att:
Jag har varit vårdledig med båda barnen. Med Johannes orkade jag knappt två år innan jag kände att jag verkligen behövde träffa andra vuxna människor och ha en annan uppgift i livet än att bara vara förälder. Med Elvira är planen att jag ska hålla ut tills hon fyller tre år. Men det är väldigt kämpigt ibland. Tror jag varje dag den senaste månaden tänkt att hon borde få gå i dagis så att hon skulle få träffa fler barn och ha pedagogiskt utbildade vuxna runt sig, och inte bara en mamma med dåligt tålamod.
Hunter's moon
Jägarmåne är fullmånen efter Skördemånen. Den brukar infalla i oktober, men om inte så infaller den i början av november. Oktober 2021:s fullmåne - norra halvklotets jägarmåne - kommer att lysa till 100% den 20 oktober klockan 18:00 i Finland. Den 21 oktober och till och med den 22 oktober kan du skymta en fullmåne som stiger upp i öster tidigt på kvällen. Tyvärr, är det mycket molnigt här ikväll, så jag ser iaf ingen måne..
Sevendays instagram, höstlov och träsoffan
Den här veckan är det två saker på gång: höstlov i tre dagar och att jag hänger på Sevendays instagram stories hela veckan. Hittills på Sevendays Instagram har jag lagt upp några tillbakablickar på vårt hus, delat med mig av era höstlovsplaner och just nu är det en superspännande omröstning på gång mellan vad som är bäst: gris eller bulle. Några av ämnena som dyker upp på Instagram kokar jag säkert ner till ett blogginlägg också senare.
DIY • Bilder att använda i vardagen och kommunikation med barn
För en vecka sen var det onsdagen den trettonde. Och om mindre än en månad sen är det två år sen mitt barn föddes. En onsdag. Den trettonde.
Både nya ord och nya studier
Regnet har piskat utanför fönstret hela förmiddagen. Barnen och jag har höstlov, Agnes har sovit över hos farmor och farfar med sin kusin och Johan jobbar. Så jag och lillkillen är på tumis. Han har börjat prata massor och det kommer nya ord hela tiden. Det är så himla gulligt. "tack mamma" (så fort man hjälper honom med i princip vad som helst) "mamma buuus" (när han gör något busigt) "titta dä hunna aahaa" (titta där en hund, ge kram). Agnes började prata så tidigt så det har känts som en evighet innan Alfons börjat säga något, men nu när det lossnat kommer det hela tiden. Och jag upplever att Alfons använder mycket mer finska ord än vad Agnes gjorde i början. Han pratar om kakkua, kenkä, housut, puuro och så vidare. Något som jag inte minns Agnes skulle ha gjort. Kan ju också vara för att Alfons hör Johan och Agnes prata finska, plus att vi träffar farfar oftare än vad vi gjorde när Agnes var i samma ålder, vilket gör att finskan är mer närvarande i vår vardag. Gulligt hur som helst!
Tankar om mitt mående i graviditetsvecka 38
Eftersom det var ovanligt många som gillade mitt senaste inlägg om graviditetstankar, så kommer jag fortsätta att uppdatera er lite smått om hur jag mår såhär i nuläget.
Idag går jag in i graviditetsvecka 38, och jag som trott hela tiden att bebin kommer att komma mycket tidigare är väldigt förvånad.
Och uppgiven.
Här får ni läsa ett ärligt inlägg om hur det känns just nu.
Utflykter och kompishäng.
Jag trivs rätt bra i mitt eget sällskap men ibland är de faktiskt helt skönt att omringa sig runt människor man gillar. I lördags firade vi med jobbet att våran butik var färdig renoverad, så nu var det slut på allt för tidiga väckningar, en massa flyttande på möbler och dags att gå tillbaka till gamla jobbrutiner. Men senaste månaderna har jag också lärt mig en hel del och även lärt känna nya människor.
David Lyttle på Doo-Bop Club
Alltid i mellanåt krockar konserterna i lilla Vasa. I lördags ärades Doo-Bob av en berömd jazztrummis, David Lyttle - ja och vilken Trummis!