EMMA GEISOR 1

En tanke om hungers- och mättnadskänslor

Skrivet av Emma Geisor 12.12.2019 | 3 Kommentarer

Hej allihopa, hoppas ni har en superfin dag! 

Om du vet att du blir triggad av ätstörningssnack, så rekommenderar jag att du inte läser detta inlägg. 

Jag satt och reflekterade här i min ensamhet, innan sambon kommer hem från jobbet, och kom att tänka på hur skadad det hör samhället gjort mig. Hur korkade tankar jag har/haft pga. all kroppshets och utseendefixering. 

Jag kom att tänka på hur jag har avskytt att va mätt. 

Som jag har tidigare skrivit här på bloggen så har jag bantat i stort sätt hela mitt liv. Att gå på en diet och kontrollera det man stoppade i sig blev det normala. Likaså blev det normala att vara hungrig. Man kände sig duktig om man klarade av att inte äta, trots att man var hungrig, vilket bidrog till att jag till sist började få skuldkänslor och kände mig dålig då jag kände mig mätt. Det gick t.o.m. så långt att jag började stoppa fingrarna i halsen för att slippa känna mig mätt efter att jag ätit.

Under senaste året har jag kommit långt i min kamp mot kroppshetstankarna. Men de fysiska mönstren sitter djupt. Jag kan ibland fortfarande börja må fysiskt dåligt, om jag äter mig mätt, blir helt enkelt spyfärdig. Jag får ofta skuldkänslor och fysiska ångestsymtom om jag ätit så att jag får "matkoma". Fast mina tankar har ändrats, fast jag inte bantar. Men det är som att kroppen minns. 

Det är så sjukt att något så grundläggande som att äta när man är hungrig kan bli så förvrängt pga. det samhället lär oss. Så förvrängt att vår kropp anpassar oss till det, och framkallar t.o.m. fysiska symtom. 

Är det bara jag eller är det någon som känner igen sig? 

Med det sagt så hoppas jag du äter dig mätt idag, för du och din kropp behöver det. Pok.

IMG 20191129 171804Nu ska jag iväg och handla de sista julklapparna och äta mig mätt på min favorit, sushi! 

Kommentarer

  • Helena 14/12/2019 7:40pm (2 månader sen)

    Oj om du skulle veta hur jag känner igen mig. Som nu när jag åt lite för mycket av god heimlaga pizza. Och allt är fast i min relation till mat. Som lillasyster till en anorektiker så har jag ingen normal förhållning till mat för har ätit för att hålla alla andra nöjda. Det har blivit så normalt mönster att jag ännu har svårt att äta normalt...

    • Emma Geisor 26/12/2019 10:54pm (56 dagar sen)

      Jaa, så hemskt att en heimlaga pizza t.o.m ska förstöras av tankarna... Men det är ju bra att du är medveten om att se är orimliga! ☺️

  • Iida 14/12/2019 10:07pm (2 månader sen)

    Jo, känner igen mig en aning. Dock har det istället blivit kvar i huvudet av diverse Dieter att "nu har det gått x timmar" nu borde jag äta, även om jag inte är ett dugg hungrig. Även att känna mig "för" mätt och att få "matkoma" är ångestladdade. Men det går framåt, men mycket som sitter kvar.

    • Emma Geisor 26/12/2019 10:52pm (56 dagar sen)

      Jo, ja känner samma; det där med tiden. Men fint att det går framåt iaf :)

  • Nellie 27/12/2019 12:15am (56 dagar sen)

    Jag har aldrig haft problem med vikten eller känt någon direkt hets för att gå ner i vikt, då jag av naturen är slank. Har dock haft en hel del annan ångestrelaterad problematik, och jag blir ofta illamående om jag äter mig mätt. Inte alls för att jag känner ångest över hur mycket eller vad jag ätit - tvärtom tycker jag om känslan av att inte vara hungrig, jag känner mig stark och full av ork då - men jag har fått höra av läkare något i stel med att en full magsäck kan trycka på diafragman eller något liknande, vilket kan trigga illamående hos vissa :) Jag vet alltså inte alls exakt hur detta hängde ihop, men något med en full magsäck och diafragma kunde orsaka just detta fenomen. Det är flera år sedan jag hörde det, men känner ofta av det om jag ätit en stor portion.

    • Emma Geisor 07/01/2020 6:31pm (45 dagar sen)

      Tack för din kommentar! Och vad roligt att höra en ny synvinkel! Och ja, det kan no ha en sanning det du skriver. För det är ju så att om man äter sig föör mätt så känns det ju som att man kan behöva kräkas. För mig var det dock det psykiska som orsakade illamående. Jag njöt av att va hungrig och var jag inte hungrig så fick jag ångest, för att jag kopplade det med att jag ätit för mycket typ...

Skriv en kommentar