Visa alla inlägg skrivna juni 2020
MARDRÖM bebisgunga
Var hos mina föräldrar idag hela dagen, ute på gården solade och lekte med Gabriel. Han gungade en bra stund i sin gunga medan jag solade bredvid honom. Han trivs bra där i gungan och sitter säkert. Det finns en gul tuta han tycker om att smaka på - men smaka på allt gör han ändå så det är inget konstig med det. Gungan är ju av plast, och gjort för bebisar.
Det är ju en BABY GUNGA - vad kan hända liksom? Det värsta.
Efter en stund tog jag upp honom ur gungan för att leka i gräsmattan med honom, Där kan man inte ba lämna honom utan heltiden följa med då han sätter allt i munnen, Så jag vaktade noggrant. Och vi satte där alltså säkert 10/ 15 min utan något skilt, han tuggade inte på nått heller eller så. Jag filmade precis någon snutt till instagram då G började hosta. Min första tanke var att oj kanske något flög i munnen på honom typ fluga eller nåt. Jag slängde bort telefonen på sekunden och klappade lätt på ryggen, han fortsatte att hosta, medan hans ögon tårade och jag såg paniken i blicken!! Jag tryckte mitt finger i munnen på honom och sökte efter nåt som kanske var där. Men inget. Jag tittade och kände allstand men inget fanns där. G dreglar och sippar efter luft och jag visste att fan nu är det allvar.
Jag vänder honom mot marken och börjar klappa honom på ryggen hårt, så jälva hårt. Och tittade i munnen, kände efter. Inget ännu heller . HELVETE tänker jag och börjar känna paniken valla i mig och är på vippen att ropa åt min bror som står bredvid mig och tittar på förskräckt att ringa 112. Men jag provar en gång till. Gabriels blick är skräckslagen, tårar rinner och han kvävs, dreglar, hostar och har kräk reflexer. Jag klappar på ryggen ännu hårdare och känner efter i munnen och ser då nått gult uppe i gummen på honom, jag får bort det. Och en känsla av lättnad tar över.
Han värkar lugna sig en aning så jag tar honom inomhus. Tills han än en gång börjar ha kräk reflexer och jag tänker förskräck att han har svalt flera bitar, samma sekund kommer mamma in i huset och jag säger åt henne att G har svalt något. Hon kastar sina mat kassar och tar G, medan jag berättar vad som har hänt - som tur lugnar sig Gabriel och gråter nu endast. Man hör att luftvägarna är fri.
Jag ger en flaska med vatten åt honom efter en sund och han dricker det nöjt. Jag berättar igen vad som har hänt och vi undrar var han har kunnat få den gula PLAST BITEN ifrån. (Här kände jag mig som sämsta morsan i världen medan mina händer bara skakade av situationen btw) Då kommer min bror in och säger att det kanske är från gungan, den har ju en gul tuta. Vi går dit och kollar och ja mycket riktigt, det fattas en bit. Den biten jag precis har grävt ur Gabriels mun. Som tur ser jag att det fattas endast den och jag kan försäkra mig att de inte finns mer i strupen. Biten han hade i halsen var inte liten. Tänk er en vuxen kvinnas tumnagel, biten var samlare och lite längre men motsvarande. Tänk sedan hur liten en bebis är och hur små mun och luftrör dom har.
FATTA HUR ILLA DET HADE KUNNAT GÅ.
Som tur repade Gabriel sig snabbt, och fortsatte som vanligt, åt och drack bra efteråt. Och jag är så lättade över att jag vet vad man ska göra i en sådan situation. Att jag kunde hålla mig lugn och koncentrerad. Verkligen, när det handlar om småbarn och säkerhet - Läs och håll koll på hur man utför första hjälp osv. Så himla viktigt.
BTW
Om ni har denna gunga, Så släng den långt åt helvete. Den är absolut inte barnsäkert och borde dras bort ur försäljning. Våran gunga är inte splitter ny, men den är inte heller gammal o använd heller mycket - Troligen har regn och sol försämrat kvaliten på tutans plast att den lätt gått isär medan Gabriel tuggat på det med sina småsmå pytte tänker. MEN guu dethär får inte hända, allra minst när det handlar om babysaker DOM SKA VA HAZARD SÄKRA
