Tjugofemårsfotografering
Igår firade jag min tjugofemte födelsedag. Det känns ganska stort att fylla tjugofem, men jag känner nog mig mer som tjugotre eller kanske aderton om jag ska vara ärlig. När man var yngre kändes tjugofemåringar jättevuxna men inte vet jag om jag känner mig speciellt vuxen ännu. Och det är väl helt okej.
Tjugofem år, tänk vilken bedrift! Jag ställde till med tjugofemårsfotografering på samma sätt som när man fyller ett år och vill föreviga den åldern. Med Davids syster Elin bakom kameran fick jag ihopsamlat över 300 bilder, så här är ett urplocka av dem.
Trevlig måndag, hoppas ni gillar bilderna! :)
Du kanske också gillar de här blogginläggen
Lappa dina sockor med glada gubbar
Sedan jag började sticka sockor har jag också börjat intressera mig för att lappa och laga slitna stickade plagg. Innan jul hittade jag ett par sockor i mitt skåp som hade stora hål under fötterna, men eftersom sockorna ändå var så pass fina tyckte jag det vore tråkigt att slänga dem. Istället valde jag att stoppa sockorna med en avvikande färgs garn. Min första idé var egentligen att stoppa hålen med stora prickar för jag tycker det är roligt att leka med olika kombinationer av mönster på mönster, som t.ex. prickar på ett redan randigt plagg. Men idén utvecklades under arbetets gång och till sist hade prickarna förvandlats till glada gubbar.
Före jag lappade sockorna tvättade jag dem för hand med ulltvättmedel och körde ett varv med min noppborttagningsmaskin för att få dem att se riktigt nya och fräscha ut. Jag plockade fram min loppisfyndade stoppningssvamp av trä, en stoppnål och ett garnnystan av ungefär samma grovlek som sockorna är stickade av. Stoppningssvampen eller parsinsieni som det heter på finska har man inuti sockan under tiden som man lappar, dels för att få ett slätt underlag att jobba mot men också för att undvika att sy rakt igenom sockan.
Jag sydde maskstygn fram och tillbaka över hålen tills hålen var helt täckta. Till sist broderade jag dit ansiktet på de glada gubbarna och gjorde vita konturer runt varje glad gubbe. Jag valde också att sy några jämnt utspridda maskstygn i vitt utanför mina lappningar för att jämna ut kanterna och undvika att lappningarna ska kännas obekväma under foten. Alla trådar fäste jag till slut på insidan av sockan.
Som utbildad klädsömmare och modist tycker jag det är viktigt att ta hand om de plagg och accessoarer som man redan har i garderoben. Har man dessutom lagt en massa tid på att sticka ett par sockor vill man så klart att de ska hålla så länge som möjligt. Det är också bra både för miljön och plånboken att lappa och laga för att förlänga livslängden på de plagg man redan äger. Speciellt synliga lappningar tycker jag är roliga och kan göra att dina plagg får ett helt nytt uttryck och känns som nya igen. Här har man verkligen möjlighet att leka med färger och motiv och egentligen är det bara fantasin som sätter gränserna. Själv tycker jag att det hade varit supersnyggt med t.ex. broderade citroner, nyckelpigor eller jordgubbar på ett stickat plagg.
Hoppas jag lyckats inspirera dig till att ta hand om dina kläder och kanske till och med lappa ett hål eller brodera ett roligt motiv över en fläck på ett favoritplagg. Att lappa och laga kan ju faktiskt vara roligt och du kan ju också bjuda hem dina hantverksintresserade vänner och ha en lappnings- och lagningsfest tillsammans! :)
Och här är en video från Garnstudio Drops design där de visar hur du syr maskstygn.
Du kanske också gillar de här blogginläggen...
Hej jag har livskris!
Nämen hej, det var länge sedan. :) Jag har blivit så otroligt dålig på att uppdatera här på bloggen och desto längre det blir mellan varje inlägg desto högre blir tröskeln att faktiskt sätta sig ner och skriva. Förra året kan ha varit mitt sämsta bloggår någonsin, men det ska jag försöka förbättra. Kanske jag till och med skulle försöka slå personrekord i antalet inlägg i år. För egentligen råder det ingen brist på bloggidéer, det handlar mest om att faktiskt skapa och dela med sig av dem.
Sedan sist jag skrev här har det faktiskt hänt en del. Jag varit på resa till Frankrike, haft corona för första gången, firat jul med familjen, jobbat på med mitt företag, påbörjat nån slags livskris/identitetskris (tydligen kan man få sånt när man snart ska fylla 25) och tagit tid till att skapa och vara kreativ bara för att det är roligt.
Jag ska absolut ta och skriva nåt inlägg om resan till Frankrike i ett senare skede. Sedan har jag också en del kreationer som jag sytt och stickat som jag ska ta och visa här. Jag måste bara fixa lite snygga bilder först.
Min identitetskris beror mestadels på att jag eller snarar jag och min man inte vet vad vi ska göra till hösten. David får sin master från Sibeliusakademin i vår och då måste vi tyvärr flytta ut ur vår fantastiska studielägenhet. Vi har alltså egentligen ingenting som håller oss kvar i Helsingfors vilket förstås öppnar upp till alla möjligheter, men det är just det som är så jobbigt. Alla möjliga alternativ ligger på bordet och vi kan flytta vart vi vill. Livet är ett enda ältande just nu, åtminstone för mig.
Bjuder till sist på bilder från julafton då jag traditionsenligt bar min röda julklänning för sjunde året i rad. Jackan köpte jag second hand vid Beyond retro när vi bodde i Göteborg. Pälskragen som egentligen är ett pannband har jag sytt själv och skorna är ett loppisfynd som borde vara över sju år gamla de också. En väldigt hållbar outfit om ni frågar mig.
Hoppas ni får en fin fortsättning på veckan! Vi hörs! :)
Du kanske också gillar de här blogginläggen...
Hösten och eftermiddagssolen
Vardagen rullar på som vanligt och jag sitter mest hemma och jobbar på dagarna. Så idag bjuder jag på lite bilder från min vardag den senaste månaden. Jag har egentligen inget märkvärdigt att skriva. Dagarna består mest av sömnad, kreativt tänkande hit och dit, ibland en promenad i skogen och lite mat och kaffe där emellan. Jag blev också inspirerad av en nyfunnen illustratör och bloggare som heter Magali att illustrera lite text till det här blogginlägget och jag tycker det gav en lite mer personlig touch till bilderna. Eller vad tycker du?
Eftermiddagssolen i min ateljé är verkligen magisk! Tillsammans med mina gula gardiner skapar det ett vackert solgult filter i rummet. Och beslutet att måla mitt arbetsbord äppelgrönt får tio av tio på poängskalan, det lyfter verkligen hela rummets inredning till en ny nivå. Bilden till höger är från när jag filmade lite reels till instagram, klänningen är farmors gamla klänning som jag stylat i ett tidigare blogginlägg och den persikofärgade hatten är en hård tyghatt som jag sydde under studietiden.
De senaste dagarna har jag tillverkat lite håraccessoarer av sidentyg, därav den illustrerade texten eller underrubriken. Jag håller också på och målar färdigt våra mönstrade tavlor i vardagsrummet, så jag har tillfälligt möblerat om lite för att de tre meter långa limträskivorna ska rymmas på golvet. Eftersom jag målar med linoljefärg som har en torktid på ungefär två dygn så är arbetsprocessen väldigt långsam, men det gör ingenting för jag orkar ändå inte sitta dubbelvikt på golvet varje dag. :)
Trevlig helg! :)
Fotografering på ett solrosfält
Hej, det var länge sedan! En hel sommar har hunnit gå utan att jag skrivit en endaste rad här på bloggen. Men nu är jag äntligen tillbaka. Vardagen är igång och ute börjar det bli riktigt höstväder. I sommar har vi flängt fram och tillbaka mellan Österbotten och Helsingfors ett par gånger, jag har sommarjobbat på ett boende inom vården, sytt en brudhatt till en kund och annars mest tagit det lugnt och umgåtts med familjen.
Det blev ingen studieplats för mig den här hösten, men det gör ingenting. Istället håller jag på och startar upp mitt företag och designar, syr och utvecklar nya produkter som jag tänkt lansera i höst/vinter. Det är både roligt och skrämmande det här med att ha egen firma och det är mycket nytt som jag behöver tänka på och lära mig. För mig är det ett stort steg att jag ens vågat starta eget företag. Jag har gått och drömt och fantiserat om det i flera år men jag har aldrig riktigt vågat och hela tiden hittat på dumma bortförklaringar. Men nu kan jag stolt säga att jag har egen firma och det är åtminstone stort för mig. Nu är allt möjligt och det är bara att sätta upp nästa mål och drömma vidare.
Är du intresserad av unika hattar, kläder och accessoarer så rekommenderar jag att följa Studio Fanny Hellman på instagram. Det är troligtvis där jag kommer att uppdatera först om nya produkter och vad jag har på gång inom företaget. :)
Till sist bjuder jag på bilder från två veckor tillbaka när jag och Sonja Wikström Photography åkte ut till ett solrosfält lite utanför Helsingfors för att ta bilder. När Sonja berättade om solrosfältet som hon hade hittat tänkte jag att det kanske bara var en liten åker med glest utspridda blommor, men när vi anlände till åkern var det som att gå in i en magisk sagovärld. Jag tror jag aldrig sett så många solrosor på en och samma åker i hela mitt liv. Det var helt otroligt! Vi hade också fått lov av gubben som ägde solrosfältet att plocka några blommor att ta hem och jag har fortfarande inte slängt bort min bukett trots att de håller på och vissnar bort i vasen på köksbordet. Baskern som jag bär på bilderna har jag sytt själv, den blågröna sidenklänningen är farmors gamla klänning och blusen köpte jag förra våren.
Hoppas ni gillar bilderna! :)
Du kanske också gillar de här blogginläggen...
Vårens första snittblommor och två roliga nyheter
I helgen unnade jag mig vårens första knippe med snittblommor efter att jag slutfört en viktig deadline på onsdagen. Jag blir glad varje gång jag ser den lilla buketten på vardagsrumsbordet. Nu känns det verkligen som vår och om exakt två veckor fyller jag 24 år. :)
De senaste två veckorna har jag lagt nästan all min vakna tid på att ansöka till en utbildning. Vilken utbildning tänker jag däremot inte avslöja ännu. Just nu är jag i ett skede i livet när jag är väldigt nöjd med livet så som det är och jag har precis startat ett eget företag. Så jag har ansökt till utbildningen med inställningen att det är helt okej om jag inte får en studieplats, för jag har ändå två utbildningar i bagaget och ett nystartat företag. Ganska skön känsla tycker åtminstone jag. Men samtidigt vet jag att jag aldrig hade kunnat släppa tanken om jag inte hade ansökt. Drömmen finns ändå där och tanken på att sitta hemma i Österbotten som trettio-nånting och ångra att jag aldrig vågade söka är ännu mer skrämmande och fick mig att våga chansa. Så jag testade och så får vi se hur det går. Dessutom lärde jag mig massor av att göra förhandsuppgifterna. Så för mig är det redan en vinst.
I helgen ska jag njuta av solen, kanske sticka eller virka lite, baka knäckiga choklad- och havrerutor och städa mitt arbetsrum. Ja och om jag hinner ska jag lappa lite kläder. Trevlig helg!
Du kanske också gillar...
Sticka en scrunchie till Alla hjärtans dag
Nu är det bara några dagar kvar till Alla hjärtans dag eller vändagen som jag hellre kallar det. Jag brukar egentligen inte fira vändagen så speciellt mycket men tycker det är fint att det finns en dag då man får uppmärksamma sina vänner lite extra.
I fredags blev jag inspirerad att sticka mig en egen scrunchie. Först stickade jag en enfärgad scrunchie som en slags prototyp och den har jag använt alla dagar sedan dess. Och för att det snart är vändagen så ville jag testa att sticka en scrunchie med hjärtan på, dels för att få öva mig på flerfärgsstickning men också för att jag tänkte att det kunde vara fint. Hjärtan är ju förresten inte bara fina på vändagen.
Scrunchies har blivit väldigt populära de senaste åren så varför inte sticka dig en egen scrunchie. Jag antar att alla vet vad en scrunchie är, men om du mot förmodan aldrig hört talas om det så är det alltså ett stort hårband som var populärt på 90-talet. Det är superenkelt att sticka en scrunchie och det passar bra för både nybörjare och mer erfarna stickare. Projektet är dessutom perfekt om man som jag vill öva på flerfärgsstickning eller någon annan stickteknik. Eftersom jag fortfarande är nybörjare på att sticka och knappt har stickat flerfärgsmönster alls i mitt liv gick det väldigt långsamt att sticka hjärtan, men jag ser det som en bra övning och det är ganska roligt även om det går långsamt.
För att sticka en scrunchie behöver du:
Strumpstickor storlek 3 mm eller en rundsticka om du hellre stickar med magic loop, garn i valfri färg (jag använde en tråd Arwetta och en tråd Tilia från Filcolana och det gick åt knappt 22 g garn totalt), ett resårband som är ca 24 cm, måttband, sax, sytråd, synål, knappnålar och två säkerhetsnålar.
Börja med att lägga upp 100 maskor på stickor 3 mm och sticka ihop dem till en cirkel. Sedan är det bara att sticka slätstickning tills arbetet mäter 10 cm (för mig blev det ungefär 40 varv slätstickning). Den första scrunchien stickade jag enfärgad i restgarn från min första stickade tröja. Hoptagningen stickade jag genom att sticka ihop två maskor och samtidigt maska av arbetet. Det gjorde jag genom att först lyfta upp den första maskan från uppläggningskanten på den vänstra stickan och sedan sticka ihop den med första maskan på sista varvet. Följande maska stickade jag på precis samma sätt men efteråt lyfte jag över den första maskan över den andra maskan för att maska av arbetet - alltså lyft upp en maska, sticka ihop två maskor, lyft upp en maska, sticka ihop två maskor och maska av en maska.
Det här upprepade jag tills det bara var en liten öppning på ca 5 cm kvar. När den stickade scrunchien fortfarande hade en liten öppning i ytterkanten klippte jag till ett 24 cm långt resårband och fäste en säkerhetsnål i varje ända av resårbandet. Den ena änden med säkerhetsnålen fäste jag intill öppningen till arbetet och den andra säkerhetsnålen använde jag till att få in resårbandet i scrunchien. Sedan nålade jag ihop de båda ändorna av resårbandet med varandra så att de överlappade ca 2 cm (alltså så att resårbandet blir 20 cm i omkrets) och sydde ihop bandet för hand med några stygn runt kanten. Till sist stickade jag ihop de sista maskorna, maskade av och fäste trådarna så osynligt som möjligt. Och så var scrunchien klar!
Här nedan ser du bild på min andra stickade scrunchie som jag valde att sticka röda hjärtan på. Visst blir det fint! En perfekt liten present att ge bort till en vän på vändagen. Dessutom är det enkelt att variera både mönster och färg enligt tycke och smak. Varför inte sticka en scrunchie i din väns favoritfärg eller en färgsprakande scrunchie i en massa olika restgarner. Jag tror att jag också ska sticka en enorm och fluffig scrunchie av mohairgarn när jag är färdig med min vändags-scrunchie.
Blogginlägg du kanske också gillar...
Kreativa projekt i januari
Oj vad januari gick fort och nu är vi redan ett steg närmare våren. Wohoo! För ett par veckor sedan blev jag plötsligt sugen på att få in mera färg i mitt arbetsrum, så en sen onsdagskväll plockade jag fram linoljefärg och alla tillbehör jag hade hemma. Jag kvistlackade alla kvistar med två lager schellacklösning och blandade sedan ihop en grön färg av de färger jag hittade i skåpet. Det var första gången jag blandade till en egen kulör och det var inte helt enkelt att få till en fin nyans. Sedan var det bara att börja måla.
Första lagret färg var jag lite skeptisk till, det blev lite för likt telefonbordet vi har i hallen som jag målat med kromoxidgrön. Så när det var dags att måla andra varvet (några dagar senare) blandade jag till en annan lite mildare äppelgrön nyans som jag tycker blev superfin. Så nu är mitt skrivbord grönt och härligt!
Det är nästan två år sedan jag målade med linoljefärg för första gången och förälskade mig i just den färgen. Nu vill jag aldrig gå tillbaka till plastfärger igen. Det är så roligt att måla med linoljefärg för det är heltäckande redan efter första strykningen och ett par deciliter färg räcker otroligt långt. Jag målade ett rum med plastfärg i somras och det var inte alls lika roligt.
Ett annat projekt som jag har på gång är min stickade tröja som jag påbörjade förra våren. Tröjan blir färgsprakande med ränder i olika bredder. Basmönstret till tröjan är ett mönster från Petiteknit som heter Inga Krusiduller Sweater, men jag har helt enkelt valt att sticka den i sex olika färger. Nu är jag hur som helst sugen på att färdigställa tröjan så att jag kan börja använda den i vår.
För ett par veckor sedan pysslade jag även ihop en girlang med krokusar av papper. Nu hänger den fint i ena hörnet i mitt arbetsrum och påminner om att våren snart är här.
Vad har du gjort för kreativa saker under januari? Jag vill väldigt gärna veta! :)
Blogginlägg du kanske också gillar...
November, december och 1970-talet
Hej, roligt att just du klickade dig hit. Det börjar bli ett tag sedan jag uppdaterade bloggen, men det ska det bli ändring på nu. Nytt år och nya möjligheter brukar man väl säga. Fast motivationen är faktiskt på topp just nu, så då ska jag försöka använda den på bästa sätt.
I november planerade jag en del kreativa projekt, stickade klart min citrongula mössa som jag påbörjade i våras, började sticka sockor att ge bort i julklapp och jobbade på dagis. Utöver det det tog jag det mest lugnt, för dagisjobb gör en väldigt trött.
December bestod mest av dagisjobb, julklappsverkstad och vardagsbestyr. Jag åt också många pepparkaksglassar (Annas pepparkakor har gjort glasspinnar med chokladöverdrag. De är supergoda!), hälsade på familjen kring självständighetsdagen, köpte julklappar och broderade lite. En vecka innan julafton tog vi jullov och njöt av att vara 100% lediga i tre veckor. Fantastiskt! Vi firade jul med våra familjer precis som vi alltid gör, petade ut julgransbollar ur munnen på hunden Elsa och åt massor med god mat och choklad. Nyårsafton firade vi med god mat och charader tillsammans med ett par vänner som vi inte träffat på länge. Och första veckan av det nya året tittade jag och David på alla Harry Potter filmer och den nya jubileumsfilmen. Så nu kan jag ärligt säga att jag sett alla Harry Potter filmer. Det var på tiden kan man tycka.
Bjuder till sist på en 70-talsinspirerad vinter outfit från december. Pannbandet som även går att bäras som krage runt halsen sydde jag i samband med pälskursen under modiststudierna. Räven är en gammal räv som min farmor köpt men aldrig använt, så då fick jag sy en hatt och ett pannband av den. Örhängena pysslade jag ihop före jul och den roströda tröjan har jag stickat själv. Den bruna polotröjan i ull och de svarta läderskorna är båda gamla loppisfynd och Marimekko skjortan sydde farmor åt sig själv troligtvis på 60- eller 70-talet. Det är bara manchesterbyxorna och glasögonen som är nya, annars en mycket bra begagnad outfit!
Nu tror jag att jag ska titta på serier och sticka lite. Trevlig kväll!
Mitt alldeles egna arbetsrum
Förra hösten flyttade jag och David till Helsingfors för studier och jobb. Före det studerade och jobbade vi två år i Göteborg där vi bodde i fem olika färdigt möblerade lägenheter. Så när vi flyttade till Helsingfors fick vi äntligen flytta in i vår första gemensamma omöblerade studielägenhet. När vi ansökte om en studielägenhet kom vi överens om att jag skulle få ett eget rum för alla mina saker oberoende om vi skulle flytta in i en tvåa eller trea. Som tur var erbjöds vi en trea och vi slapp sova i vardagsrummet.
Igår när skrivbordet ännu var städat passade jag på att ta lite bilder i mitt syrum eller hatteljén som man också kan kalla det. Här sitter jag och skapar, bloggar och syr när jag har tid för sånt. Rummet är det minsta rummet i vår lägenhet och mitt första alldeles egna arbetsrum. Längs med ena väggen står mitt stora skrivbord som jag och mina föräldrar skruvade ihop av två köksskåp från Ikea, två skrivbordsben och en 3 meter lång limträskiva kapad på mitten. Det perfekta ståbordet som är stort nog att klippa tyg på och som jag kan breda ut mig hur mycket jag vill på.
Vid fönstret står min industrisymaskin som väger lika mycket som en fullvuxen människa och som var för stor för att rymmas i hissen, så vi fick bära upp den för trapporna. Bredvid symaskinen har jag två svarta stålhyllor från Ikea där alla mina hattstockar och några hattar får trängas med böcker och verktyg. Och längs väggen mitt emot hyllorna finns tre platsbyggda skåp som jag redan fyllt med pennor, papper, tyger och olika hattmaterial. På golvet står även en massa lådor med hattar och en del loppisfyndade tyger. Rummet bjuder verkligen in till kreativitet och jag tycker det är så mysigt och roligt att sitta och skapa vid mitt stora skrivbord.
Du kanske också gillar de här blogginläggen...
3 bilder från vår nya lägenhet