EMMA GEISOR 1

Visa alla inlägg skrivna januari 2020

Min hud

Skrivet av Emma Geisor 27.01.2020 | 2 kommentar(er)

Goddagens!

Som man kan läsa i min bloggbeskrivning, så har jag skrivit att jag är en hudvårdsjunkie. Idag tänkte jag berätta hur och varför.

Jag har ända sedan jag varit 13 år mått dåligt över min hud. Jag fick akne. Och precis som då man är tjock, så folk kommer med tips och råd för hur du ska leva ditt liv, vare sig du vill eller inte. Alla som har hud. Hud som är slet, hud som är torr, hud som inte har akne, kommer med sina tips och föreslår "undvik mjölkprodukter", "du måste tvätta huden" eller "ät inte choklad". Och likadant som då man är tjock, så hjälper aldrig dessa råd. Det ända man signalerar är hur fel personen som är tjock/har akne är. 

Aaja, en kort rant om det. 

IMG 20200127 093412Jag har hatat min hud. Gömt den med smink. Jag har provat alla mediciner (utom roaccutan), dieter och "finnmedel". Faktiskt spenderat hundratals euro, genomlidit alla olika biverkningar. Huden har förändrats, men likadant som med kroppshatet så har inte det gjort något mot de elaka tankarna.

Nu har jag märkt att för att acceptera min hud, så är det precis som med min kropp, jag behöver se den för vad den är. Sluta gömma den, ta på den, ge den kärlek, låta den bara va.... 

Då jag får elaka tankar om t.ex. mitt gäddhäng, så tar jag mig tid att känna på det, ta bilder, skaka loss och kanske skriva en text någonstans på Some. Och det funkar. Jag "exponerar mig". Jag märker att det bara är gäddhäng. And that's it. Det behöver inte vara snyggt, det behöver inte ha någon laddning alls, det bara är.

Likadant gör jag med huden. Istället för att täcka över exakt allt med en supertäckande foundation, så låter jag den va. Jag smörjer den. Gör ansiktsmasker och känner på den. Det blir lite av en ritual varje dag. Att stå framför spegeln och se och känna. Jag har alltid känt mig tvungen att sminka mig om jag ska lämna hemmet. Men jag bestämde mig en dag för att låta bli. Och så länge som tankarna om att sminka är ett måste för att "se bra ut", så kommer jag göra det. För varje dag blir jag mer van. Min hud är bara hud. Vare sig den är finnig, oljig, torr eller knottrig. Så får den va. 

Haha känner mig lite knäpp då jag skriver detta. Har jag verkligen reflekterat så här djupt om något som hud? Tydligen. Med det sagt så hoppas jag ni har en fin dag. Ni kan ju berätta hur er relation till er hud är? Känner du dig tvungen att sminka dig för att passa in? 

Pok. 


Jag har funderat över bloggen.

Skrivet av Emma Geisor 24.01.2020 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Alltså. Hej. 

Som ni har märkt så har det stått lite mer stilla här på bloggen. Det är för att jag har varit tvungen att tänka lite. Bloggen har blivit en prestation. Jag har typ 10 inlägg i utkast, eftersom jag tänker att de inte är "bra nog" för att publiceras. Jag har tänkt att ni alltid måste få ut något av mina inlägg. Ny fakta eller nya funderingar och perspektiv. 

Jag har inte haft inspiration eller tid att faktaforska och fundera stort och brett på saker. Det har varit en period då jag inte har tänkt så mycket på sånt de senaste veckorna. Det har varit jul, nyår och annars också hänt en del nytt i vårt liv (vi ska köpa lägenhet!!!!! mer om det en annan gång). Och jag har haft dåligt samvete för att jag inte har publicerat regelbundet senaste veckorna. 

Men nu då jag har funderat över vad jag vill med bloggen, så har jag kommit fram till att det är ett sätt för mig att diskutera. Att skriva ner tankarna, och få feedback och nya synpunkter från er. 

Jag frågade på min Instagram förra veckan om vad ni skulle vilja läsa mer om här. Och jag blev faktiskt förvånad av svaren. För de flesta hade skrivit att ni vill veta mer om min vardag. Om vad jag har gjort och gör. Fick också ett förslag om outfits. Och jag måste säga att jag blev lättad av era svar. Det var inte en massa samhällsproblem som jag behöver ta ställning till. Utan det är tillräckligt att ibland bara skriva om hur jag har det. 

Funderar på att konstruera någon sorts lista, som jag skulle ha som återkommande bas för något vardagsinlägg. Typ något som skulle summera min vecka, eller den senaste månaden. Har ni i så fall tips på vad som skulle kunna ingå i den listan? 

En annan sak jag vill införa är att lägga upp helt vanliga bilder från min vardag. Bilderna behöver inte ha något kroppspositivt budskap eller någon text som passar perfekt till bilden. 

Som sagt vill jag bloggen ska vara för oss alla, ett diskussionsrum. Där man kan fundera och diskutera och få nya perspektiv. Så ni får jättegärna skriva på Insta-DM eller kommentera om det är något ni vill jag ska ta upp! 

 (Bonusfact: Jag älskar vin.) Pok.IMG 20200122 183624


Jag har formulerat mig dåligt

Skrivet av Emma Geisor 17.01.2020 | 2 kommentar(er)

I mina två senaste inlägg har jag lyft fram hur nyårslöften kan påverka oss negativt. Och det utesluter ju självklart inte att det även finns bra sidor med nyårslöften. 

Meningen med mina inlägg var aldrig att smutskasta någon. Jag har inte reflekterat över nyårslöften förr, så som jag gör nu. Och jag har haft det svårt med att sätta ner tankarna i textform, så att det blir tydligt och inte stötande. 

För att förtydliga vill jag förklara att poängen var att betona att du inte behöver ha nyårslöften. Du behöver inte revolutionera dina vanor varje gång den första januari. 

Sen var också poängen att lyfta hur vissa löften, speciellt löften om kost och träning, triggar många. Inte bara kring nyår. Det är också en skillnad på att säga: 2020 vill jag äta mer grönsaker. Och att säga: 2020 ska jag sluta äta kolhydrater, för att jag känner mig så tjock och ohälsosam efter all choklad jag ätit vid jul. Förstår ni? 

Summan av kardemumman: Inläggets mening var att lyfta upp nyårslöften ur ett annat perspektiv, mitt perspektiv. Avslutar med en kommentar, jag fick på ett av inläggen, som jag tycker var välformulerad och beskriver hur jag tänker. 

"Och dessutom är det hälsosamt för de flesta tjocka att gå ner i vikt så länge det är frisk viktnedgång så jag menar man kan ju försöka bli motiverad istället...." Jag tycker det är otroligt naivt att skriva på det här sättet, för det finns sååå många historier om att gå ner i vikt på nätet, i tidningar, överallt. "Inspiration" finns nog, var som helst när man vill ta del av den. Men en person får inte nödvändigtvis inspiration av folks hälsohets på nätet, tvärtom skulle jag säga, kommer sånt inifrån efter egna reflektioner. Annars skulle väl alla vara smala och "hälsosamma" hela tiden, så mycket "pepp" som vi matas av ;-) ingen försöker väl bestämma över vad man får säga i some, snarare bara säga att vi alla borde tänka efter lite. Man kan ju säga nej till bullen på jobbet med en kort förklaring istället för att proklamera hela sitt liv över nätet och genom det vara en del av det som får många unga att må dåligt idag."

Amen. Tack för mig. Pok. 


Är det bra att prata offentligt om nyåslöften?

Skrivet av Emma Geisor 11.01.2020 | 5 kommentar(er)

Kategorier:

Fick en kommentar på mitt förra inlägg om att det visst är bra att ha nyårslöften och bra att stanna upp och reflektera och ha mål i livet. Och ja, jag håller med. Det är viktigt att stanna upp och fundera vad just du vill göra med ditt liv. Och vad du kan göra för att uppnå det. Men gör det för att förbättra livet för dig, för att du VILL. Inte för att du känner att du MÅSTE vidta åtgärder för att du skall duga, och vara mer värd. Tro mig, det är en skillnad. 

Sen kan man ju också ställa sig frågan om huruvida det är bra att prata offentligt om sina nyårslöften eller inte. Jovisst, det kan inspirera någon. Men det kan också göra skada.

Som jag skrivit i nästan varenda inlägg här på bloggen, så lever vi i ett samhälle som konstant pressar oss till att prestera bättre, och ändra på oss för att vi ska duga. Vi ska följa trender; konsumera och ändra på vårt utseende och våra åsikter utifrån trenderna. Vi bombas konstant med tips hur vi kan bli smalare, snyggare, piggare, självsäkrare osv. 

IMG 20191231 194917

Att uppfylla kraven i dagens samhälle är en hets för många, inklusive mig. Och då du skriver/pratar om dina nyårslöften/mål så bidrar du till den hetsen. Att du berättar att du ska börja äta enligt ett kostschema och träna regelbundet, bidrar till att den som läser/hör kan känna sig mindre värd för att hen inte tränar eller äter enligt kostschema. 

Att vi hela tiden är omgivna av sånt, inte bara på sociala medier, men också kring kompisar, kollegor, föräldrar, syskon, gör att den här konstanta aktiviteten att förbättra oss själva normaliseras. Den äter sig in, och fastnar där bak i hjärnan. Inte bara hos dig eller mig, utan också hos våra barn. 

De, som så här långt har blivit skonade av negativa tankar om att kroppen ska ändras på (om nu såna finns), blir mer medvetna. Om du med en viss kroppstyp, säger att du ska se efter vad du äter och tränar, så kommer troligtvis alla andra med liknande kropp, eller större kropp tänka att de också borde anamma nya kost och träningsvanor. Dessutom kommer det ge en press hos de med "ideal kropp" att göra allt för att bibehålla denna, för gud bevare om du blir gravid eller sjuk och kroppen ändras. Då ska du göra allt i din makt för att "få tillbaka" din kropp (precis som att den försvann nånstans, lol).  

Jag hoppas ni förstår mig rätt. Jag är FÖR personlig utveckling. Jag är FÖR att du ska göra vad du vill med din kropp, oavsett om du ska gå ner/upp i vikt eller bli starkare. Men jag är MOT att du skriver/pratar om det. För det bidrar till den hets, som redan är så otroligt stark. Och vi behöver trygga rum. Rum där vi kan befinna oss, utan att behöva känna att vi måste revolutionera våra levnadsvanor. Rum där du och jag kan bara vara som vi är och räcka till. 

Så jag ber er. Tänk. Tänk förrän ni berättar offentligt om hur mycket du gått ner i vikt. Tänk före du berättar om ditt hårda träningsschema. Tänk förrän du berättar om din diet. Du vet aldrig vem som lyssnar och hur det landar hos den som läser/hör. 

Tack för mig, pok. 


New year, new me. eller?

Skrivet av Emma Geisor 07.01.2020 | 3 kommentar(er)

Först och främst: Hej. Har ni saknat mig? Jag har haft ledigt. Från allt. Chillat på villan, ätit gott och sovit länge. Så som en kan behöva ibland: att lägga alla måsten åt sidan. För även om man har ledigt från jobb och skola så har vi en massa måsten. Vänner och släkt ska träffas, garderober ska rensas och det där projektet du inte har haft tid för tidigare ska tas i tu med...barnen ska lekas med och det ska hittas på all möjliga aktiviteter och saker. Nu har du tid. Nu måste du passa på. STOPP. Tid är allt du har. Du kan stanna. Allt kan vänta. 

Aaja det var inte det, som det här inlägget skulle handla om. Låt oss bryta av med en vintrig bild. Då det var vinter, den där ena dagen den 25 december 2019. 

IMG 20191225 103831New year, new me var det. Varför kan man fråga sig? 

Om det är någon gång som man bombaderas med gymförmåner, dieter, kostråd, hälsoråd, livsråd så är det ju januari. Vi ska inleda det nya året med att uppgradera oss till version 2.0 av oss själva. Varför? Att ständigt sträva efter nånting bättre; mera pengar, bättre kropp, bättre mat, bättre mamma, bättre vän osv. 

Det ska ändras, formas, redigeras. Aldrig är det bra. Aldrig kan jag vara klar. Kampen för att bli något bättre än vad jag är just nu är livslång. Och om jag inte slåss har jag gett upp på livet. Men tänk om man ger upp på kampen och väljer livet. 

Jag skriver det här inlägget för jag vill att du (men också jag) ska få en paus från all hets. Att man ska få läsa något annat än new year, new me. För vet du va. Du är grym. Du har klarat av ytterligare ett år, trots alla motgångar, stora som små. Du som mår dåligt och kämpar och inte ser nåt slut. Tänk hur jävla stark du är som tagit dig såhär långt. Ett nytt år har börjat och du blir starkare dag för dag, varje gång du stiger upp ur sängen fast du bara skulle vilja ge upp. 

Så jag säger: NEW YEAR, SAME OLD ME. För jag är bra, precis som jag är. Jag behöver inte ändra nåt, om jag inte vill. Jo man kan ju alltid bli bättre. Men jag har lärt mig att man aldrig blir nöjd, uppdaterandet tar aldrig slut. Så i år ska jag fortsätta med det som jag gjorde ifjol, leva livet: Äta då jag är hungrig och det jag känner för, sova då jag är trött, skratta och fjålla. Träna då jag känner för det, umgås då jag känner för det. 

Så summa summarum: Du duger. Du är underbar. Du behöver inte göra ett piss, om du inte vill. Pok!