HE

JULLOVET

Skrivet av Emelie Svenlin 05.01.2020

I skrivande stund sitter jag på Helsingfors flygfält och försöker döda tid. Jag kom ner hit med tåg redan 06.30, och har nu checkat in väskorna och gått genom säkerhetskontrollen. Boardingen börjar 10.05, så jag har mer än gott om tid till att både blogga, äta frukost och kolla serier. Nästan skönt, bortsett från att jag är enormt trött efter tågresan (kan aldrig sova på tåg, speciellt inte när jag åker ensam). 

Nu tänkte jag i alla fall skriva om jullovet som gått. Jag spenderade hela lovet hemhemma i Kronoby, från fjortonde december till idag. Rätt långt jullov egentligen. Supertrevligt, med andra ord. 

Jag har jobbat en del, både på Bros och som vikarie i textil och bildkonst på högstadiet. Inhopp, helt enkelt. Sånt passar ju väldigt bra när man är hemma och vill jobba bara "lite". Skidat har jag också gjort, fram till julannandag, då en ordentlig förkylning bröt ut. Jag har fortfarande ont i halsen, så än har den inte gett sig. Surt, eftersom jag ju planerat inleda tävlingssäsongen under lovet... Jaja, dock inte så otippat. FFFA641F B446 48A6 98AD 7ECF54424A46Julafton bestod av allt som hör julafton till. Vi åt världens godaste jullunch, innan det var dags för julkyrka. Efter det fixades det med paket och rim, och sedan såg vi Kalle Ankas Jul, såklart! Tomten kom också till vårt hus, och var sjukt givmild. Tack SNÄLLA för alla fina julklappar!!!! (m&p) <3333 När vi öppnat paketen, testat dem och så, satte vi oss ner och spelade sällskapsspel och åt rester av jullunchen. Mys. AfterlightImageIMG 31290B692E53 599E 4FA7 B4DF 47CEA43B6C8FJuldagen började med en löplänk i föräldrarnas sällskap, innan vi åkte på julmiddag med släkten. Kvällen spenderades med bästisar, och vi hade SÅ kul.

Mellandagarna spenderades med jobb, och sen träffade jag vänner, fina bekanta (nån mer och nån mindre bekant haha), hängde med familjen, gick på stan och helt enkelt hade det prima. SÅ fin jul. 

Nyår kom, och det firades in med VÄRLDSBÄST gäng. Jag fick hänga med superba vänner, träffa nya människor och ha det perfekt. Lätt bästa nyåret hittills!! På nyårsdagen hade vi dessutom trerätters middag med fina familjen, bättre blir det inte. Mamma fixade världens lyxmat?? <3 Sjukt gott. IMG 3082729A24F3 9CAB 4AEC BA39 4F1015CCD24BD4204AC5 D534 42B5 A3BF E714B4E978BC41B2FCC7 3411 4BB9 A3D7 F3E557947083Annars har dagarna innan avresan bestått av jobb på Bros och Ådalens, träffis med favvokusinerna och Antta, tjejkväll med krombigänget, andra spännande grejer (hihi), Frozen II på bio med Antta och Alva, lite mer jobb, och familjeumgänge. Mitt schema har varit fullspäckat, så att säga. Brukar bli så, för man vill ju hinna göra allt och träffa alla! <3

2D3FE083 68C0 429B 8CDC DBD875F527EASumma summarum har jullovet varit fantastiskt. Blir alltid så fylld av energi av familjen och mina fina vänner <3 Det behövdes absolut ett avbrott i studievardagen, men nu lockar inte studiematen speciellt mycket, må jag säga. 

Nu ska jag försöka kämpa med att hålla mig vaken fram till boardingen. Är typ mission impossible, men försöka duger. VILL bara SOVA. Oslo, snart ses vi. Wihoooooo

Bloggen11

 


ÖVER EN MÅNAD SENARE

Skrivet av Emelie Svenlin 29.12.2019

Nejmen hejsan, hörni! NU är jag tillbaka här! Kul va? Senaste inlägget jag skrev avslutade jag med något i stil med "vi hörs när vi hörs", och så blev det verkligen också. Kollade att jag senast postade här den tjugonde november?? Hur länge sedan är inte det? 

Jag kollade precis igenom bilderna från december i telefonen, och kunde snabbt konstatera att jag i princip bara pluggade efter att jag skrev inlägget den tjugonde. Några bilder ska ni ändå få ta del av från månaden som gått. Tolfte december hade vi examen (tenta) i JUS1211, en 30 studiepoängs tenta, som vi pluggade galet mycket för. Därav månadens tråkiga innehåll. Jag spenderade dagarna på biblioteket, och varvade läsning med lunch och träning. Allt gick i ett med läsning, mat och träning. Lite kompishäng och sånt hann jag såklart med, trots att tiden var knapp. 

IMG 3011

Efter de sex långa timmarna i examenssalen kändes det helt surrealistiskt att det äntligen var JULLOV??? Efter allt slit???? Så "plötsligt"??? Vi hade i alla fall en superbra kväll, om än något förvirrande på grund av alla känslor. På fredagen hann jag också strosa lite på stan, samt jobba på julkänslan, hihi. 

IMG 3012Lördagen den fjortonde december flög jag hemhem till Kronoby. Jag landade i Vasa kring halv nio på kvällen, och möttes av mina FINA SYSTRAR på flygplatsen. SOM jag saknat dem <33 Väl hemma hade vi ostbricka med familjen. 

Sedan jag kommit hemhem har jag hunnit träffa nära och kära (<3), skida, fira julafton, juldagen, jobba som vikarie på högstadiet, jobba på Bros, hänga med familjen och äta massa god mat. Vi har också spelat en hel del sällskapsspel med familjen, precis som det ska vara på jul <3B4B06AEE 1B9B 4080 BE36 97CE153CE502IMG 2989 Facetune 28 12 2019 15 28 124D8EFABF 3383 43E0 A00B B35E782A8652Igår skulle jag egentligen inleda tävlingssäsongen i Haapavesi, men (*surprise*) jag blev sjuk i fredags på kvällen, och var därför tvungen att stanna hemma. Timingen suger, som alltid. Man har liksom aldrig tid att bli sjuk. Det passar lika dåligt varje gång.

Idag var jag också anmäld till en tävling i Pyhäjärvi, 5 klassiskt, som jag sett framemot mycket, så det suger ju att jag inte kunde åka på den heller... Har legat hemma med stegring och brutalt ont i halsen sedan igår, vilket gjort mig galet rastlös. På två dagar har jag redan hunnit kolla klart hela andra säsongen av You på Netflix, vilket säger en del om livet just nu. Fruktansvärt tråkigt att vara sjuk. Vill bli frisk NUNUNU. Jobbar på saken.

Det var min lilla recap. Nu ska jag fortsätta njuta av jullovet. Hoppas ni också haft en fin jul! 

Bloggen11


FINA FAMILJEN PÅ OSLO-FERIE

Skrivet av Emelie Svenlin 18.11.2019

Jag har haft de två mysigaste dagarna på LÄÄÄÄNGE, hörni. I lördags vid nio på morgonen mötte jag mamma, pappa och Alva på Oslo centralstation <3!!! Som jag saknat dem! <3 ÅH. De stannade för två (nästan) hela dagar.2E47B8F0 DB0B 4505 987F FDD02E47A70EVäl framme vid lägenheten fixade vi nån form av brunch, som vi åt innan vi gjorde oss i ordning och tog trikken in till shoppinggatan Karl Johan. Vi kollade in slottet, gick genom mysigaste Jul i Vinterland, åt lunch på stan och kollade runt i butikerna. Vid fyra mötte jag och Alva upp mina vänner Ina och Nora på ett café på Grünerløkka. Vi hade en jättemysig stund med dem, sååå söta som ville träffa Alva <3 Hon var också superstolt, och höll igång samtalet som vilken mogen tjej som helst? Duktiiiig. BF1971BF FCC4 438E 9EB5 02C7C5332A53D67F7C2C 72A1 4395 9A85 FF9C6A334FF8IMG 2506Kvällen spenderade vi i vår lägenhet. Vi fixade tortillas som middag <3 Pappa fixade och grejade med saker i lägenheten också, så nu är alla lampor, stolar, skidor och skåp i skick igen. Sjukt tacksam! Alva sov hos mig och Fanny i lägenheten, så vi spenderade kvällen med att spela land och stad (ni som vet, ni vet), och kolla film. 

På tal om tacksam, ja. Jag fick nya löpskor OCH världens snyggast satinkjol från MSCH av mamma och pappa som lillajulklapp. Hur gulligt är inte det? Blev SÅ glad. Världens finaste människor, de där två. IMG 2482 Facetune 17 11 2019 21 22 17

Söndagen, alltså igår, började vi med att äta hotellfrukost på hotellet där mamma och pappa sovit. Det är lyx på nya nivåer för en studerande, det måste jag ändå säga. Lite annat än havregrynsgröt och ägg, typ. Efter hotellfrullen böt vi om och hoppade på trikken mot Sognsvann. Där gjorde vi en långlänk på två timmar i terrängen. Alltid kul att träna med familjen. Eller ja, för det mesta!! Haha. 

IMG 2507371A02B1 8725 458C B237 1B25A1EDEF10När vi kommit tillbaka till lägenheten duschade vi, drack kaffe, och drog sedan in till stan igen. Denna gång bar det av till operahuset för lite turistande, och sedan vidare till Aker Brygge. Där drack vi eftermiddagskaffe på trevliga Kaffebrenneriet, innan vi tog bussen hem igen. Mamma kokade TOMTEGRÖT som middag (<333), medan pappa och Alva servade våra skidor. En del jobb med det, förstod jag. Var visst lite klister. Hehe. 82C1D6D1 2CC8 4797 934C 69363C40EE9F7C28135C DF43 4DD9 B67D CEFC8CA1E771Efter den juliga middagen packade de ihop sina saker, och vi tog bussen till centralstationen igen. När vi skulle säga hejdå började Alva gråta, och det brast för mig med. Var SÅ inte beredd på det? Vet inte vad jag förväntat mig, men tappade det totalt när Alvas tårar började rinna. Jag tycker ju så mycket om dem, och HATAR att säga hejdå. Det kan ju inte finnas nåt värre än det? När jag gick mot trikken igen försökte jag samla mig lite, torka tårarna och så. Sen skickade Antta en snap om att vi ju snart kommer ses, och då brast det igen. Jag FULGRÄT alltså hela vägen upp från trikkstoppet till lägenheten. Kunde inte sluta. Tårarna bara rann. Har jag sagt att jag hatar att säga hejdå?

Fjortonde december. Då ses vi igen, och då får jag träffa Antta också <3 Tror inte ni förstår hur mycket jag längtar!!! Kram

Bloggen11

 


VECKANS MEST EFTERLÄNGTADE DAG

Skrivet av Emelie Svenlin 15.11.2019

Fredagen är här. Veckans mest efterlängtade dag. Äntligen. Jag började denna fredag med en tuff stavbacketräning vid Midtstuen. Körde 3-minuters intervaller uppför, och mjölksyran var brutal. Efter sista draget låg jag bokstavligen på marken nån minut. Helt vilt. I skrivande stund sitter jag uppe på Blindern vid universitetsbiblioteket. Jag har precis skrivit klart en inlämningsuppgift med deadline ikväll, vilket känns VÄLDIGT trevligt. 

Igår hade vi sista kurstimmarna i fast egendom, och egentligen sista kurstimmarna för denna termin. Nu väntar intensivt examensplugg i en månad framöver. Det är så galet hur fort denna höst har gått. Det känns som om jag knappt ens hunnit blinka typ? Sjukt. Nu är plötsligt nästan samtliga föreläsningar och undervisning förbi, och jag förväntas kunna nånting? Ursäkta? Är redan VÄLDIGT nervös inför examen, för det känns som om allt bara är oklart just nu. Har typ inte koll på något av ämnena, och det ÄR så mycket att läsa. Gjorde en läsplan igår, och var på gränsen till tårar. Kommer drunkna i plugg. Uff. Blir inte lätt. Längtar tills det är över och jag kan slappna av igen. Bara en månad kvar till det, hehe.

Imorgon har jag planerat börja dagen rätt tidigt med en kort löplänk för att ordentligt få bort all mjölksyra från dagens pass. Efter det, klockan nio, närmare bestämt, ska jag möta FAMILJEN (minus Antta :(</3) PÅ OSLO S!!!!! Ja, ni läste rätt!! Mamma, pappa och Alva kommer på besök över veckoslutet!! Jag ÄR så SJUKT taggad. Kommer bli så mysigt! Vi ska äta brunch, gå på stan och kolla öppningen av Jul i Vinterland (ett superjuligt område mitt i centrum med massa glögg, bodar, pepparkakor, rink och grejer), gå på café, gå tur vid Sognsvann, och bara umgås. Ser framemot detta fruktansvärt mycket. Alva ska dessutom sova hos mig och Fanny, vilket kommer bli perfekt. Wihooo <384670C33 AF6B 420E B48F 22DBD6D6873FSå här glad är jag idag !! <33

Nu ska jag anteckna två kapitel från boken i fast egendom, lösa en uppgift och sedan gå hem. Tror bestämt jag drar via butiken för att fixa lite gottis till fredagsmyset också. Är sååå sugen på Sørlands paprikachips. Konstig craving kanske? Eller nej, vid närmare eftertanke, när har chips nånsin varit en konstig craving???? Jaja, hur som helst. Sedan ska jag bara tvätta, städa läggan lite och hänga med vänner ikväll. Ha en fin fredag! 

Bloggen11


MITT VECKOSLUT I HELSINGFORS

Skrivet av Emelie Svenlin 28.10.2019

Nu har jag landat både fysiskt och psykiskt igen efter mina dagar i Helsingfors. Jag insåg att det återigen gått en hel vecka sedan jag senast bloggade, och känner att tiden bara flyger iväg. Idag har jag i alla fall packat upp, tvättat, varit på föreläsning, samt precis skrivit klart en uppgift till morgondagens lektion i rättslig argumentation. Dunsade ner i verkligheten med ett brak, känner jag. 

I torsdags tog jag flyget från Oslo till Helsingfors, för att spendera veckoslutet hos bästa vän Ida. Hon är verkligen en av mina favoritpersoner på heeeela jorden. Så galet härlig, och jag påminns om det varje gång vi ses. Nu hade vi inte setts sedan augusti, vilket är rätt sjukt. Vi är barndomsvänner, och gick i samma klass från förskolan till nian i högstadiet. Sedan typ trean i lågstadiet har vi hållit ihop genom vått och torrt. Just nu har vi långdistansvänskap i och med att jag bor här och hon i Helsingfors, men grejen är den att vår vänskap liksom är så sjukt stark. Vi klickar på en helt egen nivå, och jag kan verkligen vara mig själv med henne. Blir full av energi av att umgås med henne, och är galet tacksam över att få ha en vän som henne i mitt liv <3

IMG 2135

Vi hade en superhärlig helg med MASSA god mat, shopping, kompishäng och roligheter. Livets veckoslut!! Helsingfors, I'll be back <3 Veckoslutet både började och slutade med glöggmys och julmusik. ÄLSK!!

B4C04CAE 92E4 4F9B 8ECC 9C1E640DC758IMG 213474C257AD 759F 4F2B 8872 518E65BA0A85share D3E296B4 487B 4152 9094 9D0CEB098435Nu ska jag traska till juridiska biblioteket nere på Karl Johan för att printa ut lite grejer, och sedan ska vi äta middag. Senare ikväll har jag planerat in telefonhäng (haha), spa och lite seriemys. Morgondagen börjar redan 08.15 med lektion i rättslig argumentation, och fortsätter sedan med plugg innan föreläsning i fast egendom mellan tolv och två. Eftermiddagen har jag tänkt spendera uppe vid Holmenkollen på rullskidor. Ska passa på så länge marken inte är frusen, tänker jag. 

IMG 2066Ha en fin vecka, så hörs vi! <3

Bloggen11


NOTES FROM MY PHONE 2018 pt III

Skrivet av Emelie Svenlin 06.01.2019

Dags för sista delen av mina dagboksanteckningar i telefonen från 2018! Detta blir då september till december, så de allra sista är rätt nya. 

1.9
Finns det en så finns det flera

2.9
Neeeeej

9.9
smälter ju med mindre

11.9
orimligt glad

AfterlightImage 1

12.9
sitter på flyget påväg till Oslo
har ögonmigrän och huvudet gör ont
hov1 spelar i lurarna
blundar och drömmer mig bort

16.9
Snälla bli min - Veronica Maggio

21.9
I'll always fall for you, Oslo

IMG 0252

22.9
hejdåkram, en puss och en blick

23.9
Söndagsångest för första gången på en månad

23.9
nej men det kommer ju göra ont sen, det är bara det

25.9
min kropp ÄR verkligen ångest idag, får ingen luft

96F7904C 1159 45F7 ACD1 B0862D169B12

26.9
Vaknade precis äntligen ur värsta sömnparalysen nånsin. Det var som om nånting tryckte ner mig i sängen och fastän jag försökte sätta mig upp trycktes jag bara ner igen, skithårt. Försökte få tag i telefonen men armen blev tillbakatryckt och paniken bara stegrade. När jag slutligen slutade kämpa emot gav det sig med en gång. Vågar inte somna om. Tävling i morgon också. Måste sova. Det. Går. Inte. 

26.9
"ta det lugnt
ta ett steg tillbaka
de e bara hjärnan
andas"

30.9
jag är klar

30.9
a girl is a gun

960B66CF 4EF0 4E2C BBE2 91C136832420

31.9
kaos här, romaner, videosamtal, skratt och gråt om vartannat

 

 

6.10
TELEFONEN DOG
ÅH
NEJ

9.10
Antibiotika och ett immunförsvar som suger

10.10
Kollade 22 July, filmen om attacken på Utöya. Blir så sjukt arg och bitter på världen. Hur kan en människa göra något så ont? Förstår verkligen inte överhuvudtaget? 

11.10
02.57: sleepless thoughts

14.10
kaotisk kväll men härligt gäng
han var ute, jag såg svart
17 missade samtal

20.10
Vill minnas allt

IMG 0885

21.10
A Star Is Born. SÅ vacker film. Jag grät alltså fem gånger, sedan rann tårarna i ett under sista femton. VACKERT

23.10
har en återkommande mardröm om min ögonfärg och mord, onda män som jagar mig, kommer till vårt hus

24.10
Nu får det väl ändå räcka. Fotskada. Är detta ett skämt?

 

 

3.11
ATT FÅ ÅKA PÅ SNÖ <3 vilken lycka, helt sjukt?

IMG 1548

16.11
int ede lätt

18.11
Jag börjar alltså gråta direkt jag stiger in genom dörren till psykoterapeutens rum?

23.11
Igår bloggade jag om destruktiva förhållanden och det kändes verkligen som om jag kommit långt sedan det var mitt liv. Skönt

 

 

3.12
då man trodd att dehär fula åre int kuna bli sämre så orkar Nasses hjärta int slå nåder o hon somnar in

IMG 1408

3.12
Det gör så FRUKTANSVÄRT ont i hela mig

5.12
Träffade en saknad vän på café. Saknade henne mer än jag trodde, älskade människa

5.12
Vi hade begravning för Nasse och hon fick en egen kista med sammet inuti, ett kors med namn och allt på. Gråter ögonen ur mig

9.12
sjukt hur bra man kan klicka med vissa människor?

11.12
Sista psykoterapibesöket innan Oslo. Känns vemodigt, men bra på samma gång.

AfterlightImage

19.12
Är man helt galen och typ tappad om man bara känner för att säga precis som det är en gång för alla?

25.12
Julen 2018 var sjukt mysig, men Nasse är saknad

27.12
"man får int stjäla, för då kommer man int till himlen nå" - en mamma till sina barn på 3 och 5 år

28.12
VI FICK HÄLSA PÅ LUSSAN OCH JAG BLEV KÄR

29.12
djupa diskussioner med vänner in på småtimmarna är något man lever för

AfterlightImage 2

30.12
ingen får mig liksom att känna, känna något på riktigt. Jag inbillar mig bara att de betyder något, killarna alltså. Men sen så fort det tar slut, vilket det ju alltid gör, så bryr jag mig knappt? 

31.12
Tror jag aldrig har längtat så mycket efter en nystart. 2019 come at me, jag är redo. Klar med detta FULA år

Bloggen11

 


MIN ÅRSKRÖNIKA 2018

Skrivet av Emelie Svenlin 31.12.2018 | 3 kommentar(er)

Jag har länge funderat på hur jag ska göra en sammanfattning, eller någon typ av årsresumé detta år. Allt har bara varit kaos och 2018 har varit jobbigaste året hittills i mitt liv. Därför känner jag bara för att skriva om det den här gången. Detta blir mitt mest personliga inlägg någonsin, och att publicera det är ett stort steg för mig. 

2018 skulle bli året då livet skulle börja. Jag firade in det nya året i Nykarleby med favoritmänniskor, och såg framemot 2018 otroligt mycket. Det skulle bli året då jag blev 20 år. Året då jag fokuserade på mig själv, på något sätt hittade mig själv. Året då jag skulle kunna känna något för nån igen. Släppa in någon. Det skulle bli bästa året någonsin på alla plan. Ändå blev allt bara kaos och ännu mer kaos. 

Efter en höst i Oslo var jag taggad på vad det nya året hade att erbjuda. Tog emot det med öppna armar. Jag hade inga officiella nyårslöften egentligen, det har jag liksom aldrig haft. Lovade ändå mig själv att försöka ta hand om mig, inte skippa måltider och helt enkelt ta tag i allt. Jag ville hitta nån typ av balans, eller harmoni. Lagom är bara så smalt. 

I januari var jag redan mitt inne i tävlingssäsongen, och FM hade precis gått av stapeln. Formen var inte den bästa och med otur föll jag i två av tre lopp. Jag åkte ändå därifrån med en helt okej känsla, för det hade ju inte varit katastrof. Jag kände att det var påväg åt rätt håll.
Jag vikarierade också på högstadiet här i Kronoby, och det gick rätt så bra. Fortsatte tävla, umgicks mycket med Fanny och Elin, och spenderade en hel del tid i skidspåret. Allt rullade på. 20-års dagen firade jag med middag med bästisar. 

IMG 3073

Tävlingshelgerna fortsatte i vanlig ordning. Idensalmi, Seinäjoki, Vanda, Ruka. Jag hann egentligen inte tänka så mycket. Kämpade mycket med uppgifterna till inträdestestet till Konsthögskolan i Oslo, jobbade och tränade. Jag och mina fina vänner bokade en resa till Malta i april, som jag verkligen såg framemot. Vi skulle först åka till Stockholm direkt efter sista tävlingen, för att skriva högskoleprovet där, och sedan vidare till Malta för TVÅ HELA VECKOR. 

I slutet av mars drog vi upp till Lappland, jag, Elin och Fanny. Vi hade helt underbara dagar där med solsken, skidåkning och massa bra musik. Vi njöt något otroligt. Jag tror vi skrattade halva dagarna, och skidade andra halvan. Livet var underbart.

IMG 3074
Sedan kom sista tävlingshelgen, och jag och pappa körde till Taivalkoski där jag skulle tävla i FM på lördag och söndag. Jag minns egentligen inget av lördagens tävling, vet inte ens hur det gick. Tårarna börjar rinna redan nu, och jag har inte ens börjat skriva om lördagskvällen ännu. Vet att jag skrivit lite om det som hände den kvällen, men har inte riktigt klarat av eller orkat läsa det själv ännu.

Jag fick i alla fall ett samtal från pappa som jag visste befann sig vid tävlingsplatsen och skidade (det gör han ALLTID), men det var inte pappa i luren då jag svarade. En röst rabblade något på finska, men jag fattade ingenting av vad han sa. Inte för att jag inte kan finska, utan för att jag på något sätt hamnade i chocktillstånd och allt bara låste sig. Till sist fick jag i alla fall klart för mig att någon hade hittat pappa liggande på marken och att ambulanspersonalen nu hade tagit hand om honom. Jag blev ombedd att ta mig till akuten, så Elins pappa skjutsade oss dit. Jag ringde mamma i panik på vägen och berättade, och hon försökte lugna mig och dölja sin egen panik. Jag bara darrade och allt var suddigt bakom en hinna av tårar. Då jag kom in i rummet där pappa låg fick han någon typ av anfall, och de bilderna kommer aldrig försvinna från min näthinna. De har etsat sig fast där. Jag fick panik, kunde inte andas och kände bara att jag måste ut. Pappa skickades med ambulans till Uleåborg, och ingen visste vad som hade hänt eller vad som var fel. Det var den värsta natten i mitt liv. 

Jag tävlade inget mer den säsongen, och dagarna efter bestod mest av besök hos pappa på sjukhuset i Uleåborg, nervositet, operation och ovisshet. Det var absolut det värsta. Att inte veta. Allt var bara spekulationer, och jag var arg på alla läkare för att de inte visste något och bara antog. Jag litade inte på ett ord de sa. Tyckte livet var orättvist och kände mig bara tom. Det var som om allt sögs ur mig då. Jag fick panikångestattacker på sjukhuset, kunde inte andas och mådde skit. Min trygghet i livet hade plötsligt försvunnit, fast han ju fanns där. Tryggheten var bara helt borta. 
Mitt i allt detta skulle jag ju åka iväg till Stockholm för att skriva högskoleprovet, och sedan till Malta. Jag velade så mycket, visste inte om jag ens skulle åka. Pappa blev i alla fall flyttad till Karleby istället, och jag bestämde mig för att åka till Malta lite senare och bara skippa Stockholm. Det kändes bäst så. 

På Malta glömde jag allt annat och levde i nuet. Förträngde allt och alla, hur hemskt det än låter. Jag levde som om det vore mina sista dagar, och njöt på något sätt trots allt. Jag skrattade mycket. Är så glad över att jag åkte ändå. Tack för allt, mina bästa vänner. Tack för att ni fick mig att leva och tack för att ni bara fanns där då. 

IMG 3075IMG 3076

Då jag kom hem igen kraschade jag in i verkligheten. Pappa hade fått komma hem, och jag minns hur nervös jag var över det. Hade sån grov ångest, och kunde inte andas hemma. Hade stora problem med att ens vistas i vårt hus. Kunde absolut inte prata om det som hänt. Stängde in mina känslor och gick mest omkring som en robot.

I slutet av maj åkte jag till Riga med några andra vänner för ett veckoslut. Det var så härligt. Har så många fina minnen därifrån.  

IMG 3077

Sedan kom sommaren. Vi njöt av solen och värmen, spenderade dagar på stranden och tog vara på varje sommarkväll. Jag jobbade på en klädbutik och bodde nästan hos Elin i Nykarleby, för jag kunde fortfarande inte andas hemma. Jag fick panik bara av att vara inne i vårt hus, och kunde endast slappna av då jag tränade eller befann mig någon annanstans. Nykarleby var stället jag alltid flydde till. Jag, Fanny och Elin hittade på massa. Vi spelade volley, drack kaffe vid Tullmagasinet, var uppe sent och pratade om livet, var ute på äventyr, solade och hängde på stranden. Vårt band blev starkare än någonsin. Älskar er. 

IMG 3078

Hade stora problem med panikångestattacker, och var tvungen att springa ut från Venn då jag åt middag en gång med vänner. Satte mig ner på trottoaren utanför och tårarna bara rann obehindrat. Detta hände väldigt ofta då, och jag trodde jag skulle dö varje gång. Fick ingen luft och hyperventilerade direkt någon ens frågade hur det var med pappa. 

Jag tränade då jag kände för det, och försökte vara hemma så sällan som möjligt. Trots att sommaren var soligare än nånsin, så var min värld mörk. Jag hade hela tiden massa tankar som snurrade som ett kaos i huvudet, och kroppen klarade inte av att hantera traumat från lördagskvällen i april. Maten hade jag också problem med, det gick liksom inte. Matlusten existerade inte alls. 

IMG 3079

Jag hade länge vetat att jag borde prata med någon om allt som hänt, få bukt med ångestattackerna och måendet. Traumat. Då jag och min mentala tränare skulle göra säsongsgenomgång kom jag inte ihåg en enda tävling. Allt var bara blankt. Jag började träffa en psykoterapeut. Kände att vi klickade direkt. För första gången gick vi igenom allt som hände under lördagskvällen i april, steg för steg. I detalj. Det gjorde ont och gav mig fruktansvärd panik. Vi tog flera pauser och mina tårar slutade aldrig rinna. Men jag klarade det. Jag hade pratat, berättat för någon om allt. Hur rädd jag var, hur jag kände att det jag kände var fel och hur dåligt jag mådde. 

Vi fick veta att tumören i pappas hjärna troligen var godartad, och att han inte skulle genomgå någon operation. Jag visste att jag borde reagera genom att bli överlycklig och lättad, men det enda jag kunde känna var oro. Jag kunde inte släppa det. Jag litade verkligen inte på något någon sa. Tyckte bara allt var skitjobbigt. Kände att jag kände fel, och borde inte tycka det var så jobbigt då inte ens pappa verkade tycka det.

Hösten kom och träningen började ta fart igen. Jag hade varit sjuk väldigt ofta, och min energinivå var låg. Det gick så mycket energi till ångestattackerna och allt det. Fanny flyttade till Oslo och Ida till Helsingfors. Elin drog också till Oslo, och jag blev på något sätt ensam kvar här.

IMG 3080

I slutet av september åkte jag ner till Helsingfors för att hälsa på Ida. Vi hade det så bra, och jag fick lära känna hennes nya vänner där. Sedan flög jag över till Oslo och umgicks med en saknad Fanny i tio dagar. Dessa dagar var helt underbara. Jag minns hela resan med ett leende på läpparna. 
Resan fortsatte med träningsläger med FSS-gruppen. Det blev mycket och hård träning, men det gick ändå för sig. En natt där drabbades jag av mitt livs hemskaste sömnparalys. Jag skrev om den HÄR. Det var också på något sätt min kropp som försökte hantera händelser och känslor som bara inte gick att hantera. Försökte få ut känslor jag gjorde allt i min makt för att stänga ute. Fy, så hemskt det var. 

IMG 3081

Varje veckoslut umgicks jag med Antta, och jag kände att jag kunde börja vara hemma igen. Det blev på något sätt enklare att andas, och jag fick lite luft ändå. Jag träffade psykoterapeuten med tre veckors mellanrum och det hjälpte verkligen. Jag fick ordning på tankarna och många stenar föll från mitt hjärta genom våra diskussioner. Vi pratade också mer inom familjen. Om allt. Jag berättade hur jag kände, alla bara pratade. Det var sjukt jobbigt, men ändå otroligt skönt. Tryggheten jag alltid känt kring pappa började sakta men säkert krypa tillbaka också. Det var viktigt för mig. Det blev bara en sån stor omställning då min starkaste stöttepelare plötsligt inte var stark och osårbar längre. Allt blev så påtagligt. 

IMG 3082

Vi åkte på läger med föreningen i Vuokatti, och sedan åkte jag vidare till Lappland med FSS-gruppen. Tävlingarna drog igång och det gick rentav piss. Jag hade tränat cirka två veckor ordentligt innan första tävlingen, men det kom ändå som ett slag i magen. Kroppen var trög, och trots att jag visste varför så kändes det såklart jobbigt. Jag vill så mycket mer. 

I början av december dog Nasse, vår älskade kissemisse. Hon dog av ålder, och bara av att skriva det börjar jag gråta. Jag menar, kunde ens året bli vidrigare? Det gör ont i hela mig att hon inte är här, och jag står inte ut med tanken av att jag aldrig kommer få träffa henne igen. Hon betydde så orimligt mycket för mig och familjen, och hon lämnade ett stort hål efter sig, trots att hon "bara" var en katt. Saknar dig Nasse <3

IMG 3083
December var ändå bästa månaden sedan händelsen i april. Familjen har blivit så mycket starkare, och vårt band till varandra har om möjligt blivit ännu tightare. Det är klart att det är mycket jobbiga tankar fortfarande, och jag har ännu problem med sömnförlamning och ångestattacker, men inte alls på samma nivå som tidigare. 

 IMG 3084

Jag har lärt mig åtminstone en viktig sak under det här året. Ta vara på allt. Man vet aldrig när det tar slut. Jag har också kommit så mycket närmare mig själv. Funderat på vad JAG vill och fokuserat på MIG. Jag är stolt över att jag tagit mig igenom detta år, att jag står här och inte är så söndrig. Att min kropp klarade det. Hur coolt är inte det? 

2018, det absolut vidrigaste och värsta året i mitt liv. Jag har gått igenom så mycket mer än jag klarat av, men ändå fixat det. Jag är stolt över mig. Tacksam för min familj och sjukt tacksam för mina underbara vänner. Jag har verkligen världens bästa människor omkring mig. Tack. Tack för allt. Jag älskar er. 

Nytt år nu, och jag har aldrig längtat så mycket efter det nya. 

 Bloggen11

 


MIN JUL 2018

Skrivet av Emelie Svenlin 28.12.2018 | 2 kommentar(er)

Nu anser jag att julen börjar vara förbi, och vi närmar oss det nya året med stormsteg. Bloggen har fått stå tom nu under myshögtiden, för jag har haft fullt upp med att umgås med familj och vänner, och bara ha det trevligt. Julen har bestått av mycket god mat, mys med familjen, julmiddag med släkten, juldagskväll med vänner, konsert i kyrkan på julafton (VACKERT), skidåkning, massa fina presenter och sjukt mycket mys. En SÅ FIN jul <3

70516882 318E 4A86 8B2A 2A689C59B37EIMG 3015

Bara jag och mina fina systrar som är på väg på julmiddag. Casually mitt på vägen bara. Loveu <3

IMG 3016På julaftonsmorgonen fick vi varsitt paket i vanlig ordning, men också ett kuvert av mamma och pappa. I brevet stod det att en liten kissemisse ska flytta in till oss om ett par veckor, och sedan fick vi se en film på kissen också. Här ovanför ser ni henne!!!!! Var rätt nära till tårar ögonblicket vi fick se filmen, HAR NI SETT NÅT SÖTARE???? Jag är helt såld. Vi hälsade på henne igår också, kärlek vid första ögonkastet, minst sagt. Saknar Nasse så det gör ont, men lilla Lussan, som hon ska få heta, kommer säkert också vara helt underbar. 

78EF554C E813 4092 A8DD 250B43043B70IMG 3017Massa mys, som ni ser. 

Både igår och idag har jag jobbat mina sista dagar vid Bros. Det har varit helt sjukt mycket folk i farten nu på mellandagsrean, så jag har liksom knappt hunnit tänka under arbetsdagen. Bara gått på som en maskin. Skönt det ändå på nåt sätt. 

Igår kväll skjutsade jag Antta till Terjärv, och sa på samma gång hejdå till henne inför min flytt till Oslo. Hon åkte på resa med sin pojkväns familj inatt, och kommer hem först efter att jag flyttat, så jag kommer inte se henne på LÄNGE. Det gjorde ONT i hjärtat att säga hejdå, men som vanligt kramades vi bara snabbt och sa sakligt hejdå, för att inte gå helt sönder typ? Grät halva vägen hem i bilen, stabilt. Jaja, kommer ändå bli konstigt att inte träffa henne hela tiden? Vi sitter ju ihop? Jaja, hon får hälsa på fortare än kvickt <3 

13EC43F8 B202 4703 B0C8 FEB231ED9A56Ingen slår dig <3

Ikväll ska jag umgås lite med Fanny (om hon nångång kan ta sig hit???? Hallå snabba på honey), innan jag lägger mig. Morgondagen börjar redan klockan 06.00, då vi drar till Pyhäjärvi på tävling. På programmet ligger 10 klassiskt för min del, hejaheja. Kvällen ska jag spendera med bästisar <3 Kram på er, vi hörs

Bloggen11


DAN FÖRE DOPPAREDAN

Skrivet av Emelie Svenlin 23.12.2018

Alltså hörni. Kan vi bara ta en funderare över HUR DET KAN VARA JULAFTON IMORGON??? Vart har tiden flugit iväg? Fattar ej. Jaja, så är i alla fall fallet, och kul är ju det såklart. 

Idag började jag dagen med att åka till Vörå redan på morgonen tillsammans med Fanny, Jennie och Julia. Där åkte vi sedan omkring några varv på banan i kölden, men bra gick det. Sällskapet var top notch (alltid <3), så trots att det var kallt och jag var trött gick det att genomföra träningen på ett lyckat sätt. Nöjd, nöjd, nöjd. Så lätt att umgås med dessa människor också. Jag gillar dem. Mycket. 

share 1Kolla hur fint? Sjukt. Ett vinterparadis, eller något i den stilen. 

Då vi kom hem igen åkte jag in till stan en sväng, och efter det paketerade jag in de sista julklapparna, spelade Mariokart med familjen (hur kul är inte det??? Hade inte spelat det på evigheter) och nu sitter jag här. Kvar för dagen har jag några rim att skriva, ett julkort att göra och lite sånt. Mysigt, tycker jag.

AfterlightImage4

Gårdagen bestod av tävling i Seinäjoki för mig, pappa och Alva. Det gick okej, vill jag påstå. Känslan var egentligen rätt bra, men jag kom inte riktigt upp i nån fart. Var alltför pigg både i kropp och knopp och lungor efteråt, men kunde ändå inte åka fortare. Jaja, trevligare än att gå in i väggen, men frustrerande ändå. Man vill ju så mycket. En okej prestation och ännu ett steg i rätt riktning fick jag i alla fall med mig från den tävlingen. Bra så. 

Kvällen spenderade jag tillsammans med saknade Fanny och Ida, världens bästa människor, tror jag bestämt? Vi hade en supermysig kväll, myste med Idas lilla SÖTA katt och åt godsaker. 

AfterlightImage 4<3<3<3

Nu ska jag skriva rim till julklapparna och sedan blir det sovdags. Sov så få timmar förra natten, så jag känner att mer sömn inatt är en bra idé. Ha en mysig uppesittarkväll, kram!

Bloggen11


THURSDAY

Skrivet av Emelie Svenlin 20.12.2018

Det är torsdagkväll och klockan närmar sig nio. Jag sitter i mitt rum, har precis duschat och ska snart snacka en stund med saknade Elin (<3). Dagen har bestått av jobb mellan elva och fem, och sen skidträning med juniorerna vid Tössbacken direkt därpå. 

C9CC555E ED10 424A 94CD A0B014C42F3AMen alltså kolla hur söta, man smälter ju typ?? <3

Gårdagen började med ett skidpass i Vörå tillsammans med pappa. Vi körde lite längre FU-drag på klassiska skidor. Efter det bör vi om hos Antta på internatet, och drog sedan till Vasa på lite julklappsshopping. Väl hemma gjorde jag dagens andra träning tillsammans med Alva. Mys. 

IMG 2851

I morgon börjar dagen med en löplänk innan jobbet, känner mig duktig redan, haha. Kommer dock inte vara lika kaxig då vi ska iväg, men det tar vi då. Jag ska i alla fall springa en liten timme med pappa, och det är den dagens träning. Efter det drar jag på jobb till Bros, och när jobbdagen är slut ska familjen en sväng på kalas. Jag skriver "en sväng", för jag har bara tänkt svänga in och sen dra vidare för att umgås med bästa FANNY & IDA som båda KOMMIT HEM!!!!! <3<3<3 Som jag har längtat, hörni. 

IMG 2850

Nu ska jag lacka om mina naglar, bestämma klart outfit inför imorgon, hjälpa mamma välja julfestkläder, prata med Elin och sedan se ett serieavsnitt innan jag somnar. Ha en riktigt fin fredag, bästa ni! Kram

Bloggen11